Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka och jämföra hur Storbritanniens och Sveriges system för talangutveckling inom fälttävlan såg ut. Ett delsyfte var även att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansåg hade gjort dem till framgångsrika talanger. Följande frågeställningar användes:Hur arbetar det Brittiska fälttävlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med talangutveckling i fälttävlan?Hur skiljer sig talangutvecklingssystemet mellan dessa länder?Hur upplever ryttarna sitt lands talangutvecklingssystem?Vilka framgångsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgångsrika talanger? MetodTriangulering baserad på följande metoder användes; (1) textanalyser utifrån Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med två förbundsledare, en från respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestämda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med två svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriärer, baserade på en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av talang skilde sig åt mellan länderna.

Financial Action Task Force (FATF) är det främsta internationella organ som verkar i kampen mot penningtvätt, i syfte att utveckla och förbättra de nationella systemen, stärka ett lands finansiella säkerhet och stärka det internationella samarbetet. FATF`s rekommendationer, liksom dess ömsesidiga utvärderingsprogram, är så kraftfullt att de anses som en "gyllene standard" beträffande penningtvätt.Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur Sverige som medlemsland uppfyller efterlevnaden av FATF?s rekommendationer i granskningschecklistan, med särskild tonvikt på kundkännedomskraven, i jämförelse med FATF?s andra medlemsländer. Undersökningen baseras på FATF?s 34 medlemsländers ömsesidiga utvärderingsrapport, som vi bearbetar genom en kvantitativ undersökningsmetod.Studiens resultat visar att medlemsländernas genomsnittliga efterlevnadsnivå av samtliga rekommendationer är 53,3 %.

Soil organic carbon (SOC) stocks and fluxes in forest ecosystems are influenced by natural and human disturbances. In the tropical regions the highest impacts on disturbance in forest C cycles are related to human activities such as conversion of natural lands to cropland and pasture areas and to forest plantations. The disturbances in the forest C cycles will release CO2 emissions to the atmosphere triggering global warming. In this study the focus was set in subtropical soils in Brazil, south extreme region of Bahia. The aim of the study was to investigate whether reforestation of Eucalyptus plantations under former pasture areas will help mitigate climate change through carbon sequestration.

Tillväxtteori är något som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom är ett stort problem i världen. För att det inte ska bli ännu större kan det vara väldigt viktigt att veta hur tillväxten ska komma igång i ett fattigt land som lidit hårt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det är antagligen för att de faktorer som är betydelsefulla troligen är desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat långt under sitt steady state (det jämviktsläge som ekonomin är på väg mot på lång sikt). Det finns många modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillväxt i fattiga länder, och eftersom modeller alltid är förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har någon viktig faktor som belyses. En modell som ofta används för att beskriva tillväxten i fattiga länder är teknologispridnings-modellen som visar att fattiga länders ekonomier växer då de lär sig att använda mer teknologi.

Detta är en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vårt lands historia som kännetecknades av en stor omvandling vad gäller människors förutsättningar och livssituation. Sverige liksom övriga västvärlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den värld vi lever i på ett radikalt sätt. Den omvandling av samhället från jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks ställde såväl människor som stat på prov. Hur väl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation.

FoU är av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar är bland det viktigaste som kan göras för att bibehålla en hållbar tillväxt. Det är dock så att sta-tens möjligheter till nya satsningar på forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhället ökar. Detta märks inom bland annat universitetsvärlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det är därför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. Frågeställningen i denna magisteruppsats är just hur donationer behandlas skatterättsligt och om det finns nog med skatterättsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterättsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrätt och uttags- och utdelningsbeskattning.

Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering: Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan? Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag. I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land. Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell. Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist.

Sedan Ryssland och Estland blivit självständiga stater som strävar efter demokrati och ekonomisk tillväxt, har utvecklingen inom de båda ländernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. Samhällen innehåller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. Samhällen innehåller även informella institutioner i form av sedvänjor och traditioner. Syftet med denna uppsats är att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

The last decades have shown increased nitrogen leeching from soil to water recipients. This is inSweden mainly due to over-manuring of agriculture land, effectivization of drainage systems and thedeclining extent of wetlands. The accumulated amount of nitrogen in water doesn?t only make itunsuitable for use by humans and cattle, but also decreases the biological diversity as well as negativelyaffect tourism and fish industry. In the most severe cases shallow maritime grounds can be completelydepleted of oxygen due to decomposition of the increased amount algae and plankton growth.This study have the aim to describe and quantify the nitrogen leeching from the Genevad drainagebasin, located in southern Halland, Sweden.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.