Bakgrund och problem: Långtidssjukfrånvaron har länge varit ett uppmärksammat problem och flertalet åtgärder har satts in för att minska denna. På senare tid har korttidssjukfrånvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhållit en större uppmärksamhet i takt med dess ökning. Korttidssjukfrånvaro syns inte i offentlig statistik förrän efter den åttonde dagen och är därmed svår att studera. Likaså kan kostnaden för korttidssjukfrånvaron vara svår att fastställa eftersom korttidssjukfrånvaro består av både direkta- och indirekta kostnader.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur stora kostnaderna är för den korttidssjukfrånvarande socialsekreteraren på en enhet i Växjö kommun. Utifrån dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna fastställa en standardkostnad för vad korttidssjukfrånvaro per timme kostar.Metod: Under studiens gång har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den förväntade konflikten mellan stat och kommun i tillhandahållandet av välfärdstjänster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik använder sig vissa länder, såsom Sverige, av utjämningssystem. En alltför omfattande utjämning riskerar emellertid att ske på bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen återknyter till frågeställningen om kompensationen från staten är tillräcklig. I fokus står de kostnader kommuner har för tilhandahållandet av välfärdstjänster för invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar på otillräcklig kompensation.

Det råder bostadsbrist i Växjö men det byggs trots detta väldigt få nya hyreslägenheter. Ett sätt att möjliggöra byggandet av fler hyresrätter är att finna besparande lösningar under produktionsskedet som på så sätt kan få ner byggkostnaderna och öka intresset hos bostadsbolagen att bygga nytt.Denna rapport fokuserar på de kostnader som rör materialhanteringen på produktionsplatser med hög upprepandegrad. Syftet är att belysa var onödiga kostnader uppstår och försöka finna lösningar på hur dessa kan undvikas.Nyckelord: Materialhantering, materiallogistik, hög upprepandegrad, hanteringskostnader, intervju, tidstudie, förändringsförslag..

Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trädbränsle i klena gallringar i norra Västmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet beräknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förändras med transportavståndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet är beroende av storleken på skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sänks med ett ökat skotningsavstånd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillägg för vinst. Om man bortser från dessa kostnader uppgår kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror på tranportavståndet, ett längre avstånd innebär en högre kostnad.

Sekretessbelagd.

En kostnadsjämförelse av fyra maskinsystem för sönderdelning och transport av GROT vid avlägg har utförts för att identifiera kostnadspåverkande faktorer samt finna de mest lönsamma maskinsystemen inom hanteringskedjan för GROT. Studerade maskinsystem var TOMO hugglink med en flisbil; Skotarburen flishugg och skopbil; Huggbil med lastväxlare och containersystem; Willibald kross och dumper med containersystem. Respektive maskinsystem körs av entreprenörer från Norra Skogsägarna och fakturerade kostnader från 15 utförda trakter per maskinsystem och entreprenör har analyserats med avseende på transportavstånd och avläggstorlek. Fakturerade kostnader har sedan jämförts med kostnader beräknade utifrån ekonomiska modeller med annuitetsmetoden och vetenskapliga rapporter som grund. I modellerna har medtagits fasta maskinkostnader, maskinutnyttjande, personalkostnader, rörliga kostnader samt förväntad prestation där prestationen utgjorts av ett medeltal från minst två vetenskapliga rapporter.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå.

Bakgrund: För företag som transporterar produkter internationellt blir transportkostnaderna en stor kostnadspost. Förkalkyler upprättas som ska jämföras med faktiska kostnader. Det är viktigt för företagen att kunna styra över och veta vad som orsakat avvikelser som uppkommer mellan förkalkyler och faktiska kostnader eftersom förkalkylerna ofta ligger till grund för beslut. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla och pröva en analysmetodik för att spåra orsaker till avvikelser mellan förkalkylerade och faktiska transportkostnader. Avgränsningar: Undersökningen berör endast kostnader som uppkommer i samband med transporter.

AbstraktTitel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ann-Sofie MagnussonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2013 ? juniSyfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader har förbättrats.Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer.Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat.

Att hantera mervärdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det är inte alltid så okomplicerat som man lätt kan få intryck av. Ibland kan det vara osäkert vad som verkligen gäller och företaget som är skattskyldigt ansvarar för att det blir rätt. Mervärdesskatt är en statlig omsättningsskatt som regleras enligt mervärdesskattelagen. Reglerna är harmoniserade i enlighet med EG:s mervärdesskattedirektiv.

Denna rapport är resultat av en studie som utförts på Kappa Kraftliner i Piteå där vi jämfört två separata systemutvecklingsprojekt. Fokus för undersökningen ligger på de olika metoder som använts vid de två utvecklingsprojekten. Närmare 70% av alla systemutvecklingsprojekt misslyckas helt eller blir kraftigt försenade vilket leder till ökade kostnader och låg tilltro till systemen. Att skräddarsy ett informationssystem kan bli både kostsamt och resurskrävande. Alternativet är att använda sig ett standardiserat system.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data.Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.

Target Costing slår sig fram på en allt bredare front över företagarvärlden som kalkyleringsprocess vid produktutveckling. Det kommer ursprungligen från Japan och används traditionellt av tillverkande företag som är i början av sin produktutvecklingsprocess. Target Costing skiljer sig från den vanliga kalkyleringsprocessen där man lägger ihop alla kostnader och gör ett vinstpålägg för att erhålla det slutgiltiga priset som kunderna skall betala. Istället utgår Target Costing ifrån kunden och vad denne är beredd att betala för en produkt. När kundens önskemål är fastställda jobbar man sedan mot de kostnadsmål som måste uppfyllas för att kalkyleringen skall gå ihop.