Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr olika etniciteter integreras med varandra och segregeras frÄn varandra. NÄgot som avspeglar sig pÄ skolvÀsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrÄn etnisk bakgrund. NÄgot som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhÄllningssÀtt till elever utifrÄn deras etniska bakgrund Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie dÀr ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har frÀmst anvÀnt mig av tre avhandlingar och dÀrtill ett antal vetenskapliga artiklar.De grupperingar och kategorier som framtrÀder inom skolan skapas utifrÄn en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.  .

The aim of the study was to get a deeper understanding of how social workers at the welfare office think and act when it comes to methadone or buprenorphine treatment. What role does the welfare office take when it comes to methadone- or buprenorphine treatment, what does the welfare office think about this form of treatment, what possibilities does the welfare office have when it comes to decide the selection to this kind of treatment and what consideration does the welfare office take to the separate individuals demands when it comes to methadone- or buprenorphine treatment. The study is done in the perspective of society as a social construction. The method that was used was qualitative interviews with professionals at the welfare office and professionals at the reception of methadone- and buprenorphine treatment. The result of the study is that the attitude towards methadone- and buprenorphine treatment is complicated and the opinions are partly divided..

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Syftet med studien ?r att unders?ka l?rare i f?rskolans f?rst?else f?r social inkludering och hur de i process arbetar med social inkludering i praktiken. Utifr?n studiens syfte kan studien bidra med en ?kad f?rst?else f?r hur social inkludering f?rst?s samt oms?tts i f?rskolans undervisningspraktik f?r att inkludera barn i behov av st?d. Semistrukturerade intervjuer har genomf?rts med 14 informanter d?r intervjuguide utformats utifr?n studiens syfte och fr?ge st?llningar.

Fredrikson (2002) menar att förÀldrasamarbetet Àr viktigt i de övergripande samhÀllsmÄlen och att det Àr förskolan tillsammans med förÀldrarna som sak rusta barnet inför samhÀllet. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande mÄlen, Àven förÀldrasamarbetet. NÀr utgÄngspunkten för skolans arbete Àr demokrati, jÀmlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att förÀldrarna har hand om barnen hemma och sedan lÀmnar in barnen som ett slags föremÄl till förskolan dÀr det Àr personalens sak att fylla pÄ enligt samhÀllsmÄlen. det kan endast uppnÄs nÀr maÀnniskor har kontakt med varandra. LikavÀl som förÀldrar mÄste har kontakt med personalen och personalen med förÀldrarna mÄste förÀldrarna ocksÄ ha en inbördes kontakt, för deras barn pÄverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar förÀldrasamverkan i förskolan. För att fÄ en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollÀrare och förÀldrar, samt vilka samarbetsformer de anvÀnder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrÄn intervjuer frÄn de bÄda grupperna.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter anvÀnder hÀstar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Vi ville Àven veta hur en bra terapi hÀst skall vara. En intervjustudie utfördes pÄ fyra terapeuter i Sverige som anvÀnder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi Àr svÄra att sÀrskilja frÄn varandra dÄ grÀnsen mellan dem Àr flytande. BÄda Àr behandlingsformer dÀr hÀsten anvÀnds som ett verktyg för att uppnÄ uppsatta mÄl.

Konkurrens har varit den gÀllande synen under en lÄng tid för hur företag ska tÀnka och agera pÄ en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger Àven lÀgre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning pÄ lÄng sikt. Allt eftersom marknaden förÀndras har en blandning av dessa uppstÄtt, det vill sÀga coopetition. Detta innebÀr att tvÄ eller flera aktörer samarbetar trots att de Àven Àr konkurrenter.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att se hur invĂ„narna i Halmstad reagerade nĂ€r motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka Ă„tgĂ€rder tog man för att hantera alkoholen efterĂ„t och kan man förklara Ă„tgĂ€rderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhĂ€ndertagna för fylleri under övergĂ„ngstiden. Det var nyheten över det frislĂ€ppta starkölet som lockade till inköp. ÅtgĂ€rderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förÀndras för att bÀttre passa in i dagens skola och nutida samhÀlle.Uppsatsens vetenskapssyn Àr hermeneutisk, metoden Àr kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger pÄ lÀsning av bÄde tidigare och aktuell forskning om inlÀrning, ur sÄvÀl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion pÄ omrÄdet.MÄnga forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlÀrning sker bÀst nÀr elever fÄr anvÀnda sig av bÄde kropp och intellekt. Om vi kunde trÀna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske ocksÄ vÀcka deras kÀnsla för andliga aspekter..

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Denna uppsats bygger pĂ„ tre fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare och tre individuella intervjuer med hemlösa missbrukande kvinnor. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka vilka diskurser som var aktuella gĂ€llande hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet, samt hur dessa pĂ„verkade kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter.För att undersöka syftet diskuterades följande frĂ„gestĂ€llningar:? Hur talar hemlösa missbrukande kvinnor om sin egen sexualitet?? Hur talar socialsekreterare om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet?? Skiljer sig hemlösa missbrukande kvinnors egna tal om sexualitet frĂ„n socialsekreterarnas tal och vilka konsekvenser fĂ„r i sĂ„dana fall dessa skillnader?? Vilka sexuella identiteter Ă€r tillgĂ€ngliga för hemlösa missbrukande kvinnor och hur förhĂ„ller de sig till dessa?Analysen gjordes utifrĂ„n diskursanalys, teori om sexuella skript samt teori om respektabilitet. I resultatet presenterades sex diskurser som ansĂ„gs aktuella gĂ€llande de hemlösa missbrukande kvinnornas sexualitet; Den ojĂ€mna byteshandeln, Det bra sexet och det nödvĂ€ndigt onda, Övergreppen och dess konsekvenser, Sexet och drogerna, Prostitution och Vem pratar om sexualitet?.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.