Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmÄga att uttrycka sig i skrift. SomlÄgstadielÀrare med 25 Ärs erfarenhet har jag lÀnge sökt en metod som underlÀttar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berÀtta om men har svÄrt att fÄ pÄ prÀnt.Funderingar har kretsat kring motoriska svÄrigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lÀrarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlÀrning pÄ dator Àrupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftsprÄksinlÀrning med datorns hjÀlp.Syftet med studien Àr att jÀmföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gÀller kvalitet och antal ord. UtgÄngspunkt Àr följande frÄgestÀllningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berÀttelser som Àr skrivna pÄ datorn jÀmfört medberÀttelser som Àr skrivna för hand?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig tangentbordet?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lÀrarna se i jÀmförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak Àr det Tragetons metod och Lundbergs teorier om lÀs- och skrivinlÀrning sombehandlas i litteraturgenomgÄngen dÄ dessa har skilda perspektiv pÄ skriftsprÄksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg stÄr för ett syntetisktförhÄllningssÀtt.

Marknadsföring Àr ett extremt brett begrepp och antalet metoder som finns att marknadsförasitt företag Àr enorma. I dagens samhÀlle utsÀtts vi för tusentals marknadsföringsbudskap ochde flesta sorterar vi bort automatiskt. DÀrför Àr det viktigt att kunna marknadsföra sig pÄ ett sÄeffektivt sÀtt som möjligt. Det finns ingen marknadsföringsmetod som Àr bÀst för alla företag,utan varje företag mÄste undersöka och prova vilken metod som passar för just det dem. Enform av marknadsföring som Àr effektiv kostnadsmÀssigt Àr nÀtverksmarknadsföring, dÀr dethandlar om att mÀnniskor blir ÄterförsÀljare för företaget och marknadsför företagetsprodukter samt rekryterar nya ÄterförsÀljare.

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att titta pĂ„ och eventuellt upptĂ€cka vissa samband mellan de vanligaste klimatparametrarna (lufttemperatur, sol, vind, luftfuktighet och lufttryck) och inomhusklimatet. Inomhusklimatet Ă€r i detta arbete det samma som luftens temperatur inomhus.Även en sammanstĂ€llning av tvĂ„ studier kring NordIQ?s styrning av vĂ€rmesystemet och tappvarmvattnet görs. En stor del av arbetet har varit att sammanstĂ€lla och studera insamlad data frĂ„n bland annat en vĂ€derstation.Under den hĂ€r perioden (vĂ„ren) Ă€r det solen och utomhustemperaturen som har störst pĂ„verkan pĂ„ temperaturen inomhus. En stor del inom energisektorn idag handlar om att anvĂ€nda energin effektivare och minska pĂ„ utslĂ€ppen. Förhoppningen Ă€r att detta arbete ska kunna hjĂ€lpa till i den riktningen. Att utnyttja gratisenergin och dra ner pĂ„ t.ex.

Utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten har i början av april 2008 blivitpresenterad för den svenska regeringen. I denna utredning föreslÄs det grÀnsvÀrden som ipraktiken innebÀr att 96 procent av alla aktiebolag i framtiden kan vÀlja bort revisorn ochrevisionen, sÄ som den ser ut idag. RevisionsbyrÄer stÄr inför en stor omstÀllning dÀrABL och revisionsplikten omfattar alla aktiebolag i Sverige och en stor del av dessabolag kommer i framtiden kunna vÀlja bort revisionen vilket innebÀr att revisorernas rollkan förÀndras efter avskaffandet.Undersökningen Àr halvdeduktiv dÀr författarna har haft utgÄngspunkt i teorin som stödtill intervjuerna med respondenter som pÄverkas av förÀndringen. Författarnas syfte medundersökningen Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser och förÀndringar kan komma attpÄverka revisionsyrket i Sverige. Uppsatsen har en bred empirisk undersökning sombestÄr av intervjuer med revisorer, banker och skatteverket.

