VÄr uppsats utgÄr frÄn det faktum att det har blivit svÄrare för företag att utmÀrka sig i det ökande bruset av marknadskommunikation. Konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet har tvingat marknadsförare och företag att anvÀnda sig av nya och annorlunda marknadsföringsmetoder för att nÄ ut med sina budskap. Samtidigt visar forskning att dagens reklamintensiva samhÀlle har medfört en ökande skepticism hos konsumenter nÀr det gÀller kommersiell pÄverkan och att konsumenters förtroende för företag generellt sett har försvagats. FrÄgan om marknadsföringsmetoder och kommersiell pÄverkan Àr ett kÀnsloladdat Àmne, eftersom fler metoder tenderar att inkrÀkta pÄ konsumenternas integritet. Det har visat sig att konsumenter litar mer Àn nÄgonsin pÄ sina vÀnner och sin familj och allt mindre pÄ reklambudskap nÀr det gÀller att bestÀmma vilka produkter och tjÀnster de ska köpa I USA har fler företag börjat anvÀnda sig av en marknadsföringsmetod som kallas Stealth Marketing för att skapa medvetenhet kring sina produkter/varumÀrken.

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka institutionen folkskolans syn pÄ finska krigsbarn i Alvestabygden Ären 1941-1945.UtifrÄn en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, sÄsom det ger sig uttryck i kÀllmaterialet. KÀllmaterialet bestÄr av examenskataloger frÄn 30 folkskolor och material frÄn HjÀlpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn pÄ krigsbarnen Àr intressant dÄ folkskolan Àr den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritÀr skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frÄgestÀllningar grundar sig pÄ Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner Àr enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhÀllsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spÄr av misstÀnkta krigsbarn sorterats ut.

Föreningsidrotten Àr en stor del av det svenska samhÀllet och kan vara en plats som frÀmjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvÀrlden kan vara en plats för god gemenskap kan det Àven vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har tvÄ delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i UmeÄ agerar gÀllande inkludering av medlemmar generellt. DÀrefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhÄllningssÀtt och agerande i förhÄllande till gruppen nyligt invandrade specifikt.

Scania CV AB Àr en ledande tillverkare av lastbilar och bussar. De agerar pÄ den globala marknaden, bÄde kunder och leverantörer Àr lokaliserade runt om i hela vÀrlden. Den ökade allmÀnna medvetenheten om hÄllbar utveckling har lett till att företagen mÄste ta ett större ansvar. Högre krav har börjat stÀllas pÄ att de ska agera pÄ ett socialt och miljömÀssigt korrekt sÀtt genom hela flödet, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. En del av det Àr att se över hur deras leverantörer tar sitt sociala ansvar och det kan göras genom en utvÀrdering.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att försöka förstÄ och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet Àr följaktligen att fÄ en större inblick i en annan mÀnniskas vÀrld.MetodDet empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig trÀnare pÄ elitnivÄ fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berÀtta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ?snöbollsurval? fick jag tag pÄ en lÀmplig intervjukandidat.

Minst 400 miljoner mÀnniskor lider i dagslÀget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma pÄverkar samhÀllet i Sverige och utvÀrdera förebyggande ÄtgÀrder med utgÄngspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras dÀrför pÄ redan befintlig forskning.För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma Àr det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen pÄ ohÀlsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förÀndrade livsstilen, lÄg utbildning och lÄg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohÀlsosamma varor bidrar till fetma.Vi har kommit fram till att fetma har bÄde fysiska och psykiska effekter som pÄverkar samhÀllet. De fysiska effekterna Àr förtida död och olika sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdom, typ II diabetes och cancer.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka institutionen folkskolans syn pÄ finska krigsbarn i Alvestabygden Ären 1941-1945.UtifrÄn en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, sÄsom det ger sig uttryck i kÀllmaterialet. KÀllmaterialet bestÄr av examenskataloger frÄn 30 folkskolor och material frÄn HjÀlpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn pÄ krigsbarnen Àr intressant dÄ folkskolan Àr den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritÀr skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frÄgestÀllningar grundar sig pÄ Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner Àr enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhÀllsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spÄr av misstÀnkta krigsbarn sorterats ut.

Sedan Är 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som lÀnge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi Àr att den sÀtter kunden i fokus och arbetar för att behÄlla de befintliga relationerna istÀllet för att enbart fokusera pÄ det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. DÄ fjÀllturismen i Sverige förvÀntas öka de kommande Ären och det satsas stort pÄ svensk besöksnÀring Àr det intressant att undersöka om mindre svenska fjÀllhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjÀllhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utstrÀckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmÀrksammandet av stamgÀster samt sÀsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsÀttning. Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjÀnstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgÄngspunkt för att kartlÀgga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjÀllhotell arbetar med att uppmÀrksamma stamgÀster.

Fyrtiotalisterna i vÄr studie vill inte sitta och titta pÄ vad som hÀnder. De vill i allra högsta grad vara med dÀr det hÀnder och vara med och pÄverka sin situation. VÄra fyrtiotalister hÄller sig informerade och uppdaterade om vad som hÀnder i samhÀllet. De Àr vana att resa och de vill kunna vÀlja. Med vÄr studie som bakgrund har vi upptÀckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar pÄ sig den roll som samhÀllet idag förvÀntar sig av en Àldre person.

MÄnga invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid Àr det relativt okÀnt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anstÀllningsÀrenden ocksÄ anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anstÀllning. DÀrför Àr tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter pÄ etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med halvstrukturerade intervjuer och med spÄr av kvantitativt beskÄdande i form av statistiska mÀtningar.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fÄtt till följd att Karlstads universitet har fÄtt upprÀtta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska frÀmja studenternas lika rÀttigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vÄr studie undersökt faktorerna som pÄverkar gymnasieelever med utlÀndsk bakgrund nÀr de ska gÄ vidare till högre studier och jÀmfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar Àven till att besvara frÄgan vad Karlstads universitet kan förbÀttra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utlÀndsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv dÀr vi fokuserar teoridelen pÄ attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsÀkringar i 11 kap. 1 § försÀkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln Äsyftade att stÀrka rÀtten för personer med funktionsnedsÀttning att teckna personförsÀkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmÀssiga bedömningar dÀr hela grupper av personer med funktionsnedsÀttning generellt fick avslag av försÀkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebÀr att försÀkringsbolagen endast fÄr neka nÄgon att teckna försÀkring nÀr det finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant avslag, sÄsom vid risk för framtida försÀkringsfall pÄ grund av hÀlsoproblem.

Abstrakt: Det Àr i mötet mellan utrikeskorrespondenter och frÀmmande samhÀllen som utrikesnyheter uppstÄr. Dessa nyheter har ett stort inflytande pÄ hur vi ser pÄ vÀrlden. Somingredienser i dessa möten kan det sÀtt pÄ vilket utrikeskorrespondenter bemöts pÄverka den bild de förmedlar till sina respektive hemlÀnder.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhÀllet. Ett annat syfte Àr ocksÄ att undersöka om de stereotypa förestÀllningar, som svenskar och finlÀndare har om varandra, samt om övriga förutsÀttningar i deras vardag i Sverige, pÄverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för nÀrvarande Àr verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska kÀllor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.

Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.