Sökresultat:
596 Uppsatser om Ödrift - Sida 34 av 40
Provtryckningsutrustning till hÀrdlinje 3 och 4 pÄ Gestamp Hardtech
Gestamp Hardtech utvecklar, tillverkar och marknadsför sÀkerhetskomponenter
till bilindustrin. Verksamheten bygger pÄ tekniken att hÀrda borstÄl i
samband med formpressning. PÄ avdelningen verktygsunderhÄll pÄ Gestamp
Hardtech i LuleÄ jobbar man med underhÄll och reparationer av verktyg. NÀr
ett verktyg Àr genomgÄnget och klart provtrycker man det för att upptÀcka
eventuella lÀckage. Om man tar ett verktyg i drift utan att provtrycka och
det lÀcker innebÀr det lÄnga och onödiga omstÀllningstider vilket leder
till förlorad drifttid.
Provtryckningsutrustning till hÀrdlinje 3 och 4 pÄ Gestamp
Hardtech
Gestamp Hardtech utvecklar, tillverkar och marknadsför sÀkerhetskomponenter till bilindustrin. Verksamheten bygger pÄ tekniken att hÀrda borstÄl i samband med formpressning. PÄ avdelningen verktygsunderhÄll pÄ Gestamp Hardtech i LuleÄ jobbar man med underhÄll och reparationer av verktyg. NÀr ett verktyg Àr genomgÄnget och klart provtrycker man det för att upptÀcka eventuella lÀckage. Om man tar ett verktyg i drift utan att provtrycka och det lÀcker innebÀr det lÄnga och onödiga omstÀllningstider vilket leder till förlorad drifttid.
UppvÀrmning av nybyggda villor - med solfÄngare och pellets
Boverket har frÄn och med januari 2010 skÀrpt energikraven vid nybyggnation. De nya kraven har tillsammans med stigande energipriser och ett ökat miljömedvetande i samhÀllet, satt fokus pÄ att bygga tÀta och vÀlisolerade hus. Detta beskrivs i arbetets inledning. Samtidigt bör husets uppvÀrmning och ventilation vara energieffektiv och förnybara energikÀllor anvÀndas, som solenergi och biobrÀnslen. Syftet med rapporten Àr att analysera om solfÄngare i kombination med en pelletspanna eller -kamin Àr ett bra alternativ för uppvÀrmning av nybyggda villor frÄn VÀrsÄsVillan AB.
Kilometerskatt för tunga fordon : Skapande av en transportmodell för efterlevnadskontroll
Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters pĂ„tryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket Ă€r tĂ€nkt ersĂ€tta dagens tidsbaserade vĂ€gavgiftssystem. En grundtanke med ett införande Ă€r att en stor andel transporter sker pĂ„ vĂ€g och av utlandsregistrerade fordon, det Ă€r dĂ„ mer rĂ€ttvist och samhĂ€llsekonomiskt att de som anvĂ€nder vĂ€garna ocksĂ„ betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Ăsterrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och Ă€r mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer AnvĂ€ndare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och BlĂ„ljusenhet.
GÄrdsplanering : inom mjölkproduktion
PÄ gÄrden Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt
1999. Företaget bildades 1999 av tvÄ lantbrukare i omrÄdet som slog samman sin produktion och
byggde ett nytt mjölkstall dÄ de befintliga mjölkstallarna var uttjÀnta. Mjölkkorna finns idag pÄ
gÄrden i Hol, kalvarna flyttas vid tvÄ mÄnaders Älder till den andra gÄrden cirka tvÄ kilometer
dÀrifrÄn dÀr de föds upp och semineras. Kvigorna
flyttas tillbaka till gÄrden i Hol strax innan kalvning.
Mjölkstallet Àr i dagslÀget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanlÀggningen behöver
inom kort bytas ut pÄ grund av Älder och slitage. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ mer
kunskap inför en framtida planering av gÄrden i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget
Nora Lantbruk.
SmÄskalig sÀsongslagring av solenergi för uppvÀrmning av byggnader : Simulering av tÀckningsgrad och lagerutformning för lÄgenergibyggnader
Solen Àr en enorm energikÀlla med stor potential att, pÄ ett miljömÀssigt hÄllbart sÀtt, kunna bidra med energi till bland annat uppvÀrmning av lokaler och bostÀder. För att kunna förse byggnader med energi frÄn solen krÀvs att tillgÄngen pÄ energi flyttas över tid till dÄ behovet uppstÄr. Med hjÀlp av ett sÀsongslager kan solenergi frÄn sommaren lagras och anvÀndas pÄ vintern dÄ behovet av energi Àr som störst.Dagens befintliga anlÀggningar finns huvudsakligen i Europa och dÄ frÀmst i Tyskland. Dessa anlÀggningar Àr dimensionerade för energibehov större Àn 500 MWh och tÀcker ungefÀr 40-50 % av detta energibehov som bestÄr av energi till uppvÀrmning och tappvarmvatten. Hur stor del av energibehovet som tÀcks, det vill sÀga tÀckningsgraden, beror bland annat pÄ förlusterna frÄn lagret som i sin tur Àr kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager Àr desto mindre blir förlusterna dÄ förhÄllandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.
Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem
I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.
