Sökresultat:
954 Uppsatser om Ćtergćng till prestation - Sida 12 av 64
Innan du hjÀlper mig - lyssna pÄ mig : Patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning
Idrottare anvÀnder i mÄnga fall prestationshöjande tillskott för att öka sin explosivitet, uthÄllighet och fÄ en bÀttre ÄterhÀmtning. Vid prestation stÀlls olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav pÄ rörlighet, snabbhet eller uthÄllighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein Àr tvÄ Àmnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och Àr dÀr av vanligt att anvÀnda som tillskott. Craze Àr nÀrmare bestÀmt ett sÄ kallat ?Pre workout? (PWO) tillskott som intas innan trÀning eller en match och pÄstÄs ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare ÄterhÀmtning.
Att veta nÀr man ska göra det man vet att man ska göra : om barn med ADHD, uppfattning av tid och att komma ihÄg att göra det man har planerat
I den hÀr studien undersöks om det Àr bristande tidsuppfattning som orsakar sÀmre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar Àven till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att tvÄ grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mÄtt pÄ prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har Àven deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns nÄgon skillnad i prestation pÄ den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sÀmre strategi Àn barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sÀmre Àn andra pÄ tidsuppfattningsuppgiften, dÀremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation pÄ exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det gÄr inte med uppgifterna i den hÀr studien att visa pÄ nÄgra direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..
Belöningssystem? hjÀlpande eller stjÀlpande? : En fallstudie om karriÀrreformen förstelÀrare pÄ en gymnasieskola i GÀvle
SAMMANFATTNINGTitel: Belöningssystem - hjÀlpande eller stjÀlpande? En fallstudie om karriÀrreformen förstelÀrare pÄ en gymnasieskola i GÀvle.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Alice Viklund & Erika LundströmHandledare: Monika Wallmon & Lars EkstrandDatum: 2015 ? januariSyfte: Syftet med studien Àr att med avseende pÄ prestation och motivation skapa förstÄelse för hur de anstÀllda upplever implementeringen av performance management i form av monetÀra incitament.Metod: Syftet med uppsatsen var att skapa förstÄelse för det rÄdande belöningssystemet och studien har utförts genom en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare pÄ en gymnasieskola i GÀvle. DÀrefter har vi genom tematisk analys presenterat materialet och resultaten i en slutsats.Resultat & slutsats: Slutsatsen vi kom fram till i vÄr studie var att karriÀrsreformen pÄ kort sikt har skapat en nÄgot försÀmrad kollegial atmosfÀr och en kÀnsla av orÀttvisa. Detta tror vi Àr mycket pÄ grund av att belöningssystemet fortfarande Àr i en initieringsfas och att dessa reaktioner kommer att avta.
LÀrarrollen blir mer och mer...? : En kvalitativ studie om sex lÀrares upplevelser av sin lÀrarroll och elevers försÀmrade resultat
Forskning visar att lÀraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mÀtningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försÀmrats. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrarnas upplevelser av hur lÀrrarollen har förÀndrats, vilken inverkan lÀrarens roll har pÄ elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försÀmrade resultat. För att kunna besvara vÄrt syfte sÄ har vi valt att utföra vÄr undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vÄrt Àmne. För att kunna besvara vÄrt syfte blir frÄgestÀllningarna följande: PÄ vilket sÀtt upplever lÀrarna att deras roll har förÀndrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lÀrarna att deras roll har pÄ elevers prestationer? Vad anses enligt lÀrarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försÀmrade resultat? Teorier som vi behandlat Àr det dramaturgiska perspektivet, idealroller sÄsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byrÄkratin.
Sociala relationer i ett individualiserat samhÀlle : En kvalitativ studie om hur relationer inom familjen pÄverkas av individualiseringsprocessen
AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.
Borgen : BorgenÀrens möjligheter att krÀva fullgörelse av de olika borgensmÀnnen samt borgensmÀnnens inbördes regressförhÄllande
Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.
Idrottslig prestation och ekonomisk stÀllning : En sambandsstudie i fotbollsklubbar
Purpose: Examine if there is a connection between the athletic performance and the financial status in football clubs.Theoretical perspectives: This thesis is based on the theory that the modern football club is like every other company trying to maximize profit. The clubs should therefore use the same business strategies.Empirical foundation: The study is based on 25 observations over five years and five Allsvenska football clubs. The data is a compilation of the key ratios from the annual reports and the league table, years 2004 through 2008 in the clubs. Year 2009?s league table place is also included since tests have been done with one year?s displacement between the financial status and the league table.Conclusion:There is no correlation between solidity and the place in the league table in Allsvenska football clubs.There is no correlation between net profit and the place in the league table in Allsvenska football clubs.There is no correlation between equity and the place in the league table in Allsvenska football clubs..
Target costing: pÄverkan av kundstyrning och entreprenöriellt agerande
Denna uppsats behandlar i vilken utstrÀckning svenska tillverkande företag med 20-100 anstÀllda tillÀmpar huvudmomenten inom Target Costing. Dessutom undersöks om det finns samband mellan tillÀmpningen av Target Costing-momenten och kundstyrning samt entreprenöriellt agerande. FortsÀttningsvis undersöks eventuella kopplingar mellan Target Costing och företagens finansiella prestation. Relationen mellan Target Costing och finansiell prestation undersöks Àven vid olika nivÄer av kundstyrning och entreprenöriellt agerande. Totalt tillfrÄgades 280 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen.
