Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Alkoholrelaterade problem pÄtrÀffas överallt i vÄrt samhÀlle, Àven inom den somatiska vÄrden. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. DÀrför kÀnns det angelÀget att uppmÀrksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet Àn mÀn, men de har en snabbare beroendeutveckling och lÀgre tÄlighet för alkohol Àn vad mÀn har. Detta examensarbete har livsvÀrlds- och genusperspektiven som teoretiska utgÄngspunkter.

Turism a?r en allt mer va?xande bransch vilket betyder att allt fler omra?den satsar inom destinationsutveckling. Ma?let med fo?ljande studie a?r att underso?ka hur lokalbefolkningen ser pa? turismen, hur de ser pa? utvecklingen i omra?det, som na?got positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de tva? kommunerna. Det har inte gjorts na?gon tidigare underso?kning kring lokalbefolkningens attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo..

Svensk kriminalvĂ„rd har över tiden succesivt gĂ„tt frĂ„n kroppsstraff till att innebĂ€ra vĂ„rd och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvĂ„rd definieras det av visionen ?bĂ€ttre ut? (KriminalvĂ„rden 1). FörutsĂ€ttningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk Ă€r starkt kopplade till möjligheten att erhĂ„lla ett arbete och en bostad efter verkstĂ€lligheten. Enligt tidigare forskning sĂ„ framgĂ„r det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssĂ€tt kan brytas med hjĂ€lp av en utbildning. En utbildning som kan pĂ„börjas under verkstĂ€lligheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlĂ€ttar en Ă„teranpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten pĂ„ samtal och intervjuer samt en enkĂ€tundersökning avseende intagna som i nulĂ€get verkstĂ€ller ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

I denna studie Àr syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, nÀr det gÀller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn pÄ dem och deras dÄvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt denna syn pÄverkat dem, i förhÄllande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur upplever mÀnniskor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning sÄg pÄ dem och deras dÄvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa mÀnniskor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstÄs ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hÀvdar mÄnga att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte Àr sjÀlva drogerna i sig utan att alltfler mÀnniskor lever under ett negativt samhÀlleligt tryck. Via stÀmpling skapar detta tryck personliga besvÀr sÄsom Ängest, sjÀlvdestruktivitet och dÄlig sjÀlvbild.

Det förekommer att man i socialt arbete möter amfetaminmissbrukare som hÀvdar att de anvÀnder sig av drogen i sjÀlvmedicinerande syfte. Preparat sÄsom Ritalin och Concerta som anvÀnds vid medicinering av personer med ADHD innehÄller samma centralstimulerande Àmnen som amfetamin. Studier har ocksÄ visat att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka centralstimulerande drogers funktion för vuxna personer med ADHD utifrÄn begreppen sjÀlvmedicinering och identitet, samt att spÄra eventuella skillnader och förÀndringar i förhÄllande till dessa begrepp efter pÄbörjad medicinering med centralstimulerande lÀkemedel. Syftet har sedan ytterligare preciserats genom fyra konkreta frÄgestÀllningar.Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod i form av löst strukturerade tematiska intervjuer med nio personer som har eller haft ett missbruk av centralstimulerande droger samt har diagnostiserad ADHD.

The purpose with our essay was to examine what favourable factors there are for women to get out of drug abuse and from a gender aspect interpret how these factors are used in the treatment of female drug-addicts, regarded from the treatment personnel view. The questions we have focused on are: What are the favourable factors for women in the way out of the addiction. How can the use of favourable factors be interpreted from a gender aspect. In what way is the knowledge about these favourable factors used in the drug abuse treatment.To fulfil the purpose whit our examination and to get answers to our questions we performed an explorative examination and applied a qualitative method in the form of a half structured interview with five persons.The main features of the results in our examination were that unisexual treatment, the group and the friendship between women, children and pregnancy and professional and private social network were considered as the favourable factors for the women out of their addiction. Certain factors were used in the treatment as a way to socialize or resocialize the female drug-addicts to predominant social models of how a woman should be like..

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Missbruk Àr en problematik vars negativa effekter framför allt pÄverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta dÄ all tid och fokus lÀggs pÄ sjÀlva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv pÄ det sÀtt som önskas skapar bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. MÀnniskor som mÄr dÄligt pÄ grund av sjukdom eller funktionsnedsÀttning kan anvÀnda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar pÄ att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjÀlp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Syftet med min studie Àr att studera förhÄllandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frÄgestÀllningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger nÀr olika professioner samverkar inom hemsjukvÄrden? Vilka frÄgor kan vara integritetskrÀnkande och pÄ vilket sÀtt? Vilka av dessa frÄgor ligger inom socialarbetarens ansvarsomrÄde? Vilka strategier anvÀnder socialarbetaren för att bemÀstra eventuella integritetskrÀnkningar i samband med samverkan? PÄverkar kravet pÄ klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag anvÀnt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fÄtt fram i samband med min studie Àr att konstellationen nÀr det gÀller samverkan ser olika ut inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd inom Göteborgs stad.

I den hÀr uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur FörÀldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för RÀttigheter, Frigörelse, HÀlsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser pÄ missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger pÄ organisationernas egna material, frÀmst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) frÄn Ären 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som sjÀlv bÀr ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omstÀndigheter denne inte kunnat pÄverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker fÄr betydelse för vad vi tycker och tÀnker om sagda fenomen och dÀrmed hur vi handlar gentemot dessa. DÀrför Àr det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att pÄverka den samhÀlleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan fÄ konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vÄrt samhÀlle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Syftet med studien var att med hjÀlp av UngDOK:s inskrivningsformulÀr beskriva och analysera om det föreligger nÄgon skillnad mellan flickor, som pÄbörjar behandling för missbruksproblem, beroende pÄ om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. VÄr frÄgestÀllning var: Vilka skillnader rÄder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohÀlsa samt sysselsÀttning, och som pÄbörjar behandling för missbruksproblem? TvÀrsnittsstudien baserades pÄ sekundÀrdata frÄn UngDOK:s inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gÀllande dess psykiska ohÀlsa. Mindre skillnader förekommer betrÀffande ett flertal faktorer, bland annat förmÄgan att kontrollera vÄldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivÄ samt primÀrdrog.