Sökresultat:
2328 Uppsatser om Élever - Sida 45 av 156
Förskolans och socialtjÀnstens erfarenheter kring utsatta barn
MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.
Ridundervisningens historia : -ridpedagogikens utveckling i Sverigen under 1900-talet
TillgÄng till sanitet Àr en mÀnsklig rÀttighet och en förutsÀttning för liv och hÀlsa. Trots det lever miljontals mÀnniskor vÀrlden över med bristande sanitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att studera hur sanitetssituationen i informella bosÀttningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det Àr möjligt att förbÀttra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosÀttningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende dÀr fÄtt ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gÄtt till nÀr sanitetslösningen Peepoo introducerades i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen stÄr sjÀlva förÀndringen i centrum och Kurt Lewins teori om förÀndringsprocessen anvÀnds som teoretiskt verktyg.
Jag lÀcker! Kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens
Urininkontinens Àr ett globalt problem som förekommer hos mer Àn 50 miljoner av vÀrldens befolkning och Àr tre gÄnger vanligare bland kvinnor Àn hos mÀn. Urininkontinens medför en försÀmrad livskvalitet genom att bland annat pÄverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala vÀlbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vÄrd och frÀmja hÀlsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.
Verksamheters kemikaliehantering : En undersökning hur restauranger och lantbruk lever upp till lagstiftningen kring deras kemikaliehantering
Denna studie jÀmför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspÄr avkastning pÄ en global aktiemarknad. CAPM utgÄr ifrÄn att investerarna förvÀntar sig en riskfri rÀnta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs Àr en utvidgning av CAPM modellen, dÀr företagens storlek och book-to-market-vÀrde lÀggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jÀmförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgÄende bÀttre pÄ att förklara och förutspÄ avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market vÀrde.
Muslim eller svensk? En lÀromedelsanalys
Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet.
I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur.
Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.
SmÄ barns reaktioner pÄ avslappningstrÀning
Idag Àr det allmÀnt kÀnt att barn upplever stress bÄde i skola och förskola. Att mÄnga barn visar tecken pÄ negativ stress gör att kraven pÄ oss vuxna ökar och det visar Àven tydliga brister i vÄrt sÀtt att möta barnens behov och krav. Jag Àr övertygad om att avslappningsövningar kan fungera som ett avbrott i den annars sÄ bullriga och aktiva vardag vÄra barn lever i. Syftet med denna rapport var att ta reda pÄ smÄ barns reaktioner pÄ avslappningstrÀning. Undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en 1-4-Ärsavdelning, gruppen bestod av fyra barn.
Barn i familjehem : familjehemsförÀldrars och socialsekreterares erfarenheter.
Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..
FörstagÄngsvÀljare och medier 2010 : En kvantitativ studie om politisk information och unga vÀljare i en fragmenterad medievÀrld.
Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.
Att undervisa elever som har svenska som andrasprÄk : en kvalitativ studie av sex pedagogers erfarenheter
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.
Kan naturvÀrdestrÀd med törskate vara en livsmiljö för rödlistade insekter?
Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera Àr patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador pÄ tallar i produktionsskogar och estetiska skador pÄ tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses pÄ tallar Àr enstaka döda grenar eller att toppen Àr död. NÀr dessa symptom uppkommer har angreppet pÄgÄtt under nÄgra Är. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kÄdindrÀnkt mörkt stamsÄr. Det finns tvÄ typer av törskate som dödar toppen pÄ tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena Àr Cronartium flaccidum och den andra Àr Peridermium pini.
Ăverrapportering och bedömning frĂ„n skidpatrull till ambulanspersonal
Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.
KrÀnkningar pÄ idrott och hÀlsa-lektionerna : En idrottsklass upplevelser
Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.
?En bra roman kan rÀdda liv? : Metodik och anpassning i arbetet med fiktioner i gymnasieskolan
Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.
Möjligheter : sagor och sagofilmer
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i sÄ fall vilken? Kan den hjÀlpa oss att bearbeta kÀnslor och upplevelser och hur pÄverkar den vÄr syn pÄ vÄra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, lÀst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart Àr relevant idag och kan hjÀlpa oss att bearbeta problem bÄde medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör Àmnen som i allra högsta grad Àr viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig sjÀlv, vÄga stÄ pÄ egna ben, vikten av att höra till, att vara Àlskad och att Àlska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kÀrlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att vÄga leva sig in i deras vÀrld och de problem som presenteras, och pÄ sÄ sÀtt hjÀlper de oss att pÄ ett tryggt sÀtt bearbeta det vi brottas med.
Hem ljuva hem
Sveriges landskap har en lÄng historia som gÄr hela vÀgen tillbaka till forntiden. Fram till 1600-talet verkade landskapen som egna riken i landet Sverige. Landskapen hade en egen kung och följde egna lagar. NÀr lÀnen bildades och övertog rÀtten att bestÀmma lokalt, förlorade landskapen sin egentliga funktion. Trots det lever landskapen kvar i bland annat hantverk, symboler och dialekter.