I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

SammanfattningDet hÀr projektet handlade om att konstruera en effektmÀtare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jÀmföras med bensinförbrukningen i en bil.UtgÄende frÄn en kravspecifikation sÄ skulle en effektmÀtare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mÄl och tidplan för projektet. Efter det sÄ gjordes förstudier om hur effekt berÀknas, hur fasströmmen kan mÀtas och om information om trÄdlöst nÀtverk.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Det finns flera olika sÀtt att sÀkerhetskopior, nÄgra vanliga sÀtt Àr lokal sÀkerhetskopiering, fjÀrrbaserad sÀkerhetskopiering och sÀkerhetskopiering som lagras pÄ en molnplattform. DÄ det finns mÄnga leverantörer som erbjuder molnbaserade lösningar som gör det möjligt för en anvÀndare att lagra filer pÄ respektive plattform kommer enbart molntjÀnsterna, ?Mega? och ?Dropbox for Business? att anvÀndas. För att besvara delfrÄga 1 utförs en litteraturstudie med tillhörande analys, för att besvara delfrÄga 2 och 3 kommer flertalet kvasiexperiment att utföras i en labbmiljö. Dropbox har en speciell avdelning som sysslar enbart med sÀkerhetsrelaterade frÄgor som föresprÄkar att AES med 256 bitars kryptering bör anvÀndas.

Bakgrund: Personer som anvÀnder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies pÄ webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om anvÀndaren som skickas tillbaka till sÀndaren. Detta sker ofta utan anvÀndarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan sÀljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Detta examensarbete utfördes pÄ avdelningsnivÄn CCS pÄ avdelningen PDU Platforms pÄ Ericsson. Avdelningen ville förÀndra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergÄ frÄn Daily Build, att bygga och testa en gÄng om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahÄller kontrollsystemtjÀnster för RNC applikationer och Àldre RBS. MÄlet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt anvÀndningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första anvÀndningsfall.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Detta examensarbete utfördes pÄ avdelningsnivÄn CCS pÄ avdelningen PDU Platforms pÄ Ericsson. Avdelningen ville förÀndra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergÄ frÄn Daily Build, att bygga och testa en gÄng om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahÄller kontrollsystemtjÀnster för RNC applikationer och Àldre RBS. MÄlet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt anvÀndningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första anvÀndningsfall.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

De senaste Ären har stora tÄgförseningar skett pÄ vintern, ofta hÀnvisade till som vÀxelfel. Dessa vÀxelfel beror ofta pÄ att snö och is fastnar i vÀxeln och pÄ sÄ vis förhindrar vÀxelns huvudfunktion. Snön hamnar i vÀxeln dels genom snöfall, men Àven pÄ grund av att snön skakas av frÄn de passerande tÄgen. Förseningarna, som beror pÄ snö och is i jÀrnvÀgsvÀxlar, Àr ett stort problem som pÄverkar mÄnga mÀnniskor. Syftet med detta projekt blev sÄledes att undersöka hur detta problem kan lösas.Idag finns redan flera varianter för att lösa detta problem.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Fokuset i denna studie ligger huvudsakligen pÄ en av de fyra överföringstyper som USB 2 och 3 anvÀnder sig av, bulköverföringar. FrÄn den valda typen av överföring kommer tider och hastighet mÀtas i tolv testfall. Alla testfall delas in i tvÄ grupper ett dÀr mÀtningarna genomförs under tiden media strömmas ifrÄn en annan USB-enhet för att belasta USB-bussen. Och ett annat dÀr bussen Àr obelastat. VÀrden visas och jÀmförs sedan med hjÀlp av grafer och histogram dÀr medelvÀrden, standardavvikelser samt variationskoefficienten har tagits fram.Resultatet i denna studie visar att USB 3 en högre variationskoefficient i vissa lÀgen.

Beskrivning av vÄr kreativa process i skapandet av en inspirationsbok om förpackningsdesign. Boken innehÄller sex förpackningar frÄn olika designbyrÄer i vÀrlden. Det finns inga bilder i boken, för att visa förpackningarna anvÀnds Augmented Reality. Förpackningarna visas pÄ datorn via en webbkamera. Detta för att öka interaktionen mellan betraktaren och verket..