Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Studien har en kvalitativ innehÄllsanalytisk ansats med syfte att synliggöra klientperspektivet av tvÄngsvÄrd av missbrukare i Sverige, enligt LVM lagstiftning. Semistrukturerade intervjuer med 9 klienter frÄn tvÄ SiS institutioner har genomförts och könsfördelningen var jÀmn. Kvinnor Àr generellt mer positivt instÀllda till tvÄngsvÄrd. Det har belysts brister i befintlig vÄrd pÄ LVM-institutionerna. Tydligt Àr att det finns olika Äsikter angÄende hur det Àr och hur det borde vara.

UtvÀrderingar Àr viktigt att göra pÄ alla slags produkter. Det finns en uppsjö av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utvÀrdera en webbplats anvÀndbarhet. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka om metoderna expertutvÀrdering och anvÀndartestning Àr ett tillrÀckligt effektivt och enkelt ramverk att anvÀnda för att grundligt utvÀrdera en webbplats ur ett anvÀndbarhetsperspektiv. Vi har anvÀnt dessa metoder för att utvÀrdera en webbplats och sedan analyserat huruvida metoderna har kompletterat varandra nÀr det kommer till antalet och typen av funna fel. Undersökningen visar att bÄda metoderna genererar ungefÀr lika mÄnga unika problem var för sig och att de kompletterar varandra mycket bra.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Syftet var att undersöka om förÀldrars förutsÀttningar för att utöva sitt förÀldraskap förÀndrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa förÀldrars uppvÀxtvillkor sett ut och om förutsÀttningarna i förÀldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvÀrderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevÄrden) frÄn ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att förÀldrarnas faktiska situation inte hade förÀndrats men att upplevelsen av förÀldrarollen stÀrktes. Mellan könen uppvisades mer likheter Àn skillnader avseende förutsÀttningarna i förÀldraskapet.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier pÄ vÀg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansÄg hade hjÀlpt dem behÄlla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att fÄ tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad sjÀlvkÀnsla samt mening med livet.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som pÄverkar och skapar motivation till beteendeförÀndring hos drogmissbrukare. Studien undersökte ocksÄ miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frÄgor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio mÀn och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 Är. Enligt drive theories Àr motivation en drivkraft som ger energi till att sÀtta igÄng, upprÀtthÄlla och rikta behovsrelaterade mÄl.

I mÄnga nÀtverk antas det att nÄgon form av fix infrastruktur existerar och att nÀtverkets olika noder kan anvÀnda denna för att kommunicera med varandra. I ett ad hoc-nÀtverk antar man att det inte finns nÄgon fix infrastruktur och att noderna mÄste anvÀnda varandra för att kunna kommunicera. Ett exempel pÄ ett ad hoc-nÀtverk kan vara bÀrbara datorer sammankopplade med infraröda lÀnkar under ett möte. NÀr ad hoc-nÀtverket Àr mobilt innebÀr det att noderna rör sig.I detta arbete har de tre protokollen Epidemic, GeoMean och GeoMove tillsammans med de tvÄ rörelsemodellerna Waypoint och den utökade slumpmÀssiga vandringen implementerats i en nyskriven simulator för denna typ av nÀtverk.De tvÄ Geo-protokollen Àr nyutvecklade och syftar till att anvÀnda geografisk information för att underlÀtta kommunikationen i denna kategori av nÀtverk tillsammans med den nya utvidgade slumpmÀssiga vandringsmodellen..

Umea? kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? kommun med sina 110 000 inva?nare.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Bakgrund: Sjuksköterskan Àr skyldig att arbeta för patientdelaktighet enligt lagar och författningar. Begreppet patientdelaktighet tolkas olika och en klar definition saknas vilket medför svÄrigheter att implementera och utvÀrdera patientdelaktighet. Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa vad patientdelaktighet innebÀr för patienter och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikten, som endast inkluderar kvalitativa studier, Àr inspirerad av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanstÀllning av evidensbaserad forskning inom hÀlso- och sjukvÄrd. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt kvalitetsgranskades 19 artiklar, varav 10 inkluderades. Resultat: Fyra grundlÀggande teman utifrÄn patient- och sjuksköterskeperspektivet identifierades utgöra patientdelaktighet: informera, kommunicera, lÀra kÀnna varandra samt etablera en relation. Slutsats: Genom att informera, att kommunicera, att lÀra kÀnna varandra samt att etablera en relation uppnÄs patientdelaktighet..