Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1.

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

I detta arbete studeras, med grund i Hutchinsons teori, en klass av symmetriskasjälvliknande mängder i planet. Under ett symmetriantagande presenteras ett tillräckligtoch nödvändigt kriterium för när invarianta mängder är sammanhängande, samt ettexistensbevis av en (utifrån similituders parametervärden precist de nierad) 'brytpunkt'eller 'gränsfunktion', vilken delar in de betraktade symmetriska invarianta mängdernai en klass av sammanhängande- och en klass av totalt icke-sammanhängande invariantamängder. Vidare studeras monotonitet och överlapp hos de symmetriska invariantamängderna med parametervärden på denna gräns och under en förmodan om kontinuitetvisas att 'gränsmängderna' är sammanhängande med minimalt överlapp ('just touchingpieces'). Under denna förmodan om kontinuitet visas slutligen att gränsmängderna alltiduppfyller det välkända separationskriteriet öppna mängdkriteriet (OSC)..

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi påverkades genom att ha lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor långa praktiken genomfördes lektioner i geografi utomhus. Under lektionerna observerade vi åtta elever för att utifrån deras beteende utläsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes två intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

I två analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhällsproblematik  som berör klass- och rasfrågan presenteras på film utifrån hur cultural studies teoretiskt förhåller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive länder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten..

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Holmsunds sågverk, SCA. Syftet är att beskriva kvalitén hos talltimmer från förstagallringar som kommer att göras på SCAs eget skogsinne-hav de kommande 10 åren. Studien grundar sig på 334 stockar från 22 olika bestånd i Västerbotten. Urvalet av träd och sedermera stockar kan likställas med tvåstegssampling, först ett PPS-urval av bestånd och sedan ytterligare ett PPS-urval med relaskop. Samtliga stockar bedömdes i VMFs sågtimmerklasser av virkesmätare före provsågning, alla fel noterades.

Sverige är ett månkulturellt land där nyanlända elever är ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola där det inte finns någon förberedelseklass. Istället placeras nyanlända elever i en vanlig klass direkt från skolstart. Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare ser på dessa elevers andraspråksutveckling. Andra frågor som berörs är hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsättningar som finns för andraspråksutveckling samt hur lärarnas kompetens att besvara nyanlänas behov ser ut.

En bra sammanhållning i en klass bidrar ofta till bättre lärande och en tryggare arbetsmiljö för både individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på om sammanhållningen och gruppkänslan kan förbättras i en klass med hjälp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i Skellefteå kommun. Studien inleddes med enkätfrågor för att få reda på hur sammanhållningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar så gjordes samma enkät en gång till och en muntlig utvärdering i dialogform genomfördes med barnen.

En bra sammanhållning i en klass bidrar ofta till bättre lärande och en tryggare arbetsmiljö för både individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på om sammanhållningen och gruppkänslan kan förbättras i en klass med hjälp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i Skellefteå kommun. Studien inleddes med enkätfrågor för att få reda på hur sammanhållningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar så gjordes samma enkät en gång till och en muntlig utvärdering i dialogform genomfördes med barnen.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.

SAMMANFATTNING I mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som är producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas åtta utvalda, erkänt duktiga lärare med olika kön, ålder och erfarenhet med en klass elever under fyra månader. Lärarna har som mål att göra en av Sveriges sämsta klasser till en av de tre bästa. Jag var hänvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill säga vad som är utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten. Metodmässigt har jag valt att analysera vad lärarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationer mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder. Resultatet visar att lärarna främst är intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig motiverade att nå kursmålen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program.

Titel 9A ? Klassen som ingen sågFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen är att se vilken betydelse SVT:s dokumentärserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma ämnespedagoger i Göteborgsområdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgående i alla våra intervjuer är att alla respondenterna, på ett eller annat sätt, har tänkt igenom sin egen arbetssituation på den skola de arbetar på efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska färdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt inställda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har väckt många frågor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhällsdebatt om dagens skolsituation.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod.