När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anhöriga resonerar kring att deras (o)hälsa har förbättras eller inte vid medverkan i en kommuns anhöriggrupper. I bakgrunden presenteras bland annat tidigare forskning som visat att anhörigvårdare har en sämre upplevd hälsa än de som inte vårdar och att behovet av att ventilera sina känslor är stort. Vidare presenteras att vi lär oss genom kommunikation och samspel med andra människor. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer med anhörigvårdare som medverkat i en kommuns anhöriggrupper. Två intervjuer har gjorts på en kommuns anhörigcenter och en intervju har gjorts i en av informantens hem.

När en person lever med ischemisk hjärtsjukdom, så påverkar det förutom den som har sjukdomen, också starkt dennes eller dennas partner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partners upplevelser av att leva med en person som har ischemisk hjärtsjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att ha störd nattsömn och vara känslomässigt påfrestad till bristningsgränsen: Att vara överbeskyddande och kontrollerande: Att sakna bra samarbete med sjukvårdspersonal och önska stöd i partnerrelationen: Att ha svårighet med livsstilsanpassning och längta efter det tidigare livet: Att med positiv inställning tillsammans genomföra livsstilsförändringar. Resultatet visade att partners inte blev sedda av vårdpersonal och de önskade mer kunskap om sjukdomen och professionellt stöd.

Övervikt ökar i världen och skapar påfrestningar för människan som har en övervikt och för samhället då hälsoriskerna är stora. Samhället trycker på att hälsa innebär att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och påtvingar människor som har en övervikt att förändra sig. Syftet är att beskriva vilka hinder för upplevd hälsa vuxna människor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte känna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten värld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur människor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhällets kroppsideal med subkategorierna Jag är inte fet, jag är tjock- att leva med sin kropp och Samhällets åtgärder mot övervikt beskriver hur samhället påverkar människan som har en övervikt.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder.

Enligt WHO är övervikt och fetma ett växande problem världen över. Att vara kvinna och ha ett BMI ? 30 kg/m2 innebär risker i samband med en graviditet. Det kan exempelvis påverka kvinnans välmående under graviditeten i form av högt blodtryck, graviditetsdiabetes, risk för intrauterin fosterdöd och en långsam framskridande förlossning. Krav ställs på barnmorskan i mötet med den gravida kvinnan med BMI ? 30 kg/m2 då kvinnan önskar att få information om risker kring graviditeten utan att barnmorskan är dömande.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebärgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnosinnebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaföräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstånd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtaladansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som ärrelaterad till barnets problem och svårighetsgrad.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ?grupp? människor, som vi tror ?glöms? bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ?grupp? människor, som vi tror ?glöms? bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande.

Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen människa-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av människan där exempel på olika studier tas upp. Det förs även en diskussion kring olika djurs medvetande. Härefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angående vad som händer i oss människor vid kontakt med djur, där både sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. Här tas också forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter på oss människor upp. Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med djurs hjälp kan ske inom olika områden såsom barn, sjukvård, äldrevård, på fängelser och med hjälp av hästar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive område redovisas här. Avslutningsvis beskrivs en modell för var och när eventuella djurvälfärdsproblem kan uppstå.

The essay discusses underlying racism in the Swedish community and has, as a specific purpose, to illustrate and analyze how images of immigrants are constructed in a local setting. The questions at issue are: What established conceptions about racism exist and how are immigrants described by the youth in Sweden? Which racist manifestations are evident? To answer these questions, twelve interviews with students from an upper secondary school in Lund are done. Discourse analysis and other central aspects to alienation such as categorization and stereotyping, concepts about ?the Others? and underlying racism, have been used to analyze the interviews.

Alla kvinnor som lever längre än medelåldern kommer att genomgå klimakteriet, den tid där kvinnan går från att vara fertil till infertil. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur klimakteriet påverkar hälsan. Litteraturstudien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa 11 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier, att känna sig skamsen och ofräsch, att bli begränsad av ett förändrat jag, att ha existentiella tankar, att relationer försämras, att bli stark i sig själv och att se klimakteriet som en naturlig och harmonisk del av livet.

Det kom allt fler signaler att ensamheten bland äldre har ökat, även att äldres känslor av ensamhet har blivit ett problem som påverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges äldre generation över 65 år beräknas att öka med ca 22 procent mellan åren, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgänge bland de äldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjälp av frivilliga medmänniskor som besöker äldre som lever i ensamhet. Syftet med studien var att utvärdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda äldre i Karlskrona kommun.

Möjligheten att utveckla demenssjukdom är den verklighet som äldre personer lever i, då bekymmer angående glömska är gemensamt bland äldre. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Svårighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrämmande främmande inre värld som präglas av tomhet, Glida iväg från världen och få hjälp med att bevara självkänslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men sträva efter att upprätthålla fasaden samt Fokusera på det goda i livet och utveckla kämparanda. Då personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och främmande för dem.