Det övergripande syftet Àr att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda pÄ potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsÀtt och innehÄll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna anvÀnder och hur pedagogerna utformar arbetssÀttet/arbetsÀtten inom matematik med hÀnsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsomrÄdet baseras pÄ erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehÄll i flera Är och ofta pÄ samma sÀtt. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ Ätta intervjuer varav fyra med förskollÀrare i förskola och fyra med förskollÀrare i förskoleklass.Resultatet visar att det inte förekommer nÄgot samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lÀrare i matematik för grundskolansÀldre Äldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvÄrigheter lÀrare anser att elever med dyslexi kan ha i Àmnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i sÄ fall anvÀnder sig av för att hjÀlpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lÀrarna fÄtt kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nÀmnda frÄgor för att se till eventuella skillnader mellan olika lÀrares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklÀrare förgrundskolans Àldre Äldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frÄgestÀllning, utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ orsakerna till svÄrigheter i skolan.Resultat frÄn denna studie visar pÄ att lÀrarna upplevde att de fÄtt för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lÀrarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede frÀmst fÄtt sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lÀrarexamen.

Syfte:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i Àmnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lÀrare synliggör och implementerar matematik och svenska nÀr de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. BÄde intervju och enkÀt valdes som metod för insamlandet av data. En sÄ kallad metodtriangulering. Studien baseras pÄ tvÄ stycken lÀrarintervjuer samt en elevenkÀt i Ärskurs 6.

Syftet med studien var att finna svar pÄ hur högpresterande elever upplever att lÀsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket Àr högst aktuellt med tanke pÄ Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med sex elever som lÀser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinstÀllning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gÄtt att urskiljatre typer av elever som upplever inlÀsningen av kursen pÄ olika sÀtt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolÄr 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt under ledning, som presenteras för eleverna i tvÄ olika situationskontexter, dÀr undersökningsgruppen Àr uppdelad i tvÄ olika grupper och varje grupp svarar pÄ en enkÀt. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som Àr relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar pÄ skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkÀten.

Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.

FÀrska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhÄllande till övriga vÀrldens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer Àn andra. Detta fick oss att fundera över om lÀrstilsmetodiken kunde tillföra nÄgot till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar dÀr undervisningen matchat elevernas lÀrstilar har elevernas resultat anmÀrkningsvÀrt förbÀttrats VÄr studie har dÀrför ett huvudspÄr - lÀrarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda pÄ hur lÀrare undervisar i matematik och hur de tÀnker sig nÄ alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lÀrare i Är 1-3.

Entreprenöriellt lÀrande (EL) Àr en pedagogisk form baserad pÄ bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mÀngd skolor i Sverige pÄ senare Är. Eftersom EL innebÀr en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikÀmnet i lÀngden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lÀrandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjÀlp av en grupp lÀrares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklÀrarna pÄ John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkÀt med öppna frÄgor Àmnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

MÄlet med examensarbetet Àr att utreda hur grupparbeten inom matematik pÄverkar elevers intresse för Àmnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnÄ ökat intresse för matematik hos eleverna ligger vÀl i linje med tidigare forskning samt med lÀroplanens mÄl och riktlinjer, som bland annat sÀger att skolan ska strÀva efter att varje elev lÀr sig lyssna, diskutera, argumentera och anvÀnda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska ocksÄ lÀra sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och vÀrdera pÄstÄenden och förhÄllanden, alla dessa egenskaper fÄr eleverna möjlighet att utveckla dÄ de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvÀrdering av elevernas intresse för Àmnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlÀgga ordens betydelse och begreppsförstÄelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolÄr 2. Jag ville undersöka vilka de svÄra begreppen i matematik var, jÀmföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade förÀldrar, likasÄ skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var Àven att se om pedagogerna kunde tÀnka sig att förÀndra sitt arbetssÀtt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla frÄn min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra omrÄden i matematik. DÀrefter intervjuades sju barn frÄn de olika klasserna som deltog i studien.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.