Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmÀnhet Àr lÀgre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda pÄ om det finns nÄgon brytpunkt dÄ elever Àndrar instÀllning till matematikÀmnet. Vi har arbetat med tre frÄgestÀllningar:1. Hur ser elevernas instÀllning till matematiken ut?2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?3.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.

Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur matematiklÀrarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som pÄverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har Àven undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklÀrare behöver ha för att genomföra en framgÄngsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklÀrarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklÀrare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet pÄverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssÀttet Matematik pÄ talets grund (MTG) samt i nÄgra matematiklÀrares klassrum. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar Àr komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. VÄrt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lÀrande tydligt. Vi kan ocksÄ konstatera att MTG Àr ett konstruktivistiskt arbetssÀtt. NÀr det gÀller konstruktivismen i klassrummet, sÄ visade vÄr undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors instÀllning försvÄrar den nyexaminerade matematiklÀrarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Detta arbete fokuserar pÄ bedömning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och rektor pÄ samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen Àr en pÄgÄende process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lÀrarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som anvÀnds och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lÀrare och rektorn pÄ en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet pÄ lÀrande.

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

Elever med svenska som andrasprÄk presterar sÀmre i matematikundervisningen Àn jÀmnÄriga med svenska som modersmÄl. I detta arbete undersöks vad detta beror pÄ och hur undervisningen kan anpassas för att bÀttre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som anvÀnds Àr en undersökning av vad forskare i ÀmnesomrÄdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sÀmre prestationer Àr komplexa. BristfÀlliga svenskkunskaper leder till svÄrigheter att förstÄ och kommunicera matematik.