Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att beskriva den problematik som ungdomar som vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det Àr att vÀxa upp med en förÀlder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det fÄr för ungdomarna. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra respondenter intervjuades för att besvara frÄgestÀllningar utifrÄn deras egna erfarenheter, kÀnslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde pÄ en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som anvÀndes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssÀttet.

Denna litteraturstudie Àr avsedd för sjuksköterskor som i sitt vardagliga arbete trÀffar personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Denna patientgrupp förekommer överallt i vÄrden. Författarna tror att det saknas tillrÀckligt med kunskap hos sjuksköterskan för att kunna möta och ge dessa personer en sÄ bra vÄrd som möjligt. Syftet med studien Àr att undersöka evidensen av sambandet mellan personer med ADHD och riskerna att utveckla ett framtida missbruk för att öka sjuksköterskans kunskap. Forskningen Àr oense om huruvida det föreligger en ökad risk för missbruk vid ADHD, dock kan det ses att om personen samtidigt har en uppförandestörning sÄ ökar risken.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Alkoholrelaterade problem pÄtrÀffas överallt i vÄrt samhÀlle, Àven inom den somatiska vÄrden. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. DÀrför kÀnns det angelÀget att uppmÀrksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet Àn mÀn, men de har en snabbare beroendeutveckling och lÀgre tÄlighet för alkohol Àn vad mÀn har. Detta examensarbete har livsvÀrlds- och genusperspektiven som teoretiska utgÄngspunkter.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka m?ltidspedagogikens roll i f?rskolan och hur man kan arbeta med m?ltidspedagogik i den dagliga verksamheten, ur ettf?rskoll?rarperspektiv.Metod: En intervjustudie med stimulusmaterial. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. F?rst genomf?rdes sex intervjuer.

Svensk kriminalvĂ„rd har över tiden succesivt gĂ„tt frĂ„n kroppsstraff till att innebĂ€ra vĂ„rd och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvĂ„rd definieras det av visionen ?bĂ€ttre ut? (KriminalvĂ„rden 1). FörutsĂ€ttningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk Ă€r starkt kopplade till möjligheten att erhĂ„lla ett arbete och en bostad efter verkstĂ€lligheten. Enligt tidigare forskning sĂ„ framgĂ„r det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssĂ€tt kan brytas med hjĂ€lp av en utbildning. En utbildning som kan pĂ„börjas under verkstĂ€lligheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlĂ€ttar en Ă„teranpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten pĂ„ samtal och intervjuer samt en enkĂ€tundersökning avseende intagna som i nulĂ€get verkstĂ€ller ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

I denna studie Àr syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, nÀr det gÀller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn pÄ dem och deras dÄvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt denna syn pÄverkat dem, i förhÄllande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur upplever mÀnniskor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning sÄg pÄ dem och deras dÄvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa mÀnniskor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstÄs ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hÀvdar mÄnga att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte Àr sjÀlva drogerna i sig utan att alltfler mÀnniskor lever under ett negativt samhÀlleligt tryck. Via stÀmpling skapar detta tryck personliga besvÀr sÄsom Ängest, sjÀlvdestruktivitet och dÄlig sjÀlvbild.

Turism a?r en allt mer va?xande bransch vilket betyder att allt fler omra?den satsar inom destinationsutveckling. Ma?let med fo?ljande studie a?r att underso?ka hur lokalbefolkningen ser pa? turismen, hur de ser pa? utvecklingen i omra?det, som na?got positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de tva? kommunerna. Det har inte gjorts na?gon tidigare underso?kning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo..

Det förekommer att man i socialt arbete möter amfetaminmissbrukare som hÀvdar att de anvÀnder sig av drogen i sjÀlvmedicinerande syfte. Preparat sÄsom Ritalin och Concerta som anvÀnds vid medicinering av personer med ADHD innehÄller samma centralstimulerande Àmnen som amfetamin. Studier har ocksÄ visat att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka centralstimulerande drogers funktion för vuxna personer med ADHD utifrÄn begreppen sjÀlvmedicinering och identitet, samt att spÄra eventuella skillnader och förÀndringar i förhÄllande till dessa begrepp efter pÄbörjad medicinering med centralstimulerande lÀkemedel. Syftet har sedan ytterligare preciserats genom fyra konkreta frÄgestÀllningar.Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod i form av löst strukturerade tematiska intervjuer med nio personer som har eller haft ett missbruk av centralstimulerande droger samt har diagnostiserad ADHD.

The purpose with our essay was to examine what favourable factors there are for women to get out of drug abuse and from a gender aspect interpret how these factors are used in the treatment of female drug-addicts, regarded from the treatment personnel view. The questions we have focused on are: What are the favourable factors for women in the way out of the addiction. How can the use of favourable factors be interpreted from a gender aspect. In what way is the knowledge about these favourable factors used in the drug abuse treatment.To fulfil the purpose whit our examination and to get answers to our questions we performed an explorative examination and applied a qualitative method in the form of a half structured interview with five persons.The main features of the results in our examination were that unisexual treatment, the group and the friendship between women, children and pregnancy and professional and private social network were considered as the favourable factors for the women out of their addiction. Certain factors were used in the treatment as a way to socialize or resocialize the female drug-addicts to predominant social models of how a woman should be like..

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.