I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Vad hÀnder mellan mÀnniskor som skapar musik tillsammans? I den hÀr studien har jag försökt ta reda pÄ hur musiker och kompositör pÄverkar varandra kommunikativt sett i duetter. jag har tittat pÄ olika slags kommunikationsformer och funderat över roller som skapas. Jag har funnit att mÄnga saker har betydelse för kommunikationens framgÄng, exempelvis hur noterna Àr utformade, om musikerna kÀnt varandra sedan tidigare, om musikerna lÀgger mest tid pÄ att prata med varandra om eventuella problem eller att försöka lösa dem genom att spela. Det hÀnder ocksÄ saker som Àr svÄra att ta pÄ och förklara.

I samtal med andra, klienter och professionella inom socialt arbete, uppmĂ€rksammades bristen av stöd till pappor med missbruksbakgrund. Litteraturstudier visade att det inte fanns sĂ„ mycket kunskap om pappornas behov och dĂ€rför fanns heller inte kunskapen om hur stödjande insatser skulle utformas.Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka behov av stöd i faderskapet som pappor med missbruksbakgrund har under barnets uppvĂ€xttid samt att se om det utifrĂ„n undersökningens resultat gĂ„r att ge rekommendationer som kan anvĂ€ndas till att utveckla innehĂ„llet i riktade stödinsatser till pappor med missbruksbakgrund. UtifrĂ„n detta syfte formulerades sex frĂ„gestĂ€llningar: Vilket behov av stöd upplever papporna att de har?, Vad har de upplevt hindrat dem frĂ„n att vara den pappa de önskar vara?, Önskar de fĂ„ stöd i faderskapsrollen?, Vilken sorts stöd önskar de?, Av vem önskar de fĂ„ stöd? och NĂ€r Ă€r de mest öppna för att söka och ta emot stöd?Den teoretiska referensramen Ă€r hĂ€mtad ur stödforskningen. Som en hjĂ€lp att integrera teori och resultat anvĂ€ndes Blomdahl Frejs illustration av social-humanistisk socialpedagogik.Studien Ă€r kvalitativ och tio kvalitativa intervjuer genomfördes med pappor med missbruksbakgrund.

Under 1900-talet förÀndrades Sverige frÄn ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav stÀlldes pÄ staten som tog ett större ansvar för individens vÀlbefinnande genom att bygga ut vÀlfÀrdssystemen. Som en viktig del av vÀlfÀrdssverige förbÀttrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersÀttningarna bland vÀrldens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersÀttningsnivÄer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som föresprÄkar arbete reducerats i takt med att ersÀttningsnivÄerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsÀkringen ha blivit mer förekommande.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Syftet med denna rapport Àr att belysa och förstÄ varför det lÀggs sÄ stor vikt vid brottsoffret under polisutredningen vid vÄldtÀktsmÄl, samt att ta reda pÄ om det skulle vara möjligt att flytta fokus frÄn brottsoffret. I teorikapitlet har vi förklarat lagrummet kring brottet vÄldtÀkt, skillnaderna mellan olika typer av vÄldtÀkter samt presenterat teorier kring brottsoffer. Vi har intervjuat Äklagare, mÄlsÀgandebitrÀden, försvarare samt polisutredare. Det resultat vi kommit fram till Àr att de som blivit offer för en överfallsvÄldtÀkt dÀr offer och gÀrningsman Àr totalt obekanta för varandra inte ifrÄgasÀtts under förundersökningen eller under rÀttegÄngen pÄ samma sÀtt som de som utsatts för en vÄldtÀkt dÀr offer och gÀrningsman Àr bekanta med varandra eller rent av har en relation till varandra. Det fokus som lÀggs pÄ brottsoffret Àr nödvÀndigt och verkar inte vara önskvÀrt att Àndra pÄ i dagslÀget, eftersom det Àr viktigt att alla omstÀndigheter kring brottet utreds för att rÀttegÄngen ska vara sÄ objektiv som möjligt.

FrÄgor som rör missbruk och missbrukare Àr omdebatterade i samhÀllet. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp Àr tÀrande för samhÀllet och ofta hörs Äsikter om hur problemen bÀst kan lösas. VÄr intention med undersökningen Àr att belysa problemet med ett inifrÄnperspektiv för att pÄ det sÀttet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer som sjÀlva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.

Kvinnor i hemlöshet. Är de underrepresenterade pĂ„ de könsblandade hĂ€rbĂ€rgena och vad beror det i sĂ„ fall pĂ„?.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr, ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.

MÄnga mÀnniskor gÄr in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria frÄn sitt missbruk pÄ sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjÀlpinsatser att erbjuda men frÄgan Àr vad dessa hjÀlpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna sjÀlva upplever vara till hjÀlp. Tidigare forskning har inte svarat pÄ frÄgan varför individer vÀljer att söka sig till hjÀlpinstanser som dessa nÀr det finns missbruksvÄrd inom offentlig sektor att tillgÄ. Syftet med denna studie var att undersöka mÀnniskor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjÀlp frÄn Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvÄrden inom offentlig sektor, för att fÄ en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa mÀnniskor. Studien Àr kvalitativ, hermeneutisk och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.