Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Jag har i den här uppsatsen undersökt på vilket sätt skapande kan användas som motivation till lärande i religionsämnet på gymnasiet. Detta har skett genom observation av en lektionsserie i etik och moral som hölls i två klasser i tredje året på gymnasiet. En stor del av lektionsserien fick eleverna i grupper arbeta med att skapa ett bords- eller kortspel som skulle ha förankring i det de fått lära sig i genomgångar. I slutet av lektionsserien kompletterades observationen med en enkätundersökning. Den insamlade informationen analyserades sedan från ett hermeneutiskt perspektiv.

Bokslukartävlingen har genomförts i Gävle Kommuns grundskolor sedan år 2002. Den vänder sig till elever i skolår 3-4 och den går ut på att tävla i läsning mot sig själv, andra elever och andra klasser/skolor. Tävlingen pågår under sex månader, det vill säga större delen av läsåret och där syftet är att försöka få alla eleverna att känna läslust. Denna studie består av en undersökning om vad eleverna tycker om Bokslukartävlingen och den läsning som ett deltagande innebär. Det har varit intressant och viktigt då större delen av eleverna inom Gävle Kommun deltar, mellan 1400-1500 elever varje år.För att undersöka vad eleverna tycker om Bokslukaren och dess läsning har enkäter som elever svarat på, som ursprungligen varit underlag i en magisteruppsats Bokslukaren 2006/07- En utvärdering av ett läsfrämjande projekt i Gävles grundskolor, analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv.

I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut.

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Denna uppsats syftar till att undersöka lärares, elevers och föräldrars uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. Vi anser ämnet högst relevant inför vår kommande profession då läraren förväntas samverka med föräldrarna. Vi har inledande i undersökningen använt oss av kvantitativa enkäter med elever samt föräldrar från fyra olika klasser. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jämnt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrån tre frågeställningar vilka behandlar lärares, elevers samt föräldrars uppfattningar kring föräldrars engagemang samt dess betydelse beträffande elevens skolsituation. Vår undersökning visar att lärare, elever och föräldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. Lärarna i vår studie är övertygade om att föräldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lärares arbetssätt, ämnets lektionsinnehåll och om vad som motiverar dem till att delta i ämnet idrott och hälsa. Det un-dersöktes även om det fanns några eventuella skillnader mellan könen, det vill säga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frågorna. Enkäter användes och delades ut på en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som läste idrott och hälsa 1. Ele-verna som deltog i enkäten valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då kontakter på skolan fanns sedan tidigare. Teorin som används genom studien är Deci & Ryans motivationsteori ?Self-Determination Theory?.

Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvägagångssätt att inventera, inmäta och kartera föreslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare. Inventering och inmätning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framställdes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta användes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att få en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framställa fastighetsägaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan.

I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval.

Samverkan med föräldrar kring barns läsutveckling sker nästan uteslutande genom läsläxor. Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om föräldrars medverkan i läsundervisningen samt analysera vilka faktorer som påverkar den betydelse föräldrar kan få för sitt barns läsutveckling.Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv där en interaktionistisk syn på lärande och utveckling är grundläggande faktorer. En god läsutveckling förutsätter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lärare eller en förälder. Studien är kvalitativ och har lärarintervjuer som empirisk grund.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka svenska elevers religiositet.  Frågor som berörts är huruvida elever är religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser på sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda på om socialt bakomliggande faktorer kan påverka elevers religiositet. Uppsatsen har även ämnat ta reda på hur elever ser på skolans religionsundervisning i förhållande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror på någon sorts högre makt eller personlig Gud.

Intresset för Livskunskap väcktes under vår verksamhetsförlagda tid i utbildningen främst pga. att barnen som vi kom i kontakt med var i stort behov av ämnet i fråga. Ämnet i sig fanns på båda skolorna som vi befann oss på men det visade sig att Livskunskapslektionerna användes för att göra färdigt saker som hörde till andra ämnen. Detta i sin tur ledde till att vi började intressera oss för Livskunskap som ämne och ville få bättre förståelse för vad den går ut på. I den här undersökningen har vi valt att titta lite närmare på hur Livskunskapsundervisningen bedrivs på två av Malmös skolor. Med undersökningen ville vi ta reda på hur arbetet bedrivs i praktiken ute i skolverksamheten samt se ifall det finns något som kan förbättras i framtiden. Vi ville även ta reda på vad eleverna och pedagogerna tycker om arbetet med ämnet i skolorna samt vilka metoder och material som används i undervisningen. Skolorna som vi valde för vår undersökning är båda mångkulturella och barnen på skolan kommer från många olika kulturer.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande ?att stödja elever i behov av särskilt stöd? med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver.