I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera pÄ dessa missbrukskarriÀrers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lÀmnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gÀllande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras vÀg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har anvÀnt mig av tematiska intervjuer dÄ jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mÄn lÄta kvinnornas berÀttelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rÀttvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild hÀndelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lÀmna missbruket bakom sig.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Studien syftar till att synliggöra och förstÄ hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhÄller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen pÄ framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser Àr att synen pÄ sig sjÀlv bÄde pÄverkas av den sociala omgivningen och samhÀlleliga förestÀllningar om rollen som mamma.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik pÄ de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar pÄ hur handlÀggning av missbruksÀrenden gÄr till i praktiken. En enkÀt utformade med vinjetter samt frÄgor om de tio senaste faktiska Àrendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandlÀggare bidrog med svar. Resultatet visar att handlÀggarna försöker tillÀmpa de nationella riktlinjerna som Ànnu Àr relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemÄl och den för tillfÀlligt bÀsta vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemÄl samt faktorer hos denne Àr nÄgot mer övergripande Àn de övriga tvÄ kunskapskÀllorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom Àven fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handlÀggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krÀvs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nÀtverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i VÀsterÄs. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgÄtt bostadsrehabilitering i VÀsterÄs. För att fÄ en ytterligare förstÄelse för boendekedjan i VÀsterÄs har Àven tvÄ nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stÀmplingsteori, missbrukskarriÀrer och KASAM för att ge en djupare förstÄelse för hur livskvalitet kan variera utifrÄn olika levnadsförhÄllanden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjÀlpinsatser. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillÀmpades pÄ resultaten och har sÄledes varit studiens teoretiska utgÄngspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte kÀnt fullt förtroende för socialarbetaren de trÀffade nÀr de sökte hjÀlp för sitt missbruk.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.

FrÄgorna kring orsaken till varför en ?vÀljer? ett liv som kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förstÄelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jÀmförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som kriminella och missbrukare och resultaten frÄn deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i Äldrarna 24-61.

I dagslÀget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollÄtgÀrder en arbetsgivare fÄr vidta i förhÄllande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder pÄ att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger pÄ hypotesen om att lagstiftning pÄ omrÄdet ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollÄtgÀrd Àr tillÄten dÄ den inkrÀktar pÄ en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvÀgning dÀr arbetsgivarens intresse av ÄtgÀrden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vÀgs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvÀgning ser ut i dagslÀget samt att analysera hur intresseavvÀgningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning pÄ omrÄdet.En analys av intresseavvÀgningen i dagslÀget leder till att en intresseavvÀgning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas pÄ sÄ sÀtt att det Àr arbetsgivarens syfte med kontrollÄtgÀrden som stÀlls mot vilken grad kontrollÄtgÀrden inkrÀkar pÄ arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollÄtgÀrd fÄr företas vÀgs dessa intressen mot varandra med bedömning av omstÀndigheter som pÄverkar dessa intressen.

Lek Ă€r en viktig del för barns utveckling. I leken lĂ€r sig barn att kommunicera. DĂ€rför Ă€r studien baserad pĂ„: Syftet Ă€r att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. FrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur kommunicerar barn bĂ„de yngre och Ă€ldre med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus pĂ„ förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, dĂ€r pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.