LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att frÀmja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna Àr inom Àmnet. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. TvÄ av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna Àr alla kvinnor med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebÀr och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget nÀr planen ska skrivas och personalen tar med jÀmna mellanrum del av dess innehÄll varje termin.Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och förÀldrar men det skiljer i tillvÀgagÄngssÀtt.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.

Syftet med den hÀr studien Àr att söka förstÄ varför pojkars betyg Àr lÀgre Àn flickors relativt de resultat som uppmÀtts pÄ nationella prov. Vidare Àr ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror pÄ genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors instÀllning till, prestation i, mÄluppfyllelse och erhÄllna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jÀmföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr tvÄ pojkar och tvÄ flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frÄgan.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen mÀn med rörelsehinder upplever sig ha i förhÄllande till samhÀlleliga förvÀntningar pÄ dem som mÀn och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och lÀsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstÄ mÀnnens berÀttelser och stÀllningstagande utifrÄn sin kontext. MÀnnen upplever alla negativa förestÀllningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och mÄste utveckla strategier för att göra motstÄnd mot dessa. Genom att exempelvis hÀvda sig verbalt istÀllet för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstÄnd ibland drar fördel av att vara mÀn. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan mÀnnen Àven vÀlja att ha överseende med folks fördomar.

KejneaffÀren i början av 1950-talet var en sÄ kallad rÀttsröteaffÀr dÀr en pastor Kejne anklagade rÀttstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framstÀllde homosexualitet och homosexuella mÀn i texter förknippde med KejneaffÀrens inledande mÄnader som medial sÄpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebÀr rÀdsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framstÀlldes som "den andre", som ett hot mot det normala samhÀllet. Detta ville jag undersöka nÀrmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Den mentala ohÀlsan Àr globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och sÄ Àven i Sverige. PÄ grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgÄtt under 1900-talet vÄrdas idag ett rekordlÄgt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vÄrdades de psykiatriska patienterna bÄde somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vÄrden. SÄ Àr inte fallet lÀngre, utan de somatiska Äkommor som denna patientgrupp drabbas av vÄrdas nu i den allmÀnna somatiska vÄrden. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhÄller sÀmre somatisk vÄrd Àn psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering frÄn sjukvÄrdspersonal.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i frÄga om att arbeta med vÀrderingar och motverka diskriminering i samhÀllet. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola dÀr alla behandlas med respekt och pÄ lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta pÄ faktorer som genus och etnicitet Àn sexualitet, vilket Àr en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet Àr att undersöka hur lÀrare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta pÄverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjÀlp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lÀrarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kÀrlek.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.

The number of people with another culture isincreasing in Sweden. This change in society bringsconsequences in health care that has not any methodsto manage. The Muslim woman?s meeting with thehealth care is one of those areas. The aim with thisstudy was to describe the nurses meeting with femaleMuslim patient.

The aim of this essay is to examine how educated immigrants from former Yugoslavia are experiencing the Swedish labor market and if they feel that there are factors that complicate their ability to establish themselves in the Swedish labor market. We have also examined whether and if so, how their status has changed in connotation with the move to Sweden. The method we have used is a qualitative interview study where we asked questions from a semi-structured interview guide. We chose to make use of both previous research and a number of analytical tools for using these to interpret inequality and discrimination that exist in the Swedish labor against educated immigrants. The results presented four factors that our respondents perceive contribute to difficulty in establishing themselves in the Swedish labor market, these are: contacts, name, validation and trainee post.

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska Àr idag den Àldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir frÀmst en dold yrkesroll pÄ grund av att det utövas bakom stÀngda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling anvÀndes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor frÄn tvÄ sjukhus i Sverige under vÄren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att fÄ en ökad förstÄelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk hÀrkomst i Äldrarna 16-25. Studien har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats och analysen har byggt pÄ tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de stÄr utanför samhÀllet och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stÀmplad en negativ social identitet av samhÀllet, bÄde i arbetslivet och pÄ fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sÀmre förutsÀttningar till erhÄllandet av arbete. DÀrtill framkommer det en efterlysning frÄn dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssÀtt för minoritetsgrupper med handlÀggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bÀttre förutsÀttningar till arbete för dem..