Sökresultat:
815 Uppsatser om Öppet klimat - Sida 7 av 55
Klimat i landskap : om att accentuera förÀndring pÄ en urban plats
I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och
mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan
mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer.
Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga
cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda
pÄverkan som utgör resultatet.
Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen
av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta
genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en
plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras
i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information.
Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet
som ett intresse - inte som ett hot.
Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag
tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande
gestaltningsutmaning.
Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall
vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för
natur eller miljöfrÄgor.
MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en
strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och
naturlig pÄverkan i klimatet.
Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö
och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett
vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att
jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist
pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har
utvecklat genom detta arbete.
Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av
ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar
att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl.
En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande
vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas
av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.
Reumatoid artrit - patienters upplevelse av klimatvÄrd
Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvÄrd och klimatvÄrdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. TvÄ mÀn och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvÄrd intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvÄrden positivt. TrÀningen upplevdes smÀrtfri, intensiv, varierad och individanpassad.
Klimatet i finanskrisens skugga
I snart ett Är har nyhetssÀndningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna pÄ högvarv för att fÄ upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nÀmligen vara dags att bestÀmma hur klimatpolitiken ska fortsÀtta efter Kyotoprotokollet. Sverige Àr dÄ EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir..
Gestaltning av ett passivhus anpassat för nordiskt klimat
Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.
Intellektuellt kapital i Ärsredovisningar: En fallstudie av OMXS30-företagen
Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.
Vildsvin (Sus scrofa L.) i Sverige : geografisk spridning och tillvÀxt
En ökande vildsvinspopulation (Sus scrofa L.) i Sverige har medfört problem för samhÀllet i form av skador pÄ jordbruksmark och ökat antal trafikolyckor. PÄ grund av vildsvinets ekologi och beteende Àr det svÄrinventerat. Indirekta metoder anvÀnds dÀrför ofta för att uppskatta populationen. Syftet med denna studie var att testa hypoteserna att det finns ett samband mellan avskjutning och trafikolyckor med vildsvin och att en ökad population inte behöver innebÀra ökad avskjutning. TvÄ delsyften var Àven att undersöka vildsvinets utbredning i Sverige och om dess populationstillvÀxt (r) varierar mellan lÀnen.
Intensivt regn i Sverige 2009-2011 : En kartlÀggning över hÀndelser av intensivt regn och dess konsekvenser
Sammanfattning Klimat- och sÄrbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spÄr en framtid dÄ Sveriges klimat till större del prÀglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebÀra. SÄ vÀntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer pÄverka samhÀllet.Materialet studien bygger pÄ har inhÀmtats frÄn flera hÄll, men frÀmst kommer det frÄn SMHI, tidningsartiklar, rÀddningstjÀnster och kommuner. Sedan har en sammanstÀllning gjorts dÀr de identifierade hÀndelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien Àr avgrÀnsad till att endast inkludera hÀndelser under sommarmÄnaderna juni, juli och augusti eftersom flest hÀndelser av intensivt regn bedöms intrÀffa dÄ.Resultatet visar stor geografisk spridning av intrÀffade regn, och liten kronologisk spridning.
Fas 0
Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.
HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet
Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.
LĂ€rares tankar kring arbete med det sociala klimatet i skolklasser
Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med
det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och
hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i
skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och
arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr:
Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen?
Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall?
Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen?
Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett
gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario?
MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska
utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.
Kylbehovet hos ett batteribaserat elenergilager : Med avseende pÄ kyldistribution, drifttemperatur, klimat, isolering och termisk tröghet
Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket Àr uppbyggt av 360 stycken tvÄvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. DÄ bly-syrabatterier Àr kÀnsliga för vÀrme Àr den hÀr studien inriktad pÄ att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsÀttningar dÀr kyldistribution, drifttemperatur pÄ batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet Àr varierande parameterar. Det ska Àven avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lÀgst kylbehov för de studerade klimaten, vilka Àr av varmtempererad, arid och tropisk karaktÀr.För att besvara studiens tvÄ mÄl togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. TvÄ luftkylda och tvÄ vattenkylda dÀr en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.
Klimat & Patriarkat : Genusgeografi i Huddinge
The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay.The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction.
Kreativitet : vad Àr det? En studie kring begreppet kreativitet inom skolslo?jden
Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.
Odling av vedartade vÀxter i kÀrvt klimat : En studie om zonkartans anvÀndning i Norr- och VÀsterbottens lÀn
HÀrdighet för vedartade vÀxter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det Àr dock inte enbart hÀrdighetsiffran som bestÀmmer om en vÀxt Àr hÀrdig eller inte. Klimatet pÄ platsen Àr en avgörande faktor för hur en vÀxt klarar sig eller inte. Via en enkÀt tog jag reda pÄ vad odlare i Norr- och VÀsterbottens lÀn tycker om zonkartan och hur de anvÀnder sig av den nÀr de vÀljer vedartat vÀxtmaterial. NÀstan alla odlare stÀller sig positiva till zonkartans zonangivelser. De pÄpekade dock brister med anvÀndandet av den dÄ den inte tar hÀnsyn till vÀxtens proveniens, lokalt klimat eller vÀxters krav pÄ odlingsplats vilket Àr viktiga faktorer som pÄverkar hÀrdigheten hos vÀxten.
Rena handdukar - och andra saker som gör Thailand torrt
LÄga krav och torra semesterorter. Svenskarnas populÀraste resmÄl Thailand lockar med exotisk natur och hett klimat.Bakom fÀrgstarka resebroschyrer och hotellmurar döljer sig dock en annan, torrare verklighet. Vattenbristen ökar, turismen bidrar och resebolagen stÀller lÄga krav pÄ hotellen..