teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

I denna rapport baserad på kvalitativ enkätstudie presenterar vi lärares syn på undervisning i läsförståelse.  Studien har genomförts på 9 olika skolor med lärare från årskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha läsförståelse, samt hur detta kan uppnås med olika metoder och arbetssätt, detta presenterar vi utifrån flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgår det även hur svenska elevers läsförståelse framstår i ett internationellt perspektiv, utifrån undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers läsförståelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lägre nivå jämfört med tidigare år.  Vidare erhåller studien en teoretisk inramning utifrån ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgår det att lärarnas främsta inverkansfaktor på val av arbetssätt och metod är elevens individuella utvecklings- och intressenivå.

Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att redan vid tidig ålder predicerasenare läsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmågor, RAN och vokabulär vid 4års ålder kan predicera senare ordavkodning/stavning respektive läsförståelse vid slutet avårskurs 1. Hypotesen är att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulär är en betydelsefull del för läsförståelseoch språkförståelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs främst av lästeorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar läsning med utgångspunkt i två aspekter, avkodning ochförståelse. Ytterligare en bärande teori för studien är en utvecklingsmodell för ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen används kvantitativ data.

Uppsatsens syfte är att utifrån kriterier som Lundberg och Reichenberg ställt upp för lättlästhet pröva omdet är möjligt att göra bedömningar om huruvida en lärobokstext är lättläst eller inte. Utifrån Lundberg &Reichenbergs kriterier granskas tre läroböcker som heter Vi läser, Huset på Alvägen och Förstagluttarna a,b och c. Vi läser gavs ut första gången 1989 och andra upplagan 2005, Huset på Alvägen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gången 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lättlästhet handlar om att lättlästa texter är ganska korta, att texten innehåller ett tilltal tillläsaren, att meningarna i texten är varierande olika långa, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehåller långa substantiv. Dessutom ska texten inte ha för många olika och svåra ord, textenska vara skriven så att sambanden mellan olika händelser är tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten är skriven med konkreta begrepp. Utifrån kriterierna ställdes följande tre frågeställningar: Är detmöjligt att utifrån Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lättlästhet? Skiljer sigläroböckerna åt ifråga om de är lättlästa utifrån kriterierna? Om ja! På vilket sätt skiljer de sig åt?Utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder däribland uträkning av LIX, beräkning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgång visar resultaten att läroböckerna är lättlästa utifrån de uppställda kriterierna.Resultaten visar också att böckerna skiljer sig en del åt i utformning och i de olika kriterierna för lättlästhet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lättlästa texter..

In today's society, the internet is an important part of everyday life. Over recent years the number of electronic services has increased markedly. Communities such as Facebook, consume more of people's time than 5-10 years ago. How can public authorities benefit from these communities or are the municipalities not ready for this? The municipalities determine how their resources should be allocated based on the municipality's needs.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet.

The project has been implemented in collaboration with Carl-Johan Lundberg on Deltagruppen Ltd in Jönköping. Problem introduction comes from Carl-Johan's own experience from the hotel sector. The problem that all hotels has is that they sell two products, i e. simple - and double rooms. Persons that travel in companies do not desire always to share bed.Focus in the work is to develop a product that holds together two simple beds and forms double bed, concurrent that it goes that converters to two simple bed without needing to disassemble the product and be done invisible.

I undersökningen förklaras några centrala begrepp inom performativitetsteori: på gränsen mellan fakta/fiktion, det decentrerade subjektet, självframställning, upprepningar samt medialisering och remediering. Förklaringarna utgår till största del från nordiska forskare som Jon Helt Haarder, Christian Lenemark, Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson, Tiina Rosenberg och Arne Melberg. Utifrån förklaringen av begreppen är sedan frågor ställda för att fungera som verktyg för performativitetsanalys av Kristian Lundbergs Yarden från 2009. Analysen har fokus på självframställning och den tar också hänsyn till den iscensättning av självet som författaren visar fram genom debattartiklar i massmedia..

My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. .

My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. .

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

BAKGRUND:Läsning är viktigt, inte bara i skolan utan också i övriga samhället och det är något vi använder oss av varje dag. Men det är skillnad på att koda av orden och förstå vad man läser. Läsförståelse är något av det viktigaste skolan lär ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt ämnet för att få kunskaper och insikter om läsförståelse.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i år 1-6 beskriver sin undervisning med läsförståelse.METOD:Den valda metoden är en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:Lärarna i studien är eniga om att läsförståelse definieras genom att den som läser förstår texten, på olika nivåer. Läsförståelse är viktigt för livet och för elevernas framtida skolgång.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Somlågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt.Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator ärupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp.Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört medberättelser som är skrivna för hand?? Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet?? Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning sombehandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetisktförhållningssätt.

 Av Sveriges åtta stormusselarter är tre (Margaritifera margaritifera, Unio crassus och Pseudanodonta complanata) hotade (Lundberg & Tapper 2005). Om de övriga fem är kunskapen knapp (Gustavsson 2007) men studier som har gjorts i bl.a. Västra Götalands län tyder på att det råder underskott av individer i de yngre åldersklasserna och av juveniler i musselpopulationerna. Detta kan leda till att musselpopulationer kommer att dö ut (Bergengren & Lundberg 2008). Faktorer som stör musslorna och som gör att de minskar i antal är bl.a.