Upplevelserna av mentala svackor hos idrottare, samt idrottspsykologers upplevelser av arbetet med svackor
NÀr idrottare hamnar i en svacka kan de vÀnda sig till en idrottspsykolog och det Àr den processen studien utgÄr ifrÄn. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos bÄde idrottare och idrottspsykologer, och dÀrigenom sker en jÀmförande studie. Urvalet har bestÄtt av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshÀndelser, prestation, rÄdgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental trÀning, spÀnningsnivÄ, koncentration, visualisering, mÄl, sjÀlvförtroende och sjÀlvbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar pÄ att arbetet som sker vid mentala svackor Àr en individuellprocess med utgÄngspunkt frÄn varje idrottares egen tolkning och arbetet med mÄl Àr centralt för bÄde idrottspsykologer och idrottare.
Förnybar El ? Den nya tekniken : En nÀtverksstudie av Telge Energi
Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna pÄ ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrÄn sjÀlvskattning av omrÄden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettÄrs uppföljning.DÄ rÄdata frÄn mÀtningarna Är 2010 och 2011 inte fanns tillgÀngliga, utan mÄste rekonstrueras frÄn procentsammanstÀllningar av svar och information om hur mÄnga som svarat pÄ de olika pÄstÄendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt pÄstÄende med en envÀgsvariansanalys med mellanpersonsdesign och Är som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas sjÀlvskattning inom omrÄdena för prestation, individ, arbetssituation och frÀmst inom omrÄdet för ledarskap, dÀr 13 av 15 pÄstÄende visade pÄ signifikanta skillnader. Inom omrÄdet arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling Àven bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan Är 2010 och 2011 anvÀndes ett t-test.
Sömn och Powernap - Dess betydelse för ÄterhÀmtning och prestation
During sleep the majority of the body?s production of anabolic hormones is produced and sleep is a general anabolic state of being. It has been to our recognition that a powernap is 4-6 times more effective when it comes to sleep intensity than the last 1-2 hours of a traditional eight hour sleep. With this in mind, and that elite athletes worldwide often sleeps in between their training sessions. This study has tried to prove a hypothesis which comes from the assumption that you can recover and perform better during times with intensive periods with better distribution of your sleep.We have in this study let three test subjects take part of a six week long program with two different training periods for legs.
"En banan och ett glas mjölk Àr vÀl inte sÄ dÄligt det heller" : En intervjustudie om idrottande ungdomars uppfattningar om kost och dess pÄverkan pÄ prestation.
I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrottande ungdomar har om kost och dess pÄverkan pÄ prestation. De frÄgestÀllningar studien sökt svar pÄ Àr: vilken mÄlsÀttning har ungdomarna med sitt idrottande? Hur beskriver de sin mÄltidsplanering inför trÀning och tÀvling? Hur och frÄn vilka tar de till sig rÄd och information om kost och kostrÄd? Resultatet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta stycken idrottande ungdomar i Äldern 17 ? 18 Är, fyra flickor och fyra pojkar. Alla data har behandlats utifrÄn ett genusperspektiv och dÄ frÀmst genom begrepp som genusordningen och principerna isÀrhÄllande och hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mÄl ungdomarna har med sitt idrottande och hur mycket de trÀnar.
Upplevelserna av mentala svackor hos idrottare, samt idrottspsykologers upplevelser av arbetet med svackor
NÀr idrottare hamnar i en svacka kan de vÀnda sig till en idrottspsykolog och
det Àr den processen studien utgÄr ifrÄn. Studien avser att undersöka
upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos bÄde idrottare och
idrottspsykologer, och dÀrigenom sker en jÀmförande studie. Urvalet har bestÄtt
av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via
intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor,
livshÀndelser, prestation, rÄdgivning, bakomliggande faktorer, generella
övningar, mental trÀning, spÀnningsnivÄ, koncentration, visualisering, mÄl,
sjÀlvförtroende och sjÀlvbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet
visar pÄ att arbetet som sker vid mentala svackor Àr en individuellprocess med
utgÄngspunkt frÄn varje idrottares egen tolkning och arbetet med mÄl Àr
centralt för bÄde idrottspsykologer och idrottare.
PÄverkande faktorer pÄ Large cap-bolags skuldsÀttningsgrad
Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregÄende kvartal, vilket gÄr att tolkasom att det Àr vÀldigt populÀrt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tÀnkas pÄverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de Àr geografiskt avstÄnd, marknadens grad avsofistikering, storleken pÄ bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrÄn dessa aspekter.
SÄ presterar musiker bÀttre
Vad Àr det som pÄverkar en musikers prestation i inspelningsstudion? Vilka av dessa faktorer kan jag som producent pÄverka under ett inspelningsprojekt? Syftet med uppsatsen Àr i första hand att utforma en metod för att ta reda pÄ faktorer som jag kan pÄverka och pÄ sÄ vis höja prestationen hos musikern. Den praktiska delen bestÄr av tre olika inspelningstillfÀllen i DAVES, Linköpings universitets inspelningsstudio pÄ Campus Norrköping. Resultatet av studien visar att musikerns prestation stÄr i direkt relation till studions kreativa miljö. Det ska dock pÄpekas att detta resultat endast gÀller för intervjupersonen och att studien omfattar en person.Vad som upplevs som kreativ miljö varierar naturligtvis mellan olika mÀnniskor och kan dÀrför inte generaliseras.