Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Motivation i arbetslivet är ett ämne som genom åren uppmärksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att välja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett område där mycket återstår att undersöka. Utifrån den bakgrunden finns det inte någon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kärnfråga för dagens arbetsgivare är att rekrytera och behålla människor som passar in i verksamheten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur bakgrund, ålder, familjesituation, arbetskraft, förändring av social ställning och flyttningar sett ut för torparna på Skälby gård i Kalmar kring år 1890. Därtill att, om möjligt, peka på faktorer som lett till minskning av antalet torpare på Skälby gård.Främst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna.Resultatet visar att torparna på Skälby gård år 1890 hade hög ålder och var gifta. De hade många barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social ställning som sina föräldrar och flyttade inte så långt. Få blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma.

En av grundstenarna till företags utveckling och överlevnad i en konkurrensutsatt bransch är att arbeta utifrån en strategi som kan generera konkurrensfördelar. Konkurrensfördelar kan uppstå på flera olika sätt där kompetent arbetskraft är en av dessa. Brist på kompetent arbetskraft inom exempelvis IT-branschen har lett till ett ökat användande av ekonomiska belöningssystem för att motivera personal till att stanna i företag. De ekonomiska belöningarna svarar ofta för en betydande del av företagets kostnader. Syftet med den här uppsatsen har varit att studera om de ekonomiska belöningarna i ett belöningssystem påverkar ett företags personalomsättning.

I en ny och växande bransch såsom bemanningsbranschen är det viktigt att inte arbetsmiljön blir eftersatt. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda om dagens lagstiftning säkerställer en god arbetsmiljö för uthyrda arbetstagare. Genom att göra en rättsutredning av arbetstagarnas arbetsmiljö har vi kommit fram till att det föreligger ett heltäckande ansvar som är delat mellan inhyrare och bemanningsföretag. Trots detta heltäckande ansvar har vi kunnat fastställa att bemanningsbranschen i praktiken inte är förenlig med god arbetsmiljö, detta genom att analysera bland annat statistik, rapporter samt material från Arbetsmiljöverket. Arbetet innehåller avslutningsvis en redogörelse för hur vi anser att man kan komma tillrätta med den problematik som föreligger inom branschen..

Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare.De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården.Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården.Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..

Syftet med denna studie var att belysa unga människors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom äldreomsorgen innefattar. Vad kännetecknar ett attraktivt arbete och anses äldreomsorgen uppfylla dessa krav på vad ett attraktivt arbete innehåller. Intervjuer med omvårdnadspersonal från hemtjänst och äldreboenden har genomförts. Studien innefattar även intervjuer med gymnasieelever från omvårdnadsprogrammet och belyser deras förväntningar och erfarenheter på ett arbete inom äldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom äldreomsorgen är ett arbete som anses bra men att vissa förbättringar ändå är nödvändiga för att säkerställa framtidens personalförsörjning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vad som motiverar volontärer och vad de har för förhoppningar och förväntningar när de kommer för att arbeta på en musikfestival, och hur denna grupp människor passar in i mallen som motivationsteoretiker målat upp för vad människor motiveras av och hur vi motiverar arbetskraft.Vi insåg under vårt arbete med musikfestivalvolontärer att det finns mycket lite kunskap om gruppen samt om hur man på bästa sätt arbetar mot volontärer på en festival. Vad som speciellt intresserade oss var upptäckten av hur många av de volontärer som anmält sig med sedan valde att oanmält inte dyka upp till festivalen eller att avbryta arbetet under festivalens gång.Studien försöker att belysa detta ämne och bidra till mer kunskap inom detta fält och ytterligare en upptäckt vi gjort är att den förutspådda skillnaden mellan arbetsledaren och volontärers attityder inte är så stor. Det finns en högre medvetenhet om volontärernas situation hos arbetledare än vad som initialt observerats, men att denna kunskap allt för sällan kan omvandlas till handling.Vi har alltså undersökt volontärers motivation och arbetsledares attityder för att förstå vad bortfallet av ideell arbetskraft under festivaler beror på, både före och under genomförandet. Denna uppsats är riktad mot personer som har ett intresse av fenomenet motivation hos ideell arbetskraft. .

De flesta som lämnar grundskolan väljer ett gymnasieprogram i fortsättningen. En liten andel av dem väljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever är att belysa den oro som vi yrkeslärare på Gislaveds Gymnasium liksom företagarna känner när det gäller brist på kompetent personal. Signalerna som vi får pekar på att företagen går till mötes en framtid som kan innebära minskad tillgång till utbildad arbetskraft. Svårigheterna att få flera duktiga elever att söka IP återspeglas i bristen på duktiga yrkesutövare inom områden som plåt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Bakgrund En grupp på fyra studenter väljer att göra ett Beat 'em Up-spel som sitt kandidatarbete. Deras mål är att modernisera en genre som fått mindre utrymme i spelindustrin sedan dess storhetstid under det sena 80-talet till det tidiga 90-talet. För att göra spelet mer aktuellt för den moderna spelmarknaden sätts fokus på att skapa ett Beat 'em Up där två spelare behöver samarbeta för att ta sig vidare. Resultat En slice - ett tvärsnitt av det fullständiga spelet - produceras. Brist på tid och arbetskraft försvårar dock arbetet, något som förhindrar gruppen från att undersöka hur samarbetet mellan två spelare fungerar i detalj.

Bakgrund En grupp på fyra studenter väljer att göra ett Beat 'em Up-spel som sitt kandidatarbete. Deras mål är att modernisera en genre som fått mindre utrymme i spelindustrin sedan dess storhetstid under det sena 80-talet till det tidiga 90-talet. För att göra spelet mer aktuellt för den moderna spelmarknaden sätts fokus på att skapa ett Beat 'em Up där två spelare behöver samarbeta för att ta sig vidare. Resultat En slice - ett tvärsnitt av det fullständiga spelet - produceras. Brist på tid och arbetskraft försvårar dock arbetet, något som förhindrar gruppen från att undersöka hur samarbetet mellan två spelare fungerar i detalj. Slutsats Trots en dedikerad och eektivt arbetande grupp fanns det inte arbetskraft till att realisera det noggrannt uttänkta konceptet. Trots att produkten endast var tänkt att vara ett tvärsnitt av spelkonceptet kunde det inte färdigställas.