SyfteSyftet med studien var att hos äldre undersöka en rad olika fysiologiska parametrar före och efter en 8-veckors styrketräningsperiod med relativt tung styrketräning vid tre tillfällen per vecka för att ta reda på om denna metod fungerar hälsofrämjande. Frågeställningarna i arbetet gällde inverkan av relativt tung styrketräning på diverse styrketester samt på ett glukostoleranstest.Metod20 testpersoner (TP), i åldern 66 ? 79, slumpades in i en träningsgrupp (n = 11) och en kontrollgrupp (n = 9). Av dessa var 11 kvinnor och 9 män. Vid urvalet togs hänsyn till ett par medicinska tillstånd, däribland fick ingen TP ha uttalad diabetes typ-2, men även fysisk aktivitetsnivå som ej fick vara alltför högt samt möjlighet att delta.

Åland är en ö vars invånare har utvecklat ett speciellt köpbeteende, som innebär att de åker utanför Åland för att shoppa kläder. Detta för att utbudet på Åland idag är smalt med endast ett fåtal butiker. Avsikten med vår uppsatts är att undersöka och analysera möjligheten att öppna en lönsam Gina Tricot butik på Åland. Det företag vi valt att se närmare på är Gina Tricot som är ett svenskt konfektionsföretag som startades 1997 med syftet att erbjuda bra mode till bra pris. Vi har utvecklat en etableringsplan utifrån Gina Tricots affärskoncept.

Det här projektet består av en litteraturstudie på trädformig björk (Betula) i Sverige, samt en studie av glasbjörk (B. pubescens) längs en klimatgradient genom Norra Sverige och Norge. Längs den studerade gradienten skiljer sig vegetationsperiodens längd med över en månad i den kallaste delen av gradienten jämfört med den varmaste. Frön längs gradienten har studerats med avseende på grobarhet före och efter simulerad invintring i syfte att undersöka om det finns trender i grad av frövila och grobarhet längs gradienten. Den simulerade invintringen hade en positiv effekt både på groningshastighet och på andel frön som grodde.

Då Lpf 94 ersatte Lgy 70 förändrades gymnasieskolan genom att alla program blev treåriga. Kärnämnenas införande innebar att alla utöver karaktärsämnena läste gemensamma ämnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad än tidigare, eftersom kärnämnena till största delen är teoretiska. Tidigare forskning visar att elever på yrkesprogram oftare är negativt inställda till kärnämnena. Vårt syfte i detta arbete har varit att undersöka några fordonselevers förutsättningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

BakgrundSom lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod då vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte är tillräckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka inställningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma områden där en samverkan i en FE kan vara möjlig.

Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.

Detta examensarbete tar ett helhetsgrepp på produktutvecklingen i ett medelstort svensktföretag, med syfte att reducera projektens ledtider, med bibehållen eller förbättradproduktkvalitet.Företaget är beläget i Stockholm där all produktutveckling sker. Författarna har underhela studien varit lokaliserade i företagets lokaler, vilket gjort det möjligt att överblickaproduktutvecklingens alla skeden.Företaget har gamla anor och innehar sedan länge en ledande ställning på den globalamarknad det befinner sig på. Produkterna som tillverkas är högkvalitativa mätinstrumentmed mycket hög precision. Tidigare var produkterna utpräglat mekaniska men på senare århar elektronik och PC-mjukvara fått en allt större betydelse. Företagsledningen harobserverat att denna förändring medfört problem på utvecklingsavdelningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande:Om de näringspolitiska insatserna som gjorts överrensstämmer med våra litterära studier samt om dessa områden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker även om möjligheten till att arbeta i nätverk är orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nätverk på dessa områden.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som är placerade inom områdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nätverksbildning inom parkerna och hur företagen ser på denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vår undersökning. Till en början har vi tagit reda på litteratur om kluster, vad det är och hur det beskrivs om hur det ska tillämpas för att fungera ute i verkligheten.

Syfte och frågeställningarDenna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex.

Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger.

Överallt ser man resultatet av den bärbara tekniken, i många öron ser man någon form av audiolur. Det kan vara ett bluetooth handsfree till en telefon eller allt som oftast hörlurar till en musikmaskin. Många telefontillverkare utvecklar nu egna speciella och ofta bra hörlurar som medföljande tillbehör till telefonen. Detta gör att tillverkare som inte är knutna till telefonbranschen har ett behov av att utmärka sig. Företaget Jays har fokuserat på att med en unik högtalarkonstruktion, design och ljuddämpande förmåga, utmana större tillverkare av portabel audio.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.