Den tekniska utvecklingen av allt mer komplexa filsystem samt ökad lagringskapacitet pÄ medier försvÄrar arbetet med att finna samt Äterskapa förlorade filer. Detta medför att de verktyg som anvÀnds inom omrÄdet stÀndigt mÄste utvecklas för att möta upp denna komplexitet.NÀr filer ?raderas? av anvÀndaren hanterar filsystemet denna process pÄ olika vis beroende pÄ vilken typ av radering som utförts. Möjligheterna att Äterskapa dessa filer underlÀttas genom en grundlÀggande kunskap om filsystemets arkitektur samt de osynliga processer som sker.Inom den profession, till exempel digital forensik, dÀr det insamlande materialet har krav att klara rÀttspraxis anvÀnds olika metoder för att bevara materialets integritet. De kommersiella verktyg som anvÀnds Àr utvecklade för att bemöta de krav som stÀlls inom rÀttsliga processer.

BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Undersökningen utfördes för att kartlÀgga om pedagogers instÀllning till datorn som redskap för att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan hos elever hade nÄgot samband med datorns anvÀndningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades pÄ hur vi pedagoger kan anvÀnda datorn och dataprogrammen som redskap i lÀs- och skrivundervisningen samt hur den kan anvÀndas för att utveckla den sprÄkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade Àven om lÀrande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers instÀllning till datorn som redskap. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes pÄ en skola i en medelstor stad dÀr enkÀter och intervjuer var de arbetsmetoder som anvÀndes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt instÀlld till datorn som redskap i lÀs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som anvÀnde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen Àn vad de pedagoger med negativ instÀllning gjorde.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

MÄlet med detta arbete har varit att undersöka potentialen för skördardata (pri-filer) nÀr det kommer till prognostisering av sortimentsutfall frÄn avverkningar. Det gjordes genom regressionsanalys, dÀr data frÄn Sveaskogs bestÄndsregister utgjorde de förklarande variablerna och data frÄn pri-filer utgjorde responsvariablerna. Arbetet hade i huvudsak tre analysmoment: undersökning av bestÄndsregistrets noggrannhet, samt hur vÀl arbetets prognoser stod sig mot facit (pri-filer) och dels mot Sveaskogs egna prognoser via VALS. Totalt utgjordes data av 42 trakter med tillhörande bestÄndsdata innan avverkning och de traktspecifika pri-filer som skapades under avverkningarna. Det pÄvisades avvikelser, stundtals stora avvikelser, mellan bestÄndsregistret och pri-filer. Avvikelserna redovisades inte per hektar, p.g.a.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar pÄverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlÀgga vilken typ av dataspel som Àr barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall ocksÄ belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag anvÀnt en intervjuundersökning med 12 barn i Äldern sex till tio Är. Jag har ocksÄ intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator Àr. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

AbstractSyftet med denna studie Ă€r att undersöka om det Ă€r finns nĂ„gra skillnader mellan det elever skriver för hand och pĂ„ datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter pĂ„ datorn och betyder det dĂ„ att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att fĂ„ bĂ€ttre styckeindelning och fler rĂ€ttstavade ord? En annan aspekt som ocksĂ„ Ă€r viktig Ă€r om elevernas texter utvecklas nĂ€r de fĂ„r respons. Är det nĂ„gon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen Ă€r gjord i en högstadieskola i Ă„rskurs 9 under höstterminen 2009 och vĂ„rterminen 2010.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssÀttet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen Àr en fallstudie av en pedagogs sÀtt att arbeta med Tragetonmetoden. SÄvÀl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sÀtt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och Tragetonmetoden utgör sÄledes ett av flera sÀtt för eleverna att lÀra sig lÀsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens instÀllning till datorn pÄverkar huruvida den anvÀnds för lÀrande och hur vÀl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lÀr sig skriva lÀttare och snabbare med hjÀlp av datorn och att arbetet pÄ datorn Àr lÀtt att nivÄanpassa efter varje elevs behov.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad skolungdomar anvÀnder datorn och In-ternet till. Författaren vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader i datoranvÀndning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna frÀmst anvÀnder datorn i underhÄllningssyfte. De chattar, skickar e-post, anvÀnder olika communities (nÀtgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har ocksÄ visat att pojkar oftare har tillgÄng till egen dator Àn flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad pÄ en enkÀt i tvÄ Ättondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn anvÀnds pÄ ett relativt likartat sÀtt i de bÄda grupperna nÀr det gÀller tiden utanför skolan. HÀr dominerar fortfarande under-hÄllningsaspekten och eleverna lÀgger ned mycket tid pÄ chattande och spel.

MÄlet med projektet var att undersöka hur skeletal animationer utförs. Ett mÄl till var att det skulle vara förbestÀmda animationer. För att kunna ha förberÀknade animationer anvÀndes autodesk fbx-filer. Skinningen har anvÀnt dubbel kvaternioner istÀllet för matriser.Rapporten visar att skeletal animation med dubbel kvaternion skinning teknik kan utföras genom att anvÀnda fbx-filer med data som först exporterats till json-format..

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och lÀslÀrande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo Ärens forskning pekat mot att skrivning Àr lÀttare Àn lÀsning. Detta Àr bakgrunden till att Trageton vÀnde pÄ ordföljden i uttrycket ?lÀs- och skrivinlÀrning? till skriv- och lÀslÀrande. Vi anser att det genom Ären har skett en evolution i samhÀllet dÀr datorn mer och mer har fÄtt en central roll och betydelse.

Detta examensarbete undersöker om och hur man med hjÀlp av filskillnader kan effektivisera uppdateringar av datorspel. Flertalet olika tester med deltaenkodning har utförts, detta pÄ olika versioner av filer frÄn kommersiella och aktuella spel. Bland annat har försöken med deltaenkodning jÀmförts med de officiella speluppdateringarna, och med vanlig komprimering av de aktuella filerna. Resultaten visar att anvÀndning av deltaenkodning pÄ de filer som Àndrats mellan spelens versioner kan vara mycket effektivare och ta mindre plats Àn de officiella speluppdateringarna..

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhÀllet och mÄnga förskolor har idag tillgÄng till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men Àven att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar Àven pÄ att datorn kan anvÀndas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlÀrningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen pÄ dessa förskolor nÀr de anvÀnder sig av datorerna. Syftet har Àven varit att undersöka hur personalen ser pÄ datorns roll i verksamheten.