Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter anvÀnder hÀstar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Vi ville Àven veta hur en bra terapi hÀst skall vara. En intervjustudie utfördes pÄ fyra terapeuter i Sverige som anvÀnder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi Àr svÄra att sÀrskilja frÄn varandra dÄ grÀnsen mellan dem Àr flytande. BÄda Àr behandlingsformer dÀr hÀsten anvÀnds som ett verktyg för att uppnÄ uppsatta mÄl.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Konkurrens har varit den gÀllande synen under en lÄng tid för hur företag ska tÀnka och agera pÄ en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger Àven lÀgre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning pÄ lÄng sikt. Allt eftersom marknaden förÀndras har en blandning av dessa uppstÄtt, det vill sÀga coopetition. Detta innebÀr att tvÄ eller flera aktörer samarbetar trots att de Àven Àr konkurrenter.

Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att se hur invĂ„narna i Halmstad reagerade nĂ€r motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka Ă„tgĂ€rder tog man för att hantera alkoholen efterĂ„t och kan man förklara Ă„tgĂ€rderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhĂ€ndertagna för fylleri under övergĂ„ngstiden. Det var nyheten över det frislĂ€ppta starkölet som lockade till inköp. ÅtgĂ€rderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förÀndras för att bÀttre passa in i dagens skola och nutida samhÀlle.Uppsatsens vetenskapssyn Àr hermeneutisk, metoden Àr kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger pÄ lÀsning av bÄde tidigare och aktuell forskning om inlÀrning, ur sÄvÀl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion pÄ omrÄdet.MÄnga forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlÀrning sker bÀst nÀr elever fÄr anvÀnda sig av bÄde kropp och intellekt. Om vi kunde trÀna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske ocksÄ vÀcka deras kÀnsla för andliga aspekter..

Denna uppsats bygger pĂ„ tre fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare och tre individuella intervjuer med hemlösa missbrukande kvinnor. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka vilka diskurser som var aktuella gĂ€llande hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet, samt hur dessa pĂ„verkade kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter.För att undersöka syftet diskuterades följande frĂ„gestĂ€llningar:? Hur talar hemlösa missbrukande kvinnor om sin egen sexualitet?? Hur talar socialsekreterare om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet?? Skiljer sig hemlösa missbrukande kvinnors egna tal om sexualitet frĂ„n socialsekreterarnas tal och vilka konsekvenser fĂ„r i sĂ„dana fall dessa skillnader?? Vilka sexuella identiteter Ă€r tillgĂ€ngliga för hemlösa missbrukande kvinnor och hur förhĂ„ller de sig till dessa?Analysen gjordes utifrĂ„n diskursanalys, teori om sexuella skript samt teori om respektabilitet. I resultatet presenterades sex diskurser som ansĂ„gs aktuella gĂ€llande de hemlösa missbrukande kvinnornas sexualitet; Den ojĂ€mna byteshandeln, Det bra sexet och det nödvĂ€ndigt onda, Övergreppen och dess konsekvenser, Sexet och drogerna, Prostitution och Vem pratar om sexualitet?.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

PÄstÄendet om att ju lÀngre ett förhÄllande fortgÄr, desto bÀttre lÀr individerna i relationen kÀnna varandra, Àr ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper Àr mer önskvÀrda Àn andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende pÄ om ett par kÀnt varandra lÄng eller kort tid. En enkÀtstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta sjÀlvbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att kÀnna sin partner sÀmre i förhÄllanden som varat i fem till nio Är i jÀmförelse med par som varit tillsammans kortare eller lÀngre.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Vi har sedan lÀnge varit medvetna om att det finns stamceller i vÄr kropp och att de kan anvÀndas i medicinska behandlingar för att ersÀtta sjuka celler. De adulta stamcellerna har redan sedan Ärtionden tillbaka anvÀnts vid behandlingen av blodcancer. Under senare Är har dock stamcellsforskningen utvecklats oerhört och möjligheterna tycks nu oÀndliga. Att man numera kan isolera totipotenta och pluripotenta stamceller och fÄ dem att dela sig utan att Àndra karaktÀr har öppnat upp för möjligheten att odla stamcellslinjer med oerhörd potential. Eftersom forskningsresultat har visat att stamcellerna under vissa omstÀndigheter kan specialisera sig och förvandlas till mer specifika celler, som till exempel hjÀrnceller eller muskelceller, hoppas man genom denna kunskap kunna hjÀlpa patienter som lider av bland annat Parkinsons sjukdom och diabetes.

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som gör att lÄngvariga parrelationer hÄller. Med parrelation menar vi i denna studie kÀrleksrelationen mellan man och kvinna.Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt intervjuer som undersökningsmetod. Vi har valt att intervjua fyra etniskt svenska kvinnor frÄn företrÀdesvis medelklass. Vid analysen av empirin har vi utgÄtt frÄn ett teoretiskt perspektiv med fokus pÄ modernitet och individualitet samt tidigare forskning och pÄ detta viset visat olika vinklar pÄ parförhÄllandets vara.Modernitetsperspektivet och den tidigare forskningen visade, i samklang med empirin, pÄ en rad faktorer och företeelser som gör att lÄnga parrelationer hÄller. Sammanfattningsvis utgörs dessa faktorer av parternas förmÄga att ge varandra ömsesidig frihet och tillÄtelse att förverkliga individuella drömmar, samt att prioritera varandra och förhÄllandet och bÄde kunna ge och ta emot intimitet frÄn den andra.