Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 Är pÄ grund av de positivaeffekterna pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till vÄra lÀnderfrÀmst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt pÄbland annat stress, Ängest och depression. Missbruk och beroende kommer sÀllanensamt.

EnkÀter anvÀndes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lÀrare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig Ät i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig frÄn varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, sjÀlvanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi ocksÄ valt att titta pÄ relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.FrÄgestÀllningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare pÄ Zonen?? PÄverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Metoden för undersökningen Àr kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen pÄ Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har ocksÄ samlat in vÄrt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen pÄ olika sÀtt Àr av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov sÄ som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistÄ med klÀder.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Tolvstegsmodellen som Àr grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals mÀnniskor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt vÀrde i denna rörelse Àr vÀrnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gÀller kyrka och offentlig sektor likvÀl som privata organisationer.Ett andra centralt vÀrde Àr andlighet för den enskilda och i grupp. VÀgen till denna andlighet Àr alltsÄ inte nÄgon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart Àr till för att stödja strÀvan mot nykterhet?Gruppen Àr en mycket viktig del i de tolv stegen.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och mÀn som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina förestÀllningar kring manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de förestÀllningar dessa personer hade undermissbruket ville vi Àven undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförÀndras dÄ de lÀmnat missbruket. För att finna svar pÄ detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem mÀn och fem kvinnor, dÀrsamtliga levt mer Àn 15 Är i ett aktivt narkotikamissbruk. DÄ syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer Àn ett Är samt att dearbetat med sig sjÀlva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstÄ och analysera vÄr empiri valde vi att anvÀnda oss av olikateoretiska perspektiv, sÄ som socialkonstruktivism, genusteori samtstÀmplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring manligt och kvinnligtkonstruerades i den rÄdande kontext informanterna befann sig i.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att beskriva den problematik som ungdomar som vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det Àr att vÀxa upp med en förÀlder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det fÄr för ungdomarna. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra respondenter intervjuades för att besvara frÄgestÀllningar utifrÄn deras egna erfarenheter, kÀnslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde pÄ en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som anvÀndes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssÀttet.

Denna litteraturstudie Àr avsedd för sjuksköterskor som i sitt vardagliga arbete trÀffar personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Denna patientgrupp förekommer överallt i vÄrden. Författarna tror att det saknas tillrÀckligt med kunskap hos sjuksköterskan för att kunna möta och ge dessa personer en sÄ bra vÄrd som möjligt. Syftet med studien Àr att undersöka evidensen av sambandet mellan personer med ADHD och riskerna att utveckla ett framtida missbruk för att öka sjuksköterskans kunskap. Forskningen Àr oense om huruvida det föreligger en ökad risk för missbruk vid ADHD, dock kan det ses att om personen samtidigt har en uppförandestörning sÄ ökar risken.