Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nÀtbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs bÄde av intervjuer med lÀrare och studenter. BÄde studenter och lÀrare kom frÄn nÀtbaserade kurser i tre olika Àmnen. Dessutom genomfördes en observation av de lÀrplattformar som anvÀndes i kurserna med avseende pÄ den kommunikation som hade Àgt rum. Studenterna som intervjuades var dels sÄdana som funderat pÄ avhopp men ocksÄ de som hoppat av.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Denna c-uppsats undersöker om elever i Är nio blivit informerade om betygskriterierna för G, VG och MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa samt om de kan identifiera dessa betygskriterier. En annan frÄgestÀllning som undersöks Àr om det Àr nÄgon skillnad mellan flickor och pojkar betrÀffande kÀnnedom om betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 pÄ tre olika högstadieskolor i VÀsterbotten. Resultatet av vÄr undersökning Àr sammanstÀllt frÄn en enkÀt som elever i klass nio frÄn respektive skola fÄtt fylla i. EnkÀten var baserad pÄ betygskriterier och mÄl att uppnÄ som finns faststÀllda i den nationella lÀroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.

Uppsatsens syfte Àr att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehÄllsmÀssigt och geografiskt. De analysenheter vi valt Àr TV4Nyheterna Jönköping och SVT SmÄlandsnytt. Vi jÀmförde Àven de tvÄ programmens inslag betrÀffande typ och lÀngd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 frÄn TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 frÄn SVT SmÄlandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansÄg vara de viktigaste hÀndelserna under dagen, det som var vÀrt att sammanfatta.Den valda metoden Àr kvantitativ innehÄllsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mÀtbara variabler, som tid, olika Àmnen i inslagen och antal inslag per kommun.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mÄngkulturell miljö. Vi har valt att utgÄ frÄn stadsdelen RosengÄrd i Malmö dÄ det Àr en mÄngkulturell miljö i vÄr nÀrhet. MÄlet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. DÄ identitetsskapande och historiemedvetande poÀngteras i bÄde förslag till kommande kursplan för historia och kommande lÀroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera pÄ just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som Àr planerat att strÀcka sig över en termin dÀr vi genom olika moment och arbetssÀtt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet.

Denna studies fokus Àr att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten sÄ som den framstÀlls i press. Detta innebÀr hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis nÄgon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstÀckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i Äsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska Äsikter i jÀmförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka Àmnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen nÀr det protesteras mot vapenexporten, vem Àr det som det egentligen protesteras emot? Dessa Àr nÄgra av frÄgorna som denna studie strÀvar efter att besvara.I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som rÄder i alla former av nyhetspress.

Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat pÄ riksdagen. I den hÀr uppsatsen undersöks lobbyism pÄ kommunal nivÄ utifrÄn ett mottagarperspektiv med fokus pÄ beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet Àr att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmÀktige uppfattar att lobbyism gÄr till i sina egna kommuner. Studiens utgÄngspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen anvÀnds en analysram baserad pÄ tre vÀrden för demokratisk lobbyism, benÀmnda transparens, jÀmlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med Ätta kommunala fullmÀktigeledamöter.

The last century, forest fires have decreased in frequency due to efficient fire-suppression along with the growth of the industrial forestry. Since 1990, fire has been reintroduced under controlled forms to recreate burnt habitats. Many species that are dependent on, or benefits from, forest fires have increased since fire was reintroduced. The importance of connectivity is often addressed in ecological research. This is particularly important for species dependent on short-lived habitats such as burnt forests.

I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.

Vi har i vÄr studie valt att undersöka hur tvÄ skolor med helt olika förutsÀttningar arbetar med att förebygga vÄldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramomrÄde med hög arbetslöshet och utanförskap, men dÀr det ocksÄ finns mÀnniskor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan Àr en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende vÄld och krÀnkningar som ofta förekommer i den tysta digitala vÀrlden och som allt mer blivit elevernas sÀtt att umgÄs pÄ. Skilda former av vÄld Àr ett problem i bÄda skolorna. Det fysiska vÄldet uppstÄr ibland nÀr knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.

Fackliga organisationer har allt svÄrare att rekrytera personer under 30 Är och i Äldersgruppen anstÀllda mellan 16-24 Är Àr enbart 38 procent som Àr fackligt organiserade. Denna studie inriktas dÀrav pÄ att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 Är. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som bestÄr av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgÄngspunkter och utifrÄn det redovisas resultatet utifrÄn fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga mÄlgruppen personer under 30 Är Àr för de fackliga organisationerna.

I denna studie jÀmförs 15 företags uppförandekoder. MÄlet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt nÀringsliv har uppförandekoder som Àr lika till innehÄllet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men Àven studier betrÀffande affÀrsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vÄrt resultat baserat pÄ en innehÄllsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat pÄ amerikanska företags uppförandekoder presenterar.

Byggsektorn stÄr för en stor del av det totala avfallet i Sverige och stÄr dÀrmed inför stora miljöutmaningar. DÀribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anstÀllda. PÄ varje bygg- eller anlÀggningsarbetsplats pÄ NCC upprÀttas en miljöplan dÀr olika krav omhÀndertas: lagkrav, lokala föreskrifter, bestÀllarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik pÄ NCC i Göteborg, avdelning AnlÀggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn pÄ miljöarbetet pÄ företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; tvÄ platschefer, tvÄ arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament Àr viktiga för att miljöarbetet ska kÀnnas berÀttigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan Àr hög och vissa anser att miljöarbetet enbart Àr en pappersprodukt utan egentlig mening.

Problem I vilken utstrÀckning motsvarar ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola de krav som arbetsgivarna i VÀsterÄs och Eskilstuna med omnejd stÀller pÄ nyutexaminerade ekonomer?SyfteGenom att kartlÀgga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer frÄn MÀlardalens högskola utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, Àr huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bÀttre motsvara arbetsgivarnas krav.MetodFör att uppnÄ studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen dÀr representanter fÄtt svara pÄ frÄgor om brister och förtjÀnster hos ekonomer frÄn MÀlardalens högskola, samt vilka krav som stÀlls pÄ nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger pÄ sekundÀrdata frÄn vÀsentliga webbplatser och böcker om Àmnet högskolestudier och rekrytering.SlutsatsResultatet av denna studie Àr huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola i hög utstrÀckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen stÀller pÄ sina nyanstÀllda. De utvecklingsomrÄden hos högskolan som framkommit Àr frÀmst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bÀttre genom exempelvis praktik eller fler gÀstförelÀsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har Àven visat sig att mÄnga företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra sprÄk, IT och teknikförstÄelse..

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.