Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i Svenska 1 arbetar med betygssättning och bedömning av elever med hörselnedsättningar, både i vanliga skolor såväl som i hörsel-/specialklasser. Undersökningen tar även upp undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, samt belyser hur denna tillämpas och/eller om lärare istället anpassar undervisningen under kursens gång. Studien lyfter även skillnader och likheter mellan skolformerna avseende bedömning, betygssättning och tillämpning av pysparagrafen.Teori: Studien bottnar i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i sociala sammanhang tillsammans med andra. Men då fokus är riktat mot specialpedagogiska frågor om hur man bedömer och betygssätter elever med funktionsnedsättningar blir delaktighet och kommunikation av stor betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, har därmed valts som studiens teoretiska ram.Metod: Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad art.

I denna rapport redovisas en studie av hur nationella mål inom samhällsplaneringsområdet kan brytas ned till lokalnivå. Studien avgränsas till att studera hur en kommun skall välja markområden för framtida bostadsbebyggelse med målet om hållbarhet. För att få en tillämpning av metoderna så används Umeå kommun som illustration. Umeå kommun har tydligt angivit en hållbar utveckling som mål i sin översiktsplan, tack vare detta fås dessutom en intressant diskussion om hur väl kommunen lyckats med att nå detta mål. För att kunna utröna hur väl kommunens utbyggnadsordning svarar mot en hållbar utveckling används multikriterieanalys.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? Hälsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet.

Den här uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in på populära gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgång av skolkatalogernas klassfotografier, på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. På bilderna som visade det populära Medieprogrammets elever var två aspekter tydliga. För det första att flesta studerande är flickor. Det andra är att många av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsätter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgått från tanken, att pedagogerna har fått gedigna kunskaper i att använda IT tekniken i kommunikation och arbetssätt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen är ett praktexempel på hur man organiserar lärandet som är oberoende av tid och plats!För att få reda på vad som händer i praktiken, har jag tittat på sex pedagogers inlämnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkätsvar. Enkätfrågor gav direkta svar på frågor som kategoriserats med hjälp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lärandet såsom Lgr11 och därför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag använt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- användandet i fyra steg från lägsta nivån S, A, M och R till högsta nivån.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Efterfrågan på marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste åren. Marmorering är insprängt fett i muskulaturen, intramuskulärt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet. Det insprängda fettet lyfter fram köttets smakämnen, fettet bidrar även till att köttet upplevs som saftigare. Det insprängda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulärt fett är relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, ålder, muskeltyp samt tillväxthastighet av muskel- och fettvävnad. Även utfodringens intensitet påverkar andelen intramuskulärt fett. För att tillgodose konsumenternas efterfrågan på marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.

Problemformulering, syfte och undersökningsfrågorDet är många som vill komma till tals när det gäller hur undervisning av elever i behov av stöd inom området att läsa och skriva bäst skall ges. Lärare är emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera läs- och skrivsvårigheter, och därtill se till att barn får den hjälp och det stöd som behövs. Vi såg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras.Syftet med undersökningen var att utreda hur lärare såg på undervisningen av elever i behov av stöd inom områ-det att läsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrågor:1 Hur identifieras problem inom området att läsa och skriva?2 Hur ser nuvarande stöd ut?3 Vilket stöd önskar lärarna för att ge eleverna bästa möjliga stöd?TeoriForskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen.

Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av Gävle rangerbangårds verksamhet, avgränsat till händelser som kan orsaka allvarliga skador på människor. Händelsernas risk har värderats för personalen på rangerbangården samt tredjeman i rangerbangårdens omgivning. Gävle rangerbangård är klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, på grund av den farligt godshantering som sker på området. På rangerbangården inkommer och avgår tågsätt och godsvagnar rangeras, vilket innebär att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras på Gävle rangerbangård innehåller cirka åtta procent farligt gods.

Syfte och frågeställningar:Uppmärksamheten var stor då resultatet efter senaste PISA -undersökningen redovisades. Resultatet visar en fortsatt försämring av svenska 15-åringars läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka och utveckla kunskap om vilka metoder lärare anser vara framgångsrika för att underlätta läsförståelse för elever i behov av särskilt stöd.Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar lärarna att läsförståelse innebär?Vilka läsförståelsemetoder beskriver lärarna att de använder i sin undervisning och vilka läs-förståelsemetoder observerar denna studies undersökare i undervisningsverksamheten? Vilka aktuella läsförståelsemetoder och begrepp finns för att underlätta läsförståelse och vilka uppfattar lärarna att de använder? På vilket sätt kan arbetet med läsförståelsestrategier gynna elever i behov av särskilt stöd?Teori, ansats och metod: Studien är kvalitativ och utgår från ett sociokulturellt perspektiv genom undersökning av so-ciala praktiker i klassrumssituationen.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur elever använder sig av bildspråket i matematiken och varför man ska använda sig av bilder för att öka förståelsen inom matematiken. Funderingarna mynnade ut till två frågeställningar:- Hur beskriver elever i år nio matematiska begrepp genom bilder? och -Vilka fördelar finns det med att använda sig av bildspråket för att öka förståelsen för matematiska begrepp? Frågorna har jag sökt svar på genom att göra en litteraturstudie där man behandlar bildspråket från olika håll: Det ärlärare som har redogjort för sina egna erfarenheter av att arbeta med bildspråket i matematiken, böcker som behandlar bildspråket ur ett mer konstnärligt perspektiv, samt stora pedagoger som redogjort för barns språkliga utveckling. Jag har även gjort en undersökning i form av en enkät från två klasser i år nio. De har fått på ett så matematiskt sätt som möjligt beskriva utvalda begrepp endast genom bilder.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna då allt fler skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien.

Vi har gjort en fallstudie på en lärare ? L.J, i år 1 utifrån hennes svenskundervisning. I år 1 består denna undervisning mest av läs- och skrivinlärning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika läsförståelsetexter, och vi var nyfikna på varför. Under vår utbildning har många önskat få svar om vilken metod som är ?bäst? vad gäller läs- och skrivinlärning.

Inom byggbranschen kan man se att hårdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir något försummad är omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bäst upp med kontinuerliga avstämningar under produktionstiden samt erfarenhetsåterföringar efter avslutat projekt. Som hjälpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.

Bakgrund. Under början av 1980-talet upplevde en del av oss som var lärare då att skolmiljön var gemytlig och att vi hade stor frihet. Vi som arbetade i skolan kände att vi fick det vi behövde i form av tid och material. Under 80-talets senare del och början av 90-talet började skolklimatet hårdna. Klasser slogs ihop, tiden började bli knapp och det infördes köpstopp med jämna mellanrum.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.