SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

VÄr uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsomrÄde. Utanförskap Àr ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestÀmt sÀtt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stÄende utanför samhÀllet. Inom det sociala arbetet anvÀnds utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det Àven ut flera samhÀllskritiska hiphop-lÄtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..

VĂ€rlden Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring, sĂ„ Ă€ven de krig och konflikter som utkĂ€mpas. Aktörerna utgörs inte lĂ€ngre enbart av nationer utan innefattas Ă€ven ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, dĂ€r en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, Ă„samkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot Ă€r nĂ„gonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubĂ„t typ Gotland Ă€r en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

I skollagen framgÄr tydligt att ingen i skolan fÄr diskrimineras pÄ grund av sexuell lÀggning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsÀmnet Àr att det Àr inom detta Àmne etiken i skolan har sin frÀmsta plats och att det Àr i kursbeskrivningen för detta Àmne omrÄden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgÄtt frÄn Fanny Ambjörnssons bok Vad Àr Queer, dÀr hon beskriver queerteori och heteronormativitet.DÄ heteronormativiteten Àr en dold struktur har det inte varit helt lÀtt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrÄn detta perspektiv. Enligt styrdokumenten fÄr ingen i skolan diskrimineras pÄ grund av sexuell lÀggning.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en kontorsarbetsplats för framtiden. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde under vÄrterminen 2011 i samarbete med Götene Specialinredningar.Götene Specialinredningar produktionsanpassar och tillverkar möbler som Àr specialdesignade av en arkitekt pÄ uppdrag av en bestÀllare. Kontorsmöbelbranschen har fastnat i ett tÀnk och de flesta möbler ser likadana ut, har samma funktioner och samma material.  Företaget vill dÀrför fÄ en ny syn pÄ hur ett kontor kan vara i framtiden.Arbetet inleddes med förstudier för att fÄ information om anvÀndning, ergonomi och material. FrÄn förstudien erhölls krav som slutkonceptet skulle uppfylla. Det bestÀmdes att arbetet skulle rikta sig till öppna kontorslandskap eftersom det Àr det som anvÀnds mest av företagets kunder.

The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between ?us? and ?them?. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsÀttning och sexualitet framstÀlls och förekommer i tre lÀroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda pÄ hur lÀroböckerna kunde kopplas till den del av lÀroplanen som handlar om att skapa förstÄelse för andra mÀnniskor och att ingen ska diskrimineras pÄ grund av ovanstÄende grunder. Uppsatsen utgick frÄn ett intersektionellt perspektiv och metoden var bÄde kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsÀttning, religion, etniska minoriteter och personer som inte Àr heterosexuella Àr ovanliga i dessa lÀroböcker. Det visade sig ocksÄ att mÀn till viss del Àr överrepresenterade, frÀmst vad gÀller kÀnda personer.

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

I dagens postmoderna samhÀlle vill mÀnniskor gÀrna hÀvda att skönhet Àr nÄgot som sitter i betraktarens öga. Trots detta Àr skönhet nÄgot som i stor utstrÀckning pÄverkar, fascinerar och förbryllar oss. Denna studie syftade till att undersöka rekryterares uppfattningar om huruvida ett fördelaktigt yttre har nÄgon relevant pÄverkan vid olika rekryteringsprocesser. Sex yrkesverksamma rekryterare och egna företagare fick delge sina Äsikter och personliga erfarenheter kring rekrytering och begreppet skönhet. DÀrefter transkriberades svaren och kategoriserades enligt en induktiv tematisk analysmetod.