Bakgrund: MigrÀn rÀknas till en av vÄra vanligaste folksjukdomar och förekommer hos cirka 10% av befolkningen. Patienter som provade akupunkturbehandling hade oftast positiva upplevelser och erhöll god smÀrtlindrande effekt. De upplevde en kÀnsla av att ÄterfÄ kontrollen över sitt liv. Syfte: Att belysa migrÀnpatientens upplevelse av akupunkturbehandling vid migrÀn. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ totalt tio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa studier.

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser upplever/upplevt sin skolgÄng utifrÄn deras eget perspektiv. Teori: För att förstÄ ungdomarnas upplevelser anvÀnder vi ett relationellt perspektiv som hör hemma i det specialpedagogiska fÀltet. Metod: Studien utgÄr frÄn fenomenologin dÀr en livsvÀrldsansats har valts för att förstÄ ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av deras skolgÄng. I en livsvÀrldsansats fÄr man möjlighet att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och synliggöra dem. Studiens datainsamling grundar sig pÄ fyra fenomenologiska intervjuer dÀr ungdomarnas upplevelser och erfarenheter synliggörs.

Bakgrund: Sedan 1975 nÀr abortlagen i Sverige trÀdde i kraft, har kvinnor sjÀlva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvÄrd tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och kÀnslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser av abort Àr dÀrför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio artiklar samlades in och analyserades.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Att söka hjÀlp pÄ en akutmottagning kan mÄnga gÄnger innebÀra ett första intryck i vÄrdkedjan pÄ ett sjukhus. Mötet pÄ en akutmottagning Àr ofta kort, dÀrför Àr det av stor vikt att bemötandet blir sÄ bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vÄrd pÄ en akutmottagning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgÄng enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudomrÄden om patienters egna upplevelser pÄ en akutmottagning.

Introduktion: NÀr nÄgon i en familj drabbas av en stroke Àr det inte ovanligt att nÄgon annan i familjen blir anhörigvÄrdare. Det Àr inte endast individen som drabbas av en stroke som pÄverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀra anhörig efter en stroke. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed.

Bakgrund: VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO), rÀknar med att unipolÀr depression kommer bli allt vanligare och att det Är 2020 kommer klassas som det nÀst största hÀlsoproblemet i vÀrlden. Detta medför att sjuksköterskor kommer att trÀffa pÄ dessa patienter inom alla vÄrdenheter. För att kunna utföra omvÄrdnadsarbetet pÄ ett optimalt sÀtt behöver sjuksköterskan ha kunskap om patienternas upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Syfte: Var att belysa individers upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar genomfördes.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att fÄ dö i sitt eget hem. VÄrden i hemmet gör att familjen fÄ inta ledarrollen i omvÄrdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vÄrda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr aktuell forskning inom palliativ vÄrd sammanstÀlldes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Bakgrund: Lungcancer Àr en livshotande sjukdom dÀr mindre Àn fem procent överlever fem Är. MÀn insjuknar oftare i lungcancer Àn kvinnor i Sverige, dÀr majoriteten av de som drabbas har rökt nÄgon gÄng i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfÀllig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkÀnslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet Àr att patienterna upplevde en dÄlig information frÄn vÄrden kring vad lungcancer Àr och vad som orsakar den.

MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Cancer Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÄr tid och patientermed denna sjukdom pÄtrÀffas ofta inom vÄrden. Det Àringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod dÀrfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hÀlso- och sjukvÄrden. NÄgra av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande Àn den initiala cancerdiagnosen.

Diabetes typ 2 Ă€r ett globalt vĂ€xande problem. Ökad livslĂ€ngd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förĂ€ndrad kostsammansĂ€ttning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan Ă€r sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom dĂ„ frĂ€mst genom livsstilsförĂ€ndringar med fokus pĂ„ kostomlĂ€ggning och ökad fysisk aktivitet. LivsstilsförĂ€ndringarna kan upplevas som möjligheter men ocksĂ„ som begrĂ€nsningar, varför det Ă€r viktigt att sjuksköterskor visar förstĂ„else och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförĂ€ndringar.