Going-Concern utlÄtande : - en studie av svenska konkursdrabbade publika aktiebolag
För omvÀrlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pÄgick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstÄdd med de finansiella svÄrigheterna men valde ÀndÄ att inte pÄpeka detta i revisionsberÀttelsen. Flera studier indikerar att detta Àr fallet Àven för andra bolag dÄ resultaten visade pÄ en liten andel going-concern utlÄtanden trots hotande konkurs. Det hÀr vÀcker tankar om revisorns utlÄtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen vÀckte Àven frÄgor kring revisorns oberoende dÄ det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera Är.
Identifiering av pÄverkande faktorer för dielektriska förluster i genomföringar: en fallstudie enligt DMAIC vid ABB Components
FörbÀttringsprogrammet Sex Sigma vars problemlösningsmetodik innefattar en rad olika statistiska metoder har fÄtt stort genomslag de senaste Ären. Studier visar dock att anvÀndandet av statistiska metoder inom svensk industri Àr begrÀnsat. För att studera hur dessa kan anvÀndas i ett verkligt fall inom svensk industri görs i detta examensarbete en fallstudie vid ABB Components i Ludvika. ABB Components tillverkar bland annat genomföringar för transformatorer och kraftlÀnkar. För att en genomföring ska kunna sÀttas i drift krÀvs att de dielektriska förlusterna i genomföringen inte överskrider ett visst grÀnsvÀrde.
Damages and problems in communal swimming facilities ? an inventory
Bakgrund: De flesta inomhusbadanlÀggningar Àr idag 30-60 Är gamla och mÄnga anlÀggningar har stora problem med skador pÄ bÄde byggnader och bassÀnger. Skadorna Àr ofta sÄ pass allvarliga att det inte lÀngre Àr lönsamt att renovera utan pÄ mÄnga platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem Àr det viktigt att dra lÀrdom av vilka skador och problem som har intrÀffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanlÀggningar tillÀmpas frÀmst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att sÄ stora brister och omfattande problem förekommer, tyder pÄ att kunskapen Àr otillrÀcklig.
ZinkutslÀpp frÄn biltvÀttar
Examensarbetet behandlar Àmnet zinkutslÀpp frÄn biltvÀttar dÀr arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet frÄn biltvÀttarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda pÄ hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det Àr att prioritera ÄtgÀrder för problemet. Dessutom har litterÀra förarbeten gjorts för att ta reda pÄ hur en pH-justering kan pÄverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan pÄverka zinkutfÀllningen.UtvÀrdering har Àven gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lÀmpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och hÀr ingÄr sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlÀgger och beskriver Àven driften av biltvÀttanlÀggningar och deras reningsverk iSverige. HÀr ingÄr vilka olika tekniker som anvÀnds, hur dessa pÄverkar miljön rent allmÀntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanlÀggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvÀndning.Experimentella försök har gjorts för att bestÀmma hur utfÀllningen av zink förÀndras medvarierande pH i tvÀttvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som dÀrmed Àrlöst, Àr minimala i pH-omrÄdet 8,6-9,2 och maximala vid lÄga pH-vÀrden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.
OPTIMERING AV KVĂVEAVSKILJNINGEN PĂ AVLOPPSRENINGSVERKET I HALLSBERGS KOMMUN : EN TEKNISK-, EKONOMISK- OCH MILJĂMĂSSIG UTVĂRDERING
Avloppsreningsverket i Hallsberg kommun Àr belÀget i direkt anslutning till Hallsberg, med RalaÄn som recipient. Tekniken pÄ reningsverket bygger pÄ principerna för en klassisk aktivslamanlÀggning med mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening och en slambehandling dÀr rötning av primÀr- och sekundÀrslam anvÀnds för utvinning av biogas.Hallsberg ARV har under en lÀngre tid haft problem med kvÀvereningen. Under senaste Ären har man överskridit riktvÀrdet för kvÀveutslÀpp vid ett flertal tillfÀllen och under 2009 överskreds Àven grÀnsvÀrdet. RiktvÀrdet för Hallsberg ARV Àr i dagslÀget satt till 10mg NH4-N/l som medelvÀrde per mÄnad, grÀnsvÀrdet Àr satt till 10 mg NH4-N/l som medelvÀrde per kalenderÄr. DÄ Hallsberg ARV inte drivs vid full kapacitet antas en minskning av kvÀveutslÀppen vara möjlig att genomföra genom trimning av befintligutrustning och processer pÄ verket.
Verksamhetsrelaterade nyckeltal och stÀndiga förbÀttringar för energieffektivisering och rapportering i industrifastigheter
Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.
Snökyla för Bosch Rexroth Group
I detta examensarbete behandlas möjligheterna för Bosch Rexroth Group i Mellansel att sĂ€nka framledningstemperaturen till fabriken pĂ„ befintlig sjökyla genom att den integreras med en snökylanlĂ€ggning. Ăven andra kopplingslösningar behandlas.Med stigande el- och energipriser, och för den delen pĂ„verkan av miljön, finns det incitament för att hitta andra alternativ till kyla. Ett sĂ€tt Ă€r att utnyttja frikyla Ă€r genom att anvĂ€nda kallt bottenvatten frĂ„n sjöar. Ett annat sĂ€tt Ă€r att utnyttja lagrad kyla frĂ„n snö och is, sĂ„ kallad snökyla.Den största delen av snöns kylenergi gĂ„r att finna i den sĂ„ kallade smĂ€ltvĂ€rmen. Detta kallas Ă€ven snöns latenta energi och Ă€r vĂ€ldigt hög i förhĂ„llande till andra material.
Utredning och effektivisering av Kils Energis fjÀrrvÀrmenÀt : Lokalisering av undercentral med lÀgst differenstryck
Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.