Omvårdnad och omvårdnadsrollen är två svårdefinierade begrepp. Det behövs en ökad kunskapsnivå inom hur manliga sjuksköterskor uppfattar dessa begrepp då män blir allt vanligare i vården. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur manliga sjuksköterskor uppfattar sin omvårdnadsroll. För att få svar på det ställdes frågor om omvårdnad som begrepp samt hur de upplevde att de vuxit in i rollen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utfördes genom intervjuer med fyra legitimerade, manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen.

Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit.

Att välja rätt nätverksoperativsystem för verksamheten vid en omorganisation av nätverket är en svår uppgift. Rätt nätverksoperativsystem är avgörande för hur nätverket i organisationen eller företaget skall fungera. När en omorganisation planeras kan andra nätverksoperativsystem, som kan passa verksamheten bättre, än det existerande systemet väljas. Valet av system beror till exempel på vilken nivå av säkerhet, åtkomlighet, utbyggbarhet, ekonomisk kostnad och driftsäkerhet nätverket skall ha.Denna rapport fokuserar på val av nätverksoperativsystem. Detta görs med avseende på hur det är möjligt att implementera säkerhet, åtkomlighet och driftsäkerhet.

Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur pedagoger ser på matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda på hur åtta pedagoger tänker och arbetar med matematik och med hjälp av olika observationstillfällen får vi inblick i verksamheten på några olika förskolor. Huvudfrågorna som ställs är: ? Hur ser pedagogerna på matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? Utgångspunkterna är teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.

Outsourcing är ett aktuellt ämne som flitigt debatteras i media. Vi ville därför öka förståelsen till varför företag väljer outsourcing samt hur motiven rangordnas för olika funktioner. Vi ville även beskriva leverantörernas tolkning av företagets motiv och rangordning. För att uppnå arbetets syfte valde vi att göra en fallstudie av Fritidsresor som utlokaliserat två av dess funktioner som tidigare utförts internt. Fallstudien innefattade två intervjuer på Fritidsresor samt två intervjuer med dess leverantörer av utlokaliserad tjänst.

Relationer och sexualitet utgör grundläggande behov för alla människor men detta är något som ofta förbises av omgivningen när det gäller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares känslor, relationer och sexualitet tillämpas i dagliga arbetet på boenden med särskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frågeställningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, på vilket sätt kan medarbetarnas förhållningssätt påverka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att få svar på forskningsfrågorna användes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom målinriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.

Vi har valt att kalla vårt examensarbete för; Barn med "större uppmärksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och få en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmärker sig genom större uppmärksamhetsbehov. Vår frågeställning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmärksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har använt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i lärarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsättning. Metoden som använts för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lärarna använder sig av både formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker på många olika sätt.

Syftet med vår studie var att ta reda på, hur kvinnliga respektive manliga förskollärare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. Forskningsfrågorna fokuserade på vilka uppfattningar förskollärarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundläggs men även hur dessa påverkar förskollärarnas pedagogiska arbete. Vi läste in oss på tre olika genusteorier och tre olika lärandeperspektiv. I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollärare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns särskilt stora skillnader mellan mäns och kvinnors genusuppfattningar.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar språkutveckling hos tvåspråkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa en förståelse för pedagogers uppfattningar, gällande språkutveckling hos tvåspråkiga barn.Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser.Resultatet, med hänsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det är föräldrarna som bär ansvaret av att lära samt stödja sina barn i deras modersmålutveckling. Detta är något som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmålet, vilket gör det enklare att utveckla andra språk.

I detta examensarbete har jag undersökt förmågan hos nautiker att ta fram och tillgodogöra sig information från radar och ARPA för sitt beslutsunderlag i trafiksituationer. Syftet var att få förståelse i om fartygsbefäl haft svårigheter att få fram denna mycket relevanta information. Detta gjordes med hjälp av förstudier i form av intervjuer med erfarna fartygsbefäl. Dessa intervjuer gav kriterier som möjliggjorde analyseringen av 13 olycksfallsrapporter, vilket utgjorde litteraturstudien. Dessa rapporter var författade av engelska Department of Transport, Marine Investigation Branch(MAIB), Statenshaverikommission(SHK) och  Sjöfartsverkets rapportserie(SjöfR).