Sök:

Sökresultat:

71 Uppsatser om Ätbara insekter. - Sida 4 av 5

Habitatmanipulering, en tveeggad bekÀmpningsmetod? : potentiella möjligheter och risker med alternativa födoresurser och skyddande habitat

Bevarande biologisk bekÀmpning Àr en bekÀmpningsstrategi som anvÀnds för att bevara eller öka mÀngden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekÀmpas. En skillnad i jÀmförelse med andra strategier inom biologisk bekÀmpning Àr att inga biologiska bekÀmpningsorganismer tillförs, i stÀllet frÀmjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering Àr en metod inom bevarande biologisk bekÀmpning som bygger pÄ en förÀndring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbÀttrad tillgÄng av nödvÀndiga resurser sÄ som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med tvÄ metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger pÄ att inkludera blommande vÀxter i en odling för att skapa en förbÀttrad tillgÄng av alternativa födoresurser, sÄ som pollen och nektar, till naturliga fiender.

FrÀmjande av biologisk mÄngfald i samspel med parkkaraktÀrer och sociala vÀrden : en studie av StadstrÀdgÄrden i Uppsala

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.

FörutsÀttning för prediktion av NPK+, BlÄ mÄlklass och vattenkemi utifrÄn GIS-analys?

Sedan vattendirektivet antogs av Europaparlamentet i början av 2000-talet har det blivit allt större fokus pĂ„ vattenhĂ€nsynen i samhĂ€llet. Även inom skogsbruket eftersom ca 56000 mil vattendrag rinner genom svensk skogsmark. Detta krĂ€ver stor hĂ€nsyn och god planering. NĂ€r skogsvĂ„rdsĂ„tgĂ€rder sker i nĂ€rheten av vattendrag ska normalt en skyddszon lĂ€mnas kring vattendraget. Dels hindras maskinerna frĂ„n att köra för nĂ€ra vattendraget och dels ger skyddszonen vattendraget skugga.

InsÀttning och utvÀrdering av miljöberikningar för ringsvansad nÀsbjörn (Nasua nasua) pÄ Charlottenbergs zoopark

Miljöberikning kan pÄverka djurs vÀlbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom djurparker har som mÄl att utbilda allmÀnheten om djurens naturliga beteenden Àr det viktigt att de jobbar med miljöberikning. Den ringsvansade nÀsbjörnen (Nasua nasua) Àr en dagaktiv omnivor som frÀmst lever av insekter och frukt. Den rör sig bÄde pÄ marken och i trÀden och letar Àven föda i de bÄda nivÄerna. NÀsbjörnen Àr ett socialt djur som lever i flockar som bestÄr av honor med ungar och juveniler upp till tvÄ Är.

Tillverkning av terapeutiska glykoproteiner

Marknaden för terapeutiska proteiner kan grovt delas in i 2 omrÄden: de proteiner som inte modifieras efter translationen och de som krÀver posttranslationell modifiering (bl a glykosylering) för att vara biologiskt aktiva. EprexŸ: humant rekombinant erytropoietin Àr ett glykoprotein som anvÀnds vid anemi, det stimulerar mitos och differentiering av stamceller i benmÀrgen till mogna erytrocyter. Erytropoietin Àr bara ett av mÄnga lÀkemedel för humant bruk som tillverkas i mammalieceller. Mammalieceller Àr de som Àr lÀmpligast att anvÀnda som uttryckssystem för terapeutiska glykoproteiner tÀnkta för humant bruk. Detta eftersom de innehÄller de organeller och enzym som krÀvs för att erhÄlla korrekt proteinkonformation och utföra avancerade posttranslationella modifikationer.

Samband mellan dammars egenskaper och trollslÀndearters förekomst och detekterbarhet

PÄ senare Är har intresset för trollslÀndor ökat. I jÀmförelse med andra stora och lÀttstuderade insekter finns dock relativt fÄ vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet pÄverkar trollslÀndearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptÀckts givet att den finns pÄ lokalen. BÄde larver och adulta trollslÀndor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i SkÄne under juni-augusti 2009.

?Det Àr ju lÀttare att visa det ute? 9-Äringars uppfattning om NO- och teknikundervisning utomhus

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att fÄ undervisning ute i Àmnena NO och teknik. Mitt intresse Àr att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna sjÀlva. Utomhuspedagogik definieras som ett lÀrande i natur- och kulturlandskap och ute i samhÀllet. Det som efterstrÀvas Àr sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. VÀrde sÀtts pÄ ett vÀxelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har frÀmst varit inriktade pÄ lÀrares uppfattningar av utomhuspedagogik.

HÄllbar stadsutveckling idag : en studie av Delegationen för hÄllbara stÀders arbete mot ett mer hÄllbart Sverige och ett praktiskt exempel

I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hĂ„llbara stĂ€der, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hĂ„llbara stĂ€der, samhĂ€llen och tĂ€torter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hĂ„llbara stĂ€der. I denna uppsats lĂ€ggs fokus pĂ„ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hĂ„llbara stĂ€der genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hĂ„llbara stĂ€ders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med hĂ„llbar stadsutveckling definieras, vilka omstĂ€llningar som krĂ€vs i samhĂ€llet och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Hur pÄverkar naturvÄrdsÄtgÀrder mÀngden av vedlevande insekter : Manuellt dödade trÀd vs sjÀlvdöda

Today?s forest managers implement a large number of methods to increase the amount of dead wood in Swedish forests. They use everything from high cutting of trees to girdling trees and burning forests. However, implementation of these measures without proper knowledge of their consequences is a common problem. This study has been performed to increase knowledge about two of these measures, girdling and high cutting, and how these actions affect the number of wood-living insects living on dead trees.

En naturlig trÀdgÄrd : ett gestaltningsförslag grundat pÄ biologisk mÄngfald

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Större svartbagge Upis ceramboides i norra HÀlsingland : förekomst, substratkrav och effekter av skogsbrukets naturvÄrdsÄtgÀrder

Many wood living insects are considered threatened by modern forestry due to the reduction in amount of dead wood. During the last decade various methods have been used to enhance the quantity of dead wood in managed forests. However little is known how and if these methods are aiding saproxylic insects. The threatened tenebrionid beetle, Upis ceramboides, is already extinct in southern Sweden. It develops in white rotted dead birch (Betula spp) and requires sun-exposed sites.

FodermÀrkning : anvÀndande av hÀlsopÄstÄenden i marknadsföringen av foder för hÀst, hund och katt

Foder utgör grunden för att sÀkerstÀlla djurens vÀlmÄende och hÀlsa och för att de ska kunna prestera vad vi som djurÀgare förvÀntar oss av vÄra djur oavsett om de Àr produktionsdjur (till exempel hÀstar) eller sÀllskapsdjur. Foderlagstiftningen Àr ett viktigt omrÄde och i detta arbete ligger fokus pÄ EU:s nya mÀrkningsförordning som trÀdde i kraft i september 2010 (Förordning (EG) 767/2009). Denna förordning jÀmförs med tidigare regelverk och de förÀndringar som förordningen innebÀr lyfts fram. En del i mÀrkningsförordningen berör hÀlsopÄstÄenden, vilket inte Àr tillÄtet enligt regelverket. Detta arbete innefattar dÀrför en egen studie dÀr en inventering av eventuella hÀlsopÄstÄenden pÄ ett urval av foderförpackningar tillgÀngliga pÄ marknaden genomfördes.

Granskning av faktablad om leopardgecko (Eublepharis macularis) och skÀggagam (Pogona ssp.) som distribueras i djuraffÀrer i Sverige.

Syftet med denna studie var dels att se hur stor andel, av de djuraffÀrer som sÀljer ödlor, som delar ut faktablad till kunder som köper en ödla. Dels undersöktes i vilken grad den information som bör finnas i ett faktablad enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmÀnna rÄd (DFS 2005:8, saknr L80), om villkor för hÄllande, uppfödning och försÀljning m.m. av djur avsedda för sÀllskap och hobby; 3 kapitlet 3 § var representerad i faktabladen. De faktablad som granskades var skrivna för leopardgecko respektive skÀggagam, vilka var de vanligaste ödlearterna i de djuraffÀrer som ingick i studien.Leopardgeckon Àr en marklevande, nattaktiv ödla som lever i Afghanistan, Irak, Iran och nordvÀstra Indien. SkÀggagamen Àr ocksÄ marklevande, men tar sig ibland upp i trÀd för att sola.

Hotade arter i tallmiljöer pÄ Sveaskogs mark i VÀsterbotten och Norrbotten : skötselförslag och analys av potentiell habitatutbredning

Skogens biologiska mÄngfald hotas frÀmst genom den pÄverkan som mÀnniskan har pÄ naturen. Skogsbruk och bekÀmpning av skogsbrÀnder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mÀngden död ved minskar i skogen. NaturvÄrdsverket och lÀnsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömÄlen med ÄtgÀrdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mÄngfalden. MÄnga hotade arter har en dÄlig spridningsförmÄga, dÀrför krÀvs planering utifrÄn ett landskapsperspektiv dÀr stora sammanhÀngande omrÄden sÀtts av och restaureras.

NaturvÀrden hos trÀd i betesmarker

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->