Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ett antal pedagoger pÄ olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssÀtt vid datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning samt hur pedagogerna vÀrderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. FrÄgorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och lÀsfÀrdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgÄr det att pedagogerna ser positivt pÄ metoden, Skriva sig till lÀsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer pÄ innehÄllet och sprÄket i berÀttelserna Àn att forma bokstÀver för hand.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur barn lÀr sig att skriva med hjÀlp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr frÄn Àr: Hur anvÀnds datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet pÄ datorn? Undersökningen Àr en fallstudie av de tvÄ klasserna dÀr jag har observerat och intervjuat barnen och lÀrarna.Hur lÀrarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande pÄ datorer tillÄts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgÄngspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lÀr barnen och eleverna sig av och med varandra.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

Skolan har fÄtt ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. VÄr uppfattning Àr att dess fulla potential inte anvÀnds och att det har fokuserats för mycket pÄ hur man kan fÄ in datorn i undervisningen, nÀr frÄgan borde ha varit: "Varför?" I lÀroplanen finns det inga tydliga mÄl eller riktlinjer för hur datorn skall anvÀndas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn Àr ett hjÀlpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Den hÀr undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjÀlpmedel i sprÄkundervisningen för att hjÀlpa elever att tala mer pÄ spanska. Eftersom datoranvÀndningen i skolans vÀrld hela tiden ökar Àr det synnerligen relevant att undersöka hur lÀrare kan se datorn som ett verktyg i sprÄkundervisningen. Studien var bÄde kvalitativ sÄvÀl som kvantitativ. Med hjÀlp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna pÄ spanska texter som de trÀnade pÄ att lÀsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smÄgrupper för att spela in dialoger pÄ ljudfiler pÄ datorn som de sedan lyssnade pÄ, analyserade och dÀrefter spelade in igen.

Exjobbet bestÄr i att visa hur ett nytt bostadsomrÄde kommer att se ut nÀr det Àr fÀrdigbyggt. Det aktuella bostadsomrÄdet Àr Vasastan och ligger i Norrköping. Vi har haft WSP som uppdragsgivare och har frÄn dem fÄtt ritningar och modeller i form av ADT-filer. Dessa filer har importerats till 3d Studio Max dÀr kompletterande modellering och texturering har gjorts.Arbetet har resulterat i en flygning runt husen, solstudier och stillbilder. Stillbilderna Àr renderade med noggrannare ljuskÀllor och högre kvalitet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan anvÀnda datorn för att frÀmja barns lÀrande. För att motsvara syftet har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förvÀg formulerade frÄgor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna stÀlldes ocksÄ ett antal uppföljningsfrÄgor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att dÀrefter sammanstÀllas och presenteras som resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare, som valt att arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning med datorn som pedagogiskt redskap, anser att denna metod skiljer sig frÄn de metoder de tidigare anvÀnt samt ifall metoden lett till problem eller vinster. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex utvalda pedagoger som arbetar med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. FrÄgorna som stÀlldes under intervjun har rört samspelet vid datorn, datorn som metod kontra andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder samt dess eventuella problem och vinster. Av resultatet framgÄr det att det finns mÄnga fördelar med datoranvÀndning framför handskrivning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig pÄ innehÄllet i sina texter och slippa forma bokstÀver för hand. Förutom sjÀlva redskapet man anvÀnder, skiljer sig denna metod inte sÀrskilt mycket frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder..

BAKGRUND:AnvÀndandet av datorer i samhÀllet medför att mÀnniskor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppvÀxt, vilket har gjort att anvÀndningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare Är. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvÀnds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna anvÀnds i tvÄ förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 Är, i deras samspel ochkommunikation vid datorn pÄ tvÄ förskolor i VÀstra Götaland. Studien Àr kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och pÄ vilket sÀtt de agerar, hur datorn anvÀnds ochnÀrvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjÀlp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förstÄelse.

Syftet var att undersöka hur eleverna pÄ en högstadieskola anvÀnder sina datorer, bÄde till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpÄverkar dem.I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har Àven anvÀnt en webbaserad enkÀt.Eleverna pÄ den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn pÄ ett effektivt sÀtt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesÀtt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett grÀnsöverskridande multiverktyg bÄde inom skolvÀrlden och i den privata sfÀren.

Idag har vi mÀngder av data pÄ vÄra lagringsmedia vilket gör dem till en vÀrdefull informationskÀlla. Om denna data raderas betyder det inte att den Àr borta för alltid. Data finns fortfarande kvar pÄ lagringsmediet och gÄr att Äterskapa med sÄ kallad file carving. Att kunna Äterskapa data Àr en viktig del inom den polisiÀra verksamheten, men Àven för andra verksamheter som förlorat data. Det finns dock vissa problem som kan stÀlla till med besvÀr nÀr data ska Äterskapas. NÀr filer inte Àr lagrade i sammanhÀngande datablock blir de fragmenterade vilket innebÀr problem.

Vi har gjort en undersökning i skolÄr 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lÀrande, genom att anvÀnda oss av datorprogrammet ?Mattekungen?. Syftet har varit att hitta en ny vÀg till elevers kunskap pÄ ett mer lustfyllt sÀtt Àn att följa lÀroboken frÄn början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fÄtt spela ?Mattekungen?.