Sökresultat:
699 Uppsatser om Ćldrande befolkning - Sida 45 av 47
Ăr banken till för alla? : En fallstudie om bankers utmaningar och möjligheter i tjĂ€nstemötet med invandrarkunden
Idag har cirka 20 procent av Sveriges befolkning invandrarbakgrund. Trots detta Àr invandrare som mÄlgrupp mycket ouppmÀrksammade. Sverige Àr idag en mÄngkulturell marknad, och dÀrför Àr det viktigt för företag och organisationer att stÀndigt revidera sin bild av kunder och deras önskemÄl och behov. Banken spelar en central roll för landets finansiella system och Àr ett tjÀnsteföretag som nÀstintill alla mÀnniskor kommer i kontakt med. Bankmarknaden för privatkunder kÀnnetecknas av lÄngsiktiga kundrelationer.
Evenemangsstaden Karlstad : en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang
De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.
En tvÀrsnittsstudie rörande samsjukligheten mellan kronisk smÀrta och social Ängest - hur gemensamma faktorer relaterar till arbetsÄtergÄng
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
Ungdomars rÀtt till kunskap och vikten av att förstÄ sitt mÄende: En intervention i form av psykoedukation kring emotioner, stress och sömnsvÄrigheter
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
Bostadshyresmarknad i förÀndring : En studie av hyresmarknaden i VÀrmland
De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.
"Beigeorangerosa?, ?lÀskigt vatten-blÄ? eller ?röd som blod eller en ros? : En undersökning av skolelevers kunskap om fÀrger och fÀrgord.
Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.
Skald risti. En studie av förhÄllandet mellan fornöstnordiskt och fornvÀstnordiskt diktarsprÄk.
Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.
FrÄn ickeplats till plats : en diskussion kring gestaltning av BurgÄrdsplatsen i Göteborg
Examensarbetet bestÄr av dels en litteraturstudie och dels av tvÄ gestaltningsförslag för BurgÄrdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belÀgen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmÀrksamma stadens smÄ glömda rum och reflektera kring hur man kan förhÄlla sig till dessa.
Idag bor mer Àn hÀlften av jordens befolkning i stÀder och andelen förvÀntas stiga till 75 procent innan Är 2050. I takt med att vÀrlden blir alltmer urbaniserad och stÀderna förtÀtas stÀlls högre krav pÄ de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sÀgs ha bidragit till att mÄnga stÀder har lÄgt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus pÄ enskilda byggnader.
Hur vill ungdomar och seniorer bo i Uppsala? : En studie om kundsegmentens betalningsvilja samt efterfrÄgan pÄ bostÀder
Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 ÄrsÄldern kommer inom den nÀrmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar ocksÄ Sveriges befolkning att bli allt fler och Àldre.  Denna populationsförÀndring förvÀntas stÀlla stora krav pÄ kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahÄlla dels moderna anpassade bostÀder lÀmpliga för den Àldre generationen dels lÀgenheter som Àr passande för och som efterfrÄgas av de unga.  Syftet med denna uppsats Àr att pÄ uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende pÄ deras betalningsvilja samt efterfrÄgan pÄ bostÀder riktade till dessa kundsegment. Metod: I studien har en kvantitativ metod anvÀnts och tvÄ enkÀtundersökningar har genomförts. EnkÀtundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har dÀrpÄ bearbetats och analyserats för att sedan sammanstÀllas till en innehÄllsrik och trovÀrdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkÀter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister.
Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender : en fallstudie av Kungsbacka
Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.
?Kycklingracet? : en utredning om produktion, försÀljning och konsumtion av Àgg och kyckling i Sverige
Ăgg och kycklingproduktionen i industrilĂ€nderna har genomgĂ„tt en stor förĂ€ndring under de senaste 75 Ă„ren. Dagens specialiserade raser Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n de frigĂ„ende flockarna med höns som förr fanns pĂ„ gĂ„rdarna. Denna förĂ€ndring var lyckad för producenterna och mattillgĂ„ngen för lĂ€ndernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev Ă€ven negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem Ă€r djurvĂ€lfĂ€rdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus Ă€r generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994).
HemvÄrdsbidrag ? ersÀttning eller erkÀnnande? En kvalitativ studie om nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag och ansvaret för Àldres omsorg
Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Ăr det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar?
Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ vem som har ansvar för Àldres omsorg; samhÀllet eller anhöriga? Vidare Àr syftet att studera bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag, hur hemvÄrdsbidraget pÄverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pÄ i vilken typ av stadsdel bistÄndsbedömarna arbetar.
I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ätta bistÄndsbedömare i Ätta olika stadsdelar i Göteborg.
Nordiska Ambassaden i Budapest
Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Ăr det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ăkande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.
FörbÀttrad lagerkonstruktion för snökylaanlÀggningar i öppen
bassÀng
PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.
Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender - en fallstudie av Kungsbacka
Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det
gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka
har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till
kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda
villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att
beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in
pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om
Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora
köpcentrum och utbredda stÀder.