Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmÀn för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de Är som har passerat har de upprÀttat individuella vÄrdplaner för ca 40 personer. FrÄgestÀllningarna i denna studie Àr inriktade pÄ att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsÀttningarna har varit för att fÄ till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivÄ av samverkan man har nÄtt samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt Ätta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Detta Àr en kvalitativ undersökning som handlar om nÀr man upplever lycka i ett parförhÄllande. Undersökningens huvudsyfte Àr att skapa förstÄelse för lycka och nÀr man upplever det. Författaren har med hjÀlp av intervjuer försökt besvara frÄgestÀllningen: NÀr upplever man lycka i ett parförhÄllande? 5 par intervjuades och totalt spelades 10 intervjuer in och transkriberades. Intervjuerna varade 5 - 10 minuter och författaren stÀllde sammanlagt 8 frÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har fÄ studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhÀllet och i kontakt med myndigheter. Den hÀr studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjÀnsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de anvÀnder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien bestÄr av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 Är i Uppsala kommun.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Titel: Intern Marknadsföring och Kundrelationer? hur förhÄller sig dessa till varandra?Sökord: Intern marknadsföring, kundrelationer, relationsmarknadsföringProblem: Hur förhÄller sig ett företags interna marknadsföring till dess kundrelationer? samt: Hur förhÄller sig företagets kundrelationer till dess interna marknadsföring?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ och förklara hur företaget Leine & Linde AB:s interna marknadsföring samt deras kundrelationer förhÄller sig till varandra.Metod: Uppsatsen bygger pÄ teori kring intern marknadsföring och kundrelationer samt en kvalitativ fallstudie med undersökning pÄ ett svenskt företag, Leine & Linde AB.Slutsats: Slutsatserna frÄn studien visar att den interna marknadsföringen och kundrelationerna förhÄller sig till varandra genom pÄverkan mellan olika faktorer för de olika ÀmnesomrÄdena. FörhÄllandet kan Àven ses börja frÄn kundrelationerna, dÄ fallföretaget Leine & Linde inte gjorde nÄgot utan ett kundbehov..

Denna uppsats riktar sig till lÀsare med grundlÀggande kunskaper pÄ högskolenivÄ i europeiskkonkurrensrÀtt och en grundlÀggande förstÄelse för förhÄllanden i marknadsekonomin.Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att analysera behovet av den nuvarandetillÀmpningsmodellen för artikel 82, med sÀrskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock Àven att diskutera ett alternativt angreppssÀtt vid tillÀmpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillÀmpningsmodell..

Jag vill genom denna uppsats ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi LÊstadius och Peter Wieselgren. Dessa tvÄ prÀster levde pÄ 1800-talet, de var oerhört hÀngivna av att vilja bekÀmpa brÀnnvinet som förstörde och skapade ett sÄnt elÀnde för mÀnniskorna.BÄde LÊstadius och Wieselgren ansÄg att alkoholmissbruket mÄste angripas frÄn roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos mÀnniskorna.LÊstadius ansÄg att det moraliska fördÀrvet var orsaken till alla laster och för att komma Ät det hela, sÄ mÄste det lyftas upp pÄ en högre front nÀmligen den kristna tron som ger mÀnniskan större livskvalitet.Wieselgren ansÄg att spritmissbruket och okunnigheten hos mÀnniskorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma Ät det onda. Han tog kyrkorÄdet till hjÀlp och det infördes bland annat strÀng kyrkotukt. HjÀlpte inte förmaningarna, sÄ blev den försumlige inkallad till kyrkorÄdet.LÊstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev bÄda hatade, mordhotade och det vÀcktes Ätal mot dem, men de lÀt sig inte skrÀmmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Detta Àr en kvalitativ undersökning som handlar om nÀr man upplever lycka i ett parförhÄllande. Undersökningens huvudsyfte Àr att skapa förstÄelse för lycka och nÀr man upplever det. Författaren har med hjÀlp av intervjuer försökt besvara frÄgestÀllningen: NÀr upplever man lycka i ett parförhÄllande? 5 par intervjuades och totalt spelades 10 intervjuer in och transkriberades. Intervjuerna varade 5 - 10 minuter och författaren stÀllde sammanlagt 8 frÄgor.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.