Bakgrund och problem: Alla smÄ aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebÀr en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sÀnker denna transaktionskostnad genom att minska osÀkerheten. NÀr revisorn plockas bort frÄn utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förÀndras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten.Syfte: Studiens syfte Àr att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fÄtt pÄ kostnaderna för utbyten mellan smÄ aktiebolag och deras intressenter.Metod: I studien tillÀmpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer frÄn var och en av intressentgrupperna: Àgare, lÄngivare, leverantörer och kunder.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sÀmre. Om man trÀnat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan sÄledes fokusera pÄ mer krÀvande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer anvÀnts. Vi undersökte hur det ser ut dÄ elever i en Ärskurs tre tabelltrÀnar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabelltrÀningen med hjÀlp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och trÀnade tyst med hjÀlp av olika material. Ingen interaktion Àgde rum varken mellan lÀraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en inblick och ökad förstÄelse för ungdomars sprÄkval, inlÀrning och motivation till sprÄkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i sprÄkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor vÀljer sprÄk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien Àr gjord ur ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus, inlÀrningsstrategier och motivation. Intervjuer med Ätta sprÄklÀrare samt insamling av sprÄkgruppslistor frÄn tre olika skolor har anvÀnts och bearbetats. De tre skolorna Àr belÀgna i en och samma förort norr om Stockholm.

Syftet med arbete var att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom omrÄdet och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad lÀroplanen sÀger om omrÄdet. För att fÄ ökad kunskap och förstÄelse delade vi ut 81 stycken enkÀter i Ärskurs tre och sex. För att fÄ en ytterligare förstÄelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det Àr positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmÀnhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att redogöra för hur fyra svensksomalier ser pÄ svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat nÀrmare pÄ hur de ser pÄ sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhÄller sig pÄ ett delvis varierande sÀtt till svenskhet och att det bland dem ocksÄ finns flera gemensamma sÀtt att resonera pÄ. Att bli helt svensk Àr nÄgot de bÄde vÀljer bort och nÄgot de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig sjÀlva Àr i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan Àven vad de antar att andra har för uppfattning om dem.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Den senaste granskningen av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7 gjordes 1986. För att lÀroboken och undervisningen ska utvecklas Ät rÀtt hÄll mÄste aktiv forskning bedrivas om lÀromedel och denna uppsats Àr ett sÄdant bidrag. I detta arbete granskas de sex lÀroböcker som fanns till försÀljning vÄren 2002 för Ärskurs 7. Resultatet av granskningen visar att lÀroböckerna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra vad gÀller upplÀgg, innehÄll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur minirÀknaren och datorn anvÀnds samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

SammanfattningSyfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka den upplevda effekten av upprepad behandling med kinesiotejp under 2 veckor, sett till smÀrta och besvÀr hos idrottare med medialt tibiasyndrom (MTS). FrÄgestÀllningarna som stÀlldes var: vilken effekt har behandling med kinesiotejp pÄ smÀrta vid MTS samt vilken effekt har behandling med kinesiotejp pÄ besvÀr och symtom vid medialt MTS?Metod: Femton personer med diagnosen MTS deltog i studien (10 kvinnor och 5 mÀn). Samtliga deltagare var aktiva inom friidrott alternativt löpning. Deltagarna skattade sin smÀrta i bÄda benen, men endast ett ben tejpades.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur datoranvÀndning vid skrivprov pÄverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter frÄn skrivprov jÀmförs utifrÄn bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna Àr skrivna av elever frÄn det tekniska programmet i gymnasiet Ärskurs 3.JÀmförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna Àr lÀngre, gÄr snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna fÄr nÄgot högre omdöme vad gÀller innehÄllet i texterna men de bedöms sprÄkligt inte vara bÀttre Àn de handskrivna. Skillnaderna Àr smÄ nÀr det gÀller texternas disposition.Skillnaderna mellan texterna Àr dock inte tillrÀckligt stora för att det ska pÄverka betygsbedömningen nÀr den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG ? MVG) utan betygsresultatet blir lika för de tvÄ grupperna.