Studien bygger pÄ pÄ intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 mÀn och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper..

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsÀtts för alkohol som foster? Vad Àr budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjÀlp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns ocksÄ de kvinnor som anser att de nyttjar en sÄ liten mÀngd alkohol att de inte behöver Àndra pÄ sitt dryckesmönster nÀr de blir gravida. Som metod har vi har anvÀnt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jÀmför personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och personer utan. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio personer som har lÀmnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsÀttning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har anvÀnt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Vi ville söka reda pÄ hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bÀrande relation skapas. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pÄgÄende kontakt med en socialsekreterare inom socialtjÀnstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade pÄ en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Syfte: Syftet Àr att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre pÄverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras pÄ kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberÀttelser. Tre teman med underfrÄgor har utarbetats.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

 I vÄr studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling pÄ en institution i Mellansverige, anser att de blir stÀmplade och vilka de anser att det Àr som utför den. Om det Àr nÀra och kÀra, myndigheter och/eller dem sjÀlva. Vi vill belysa vilka kÀnslor och tankar de intervjuade personerna har kring Àmnet stÀmpling. Vi har sett pÄ faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de Àr i relation till det begreppet. Vi har Àven undersökt om de har eller har haft nÄgra strategier för att undanhÄlla och/eller mörka sitt missbruk. Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer dÀr vi utgick frÄn teman.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Idag förknippar mÄnga Internet med frihet. En frihet som öppnar möjligheter till en mer obegrÀnsad tillvaro. Men med frihet kommer alltid ett ansvar vilket mÄnga gÄnger förbises. Internet har blivit en guldkalv för dem som tillhandahÄller naturliga och legala droger. Droger som i sin verkan och effekt mÄnga gÄnger liknar narkotikans, men som faller utanför lagstiftningens rekvisit.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

AbstractDenna uppsats fokus ligger pÄ klienter intagna pÄ ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl Hesslebys behandlingshems policy eller grundlÀggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby sÀger sig stÄ för överhuvudtaget Àr möjlig att realisera sÄ att klienterna upplever den pÄ ett likvÀrdigt sÀtt som behandlingshemmet. Hesslebys policy Àr i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera pÄ dessa missbrukskarriÀrers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lÀmnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gÀllande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras vÀg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har anvÀnt mig av tematiska intervjuer dÄ jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mÄn lÄta kvinnornas berÀttelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rÀttvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild hÀndelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lÀmna missbruket bakom sig.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.