Sökresultat:
560 Uppsatser om Ändamćlsenliga lokaler - Sida 16 av 38
Musikundervisning i grundskolan : En kvalitativ undersökning om vilka faktorer som pÄverkar musikundervisningens innehÄll
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar innehÄllet i grundskolans musikundervisning, med sÀrskilt fokus pÄ momentet sÄng. FrÄgestÀllningarna som jag önskar svara pÄ i denna uppsats Àr följande: Vilka didaktiska val gör lÀrarna vad gÀller musikundervisningens innehÄll och upplÀgg? Hur förhÄller sig musiklÀrarna till momentet sÄng och varför? Vilka faktorer anser musiklÀrarna pÄverkar undervisningsinnehÄllet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklÀrare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehÄllet i musikundervisningen pÄ grundskolan varierar mycket frÄn lÀrare till lÀrare. Det analysverktyg jag anvÀnde mig av var ramfaktorteorin.
Ekologiska ÄterhÀmtningstider : Akvatiskt ekologiska ÄterhÀmtningstider i ytvatten utifrÄn restaurering av fem svenska metallförorenade omrÄden
Vattendirektivet som trÀdde i kraft Är 2000, innebÀr ett helt nytt sÀtt att arbeta med vattenfrÄgorna i Sverige. Omfattande arbete pÄgÄr i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestÀmmelser. En central del som mÄste utredas Àr hur lÄng den akvatiskt ekologiska ÄterhÀmtningstiden Àr nÀr restaureringar och efterbehandlingsÄtgÀrder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende pÄ metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts pÄ hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets lÀnsstyrelser har kontaktats.
?Man blir glad av musik och bild? : En kvalitativ intervjustudie om lÀrares uppfattningar och vÀrderingar av estetiska uttrycksformer i undervisningen
Syftet med denna studie Àr att samla kunskap om lÀrares uppfattningar om och vÀrdering av estetiska uttrycksformer i undervisningen. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie dÀr Ätta lÀrare pÄ sex olika skolor har intervjuats. De medverkande lÀrarna arbetar alla pÄ lÄgstadiet i samma kommun och har ansvar för en egen klass. LÀrarna har inte behövt speciella kompetenser eller behörigheter inom de estetiska uttrycksformerna för att delta i studien och informanternas Älder och kön har inte haft nÄgon betydelse.Resultaten i studien visar att lÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för eleverna. Vidare framkommer det att de estetiska uttrycksformerna i stor utstrÀckning uppfattas som verktyg för att frÀmja lÀrandet i skolans andra Àmnen.
Dubbla intressen inom dagligvaruhandeln : KĂ€rnverksamhet kontra Legitimitet
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjÀlp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framstÀller sig vad gÀller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövÀnliga varor i butiken.Metod: VÄr datainsamling bestÄr av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med Àgare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien bestÄr i sin tur av tvÄ delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjÀlp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att frÀmja kÀrnverksamhet och affÀrsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter stÄr omnÀmna pÄ ICAs centrala hemsida.
Utredning av Kyl- & Ventilationssystem i Àldre kontorsfastighet : Simuleringar, berÀkningar och mÀtningar av kylkapacitet och komfort pÄ SWECO?s kontor, GÀvle
Denna rapport Àr en undersökning av en Àldre kontorsfastighet belÀgen i GÀvle. Rapporten Àr framtagen tillsammans med SWECO Systems i syftet att faststÀlla graden av upplevda problem i deras egna lokaler, inverkan pÄ komforten, inverkan pÄ energianvÀndning och för att ge en grund att kunna basera framtida beslut om lokaler pÄ.Problemen har uppkommit i olika former dÀr medarbetare har upplevt dÄliga luftflöden, varma temperaturer i aktivt kylda kontor, dragiga miljöer, högljudd ventilation och lukt frÄn andra verksamheter. I denna rapport har metoden för utredning varit en teoretisk utredning av aktuellt system, uppföljt av mÀtningar för att sÀkerhetsstÀlla att praktiken stÀmmer överens med teori. Denna data har sedan förts in till simuleringar i IDA ICE 4.0 för att ge utökad info. MÀtningarna som har utförts har koncentrerats huvudsakligen pÄ tryckmÀtningar, temperaturmÀtningar och flödesmÀtningar av ventilation och kylsystemen men det har Àven utförts andra mindre kontroller pÄ ljud och korrosion för att kunna dokumentera och diskutera problemen i rapporten.
Redovisning av dörrar och dörrpartier i offentliga lokaler : Problem och förslag till förbÀttringsÄtgÀrder
Today, the requirements on doors and door sections in buildings are often many andtightly restricted. Especially in public buildings, the requirements for safety andfunctionality must cover the needs of larger groups of people. These strictrequirements have often led to doors and door sections in public buildings being verycomplex and difficult to correctly install without any complications.This diploma work has been carried out in cooperation with Werket Architects,which estimates a high percentage of flaws regarding aforementioned components, inprojects of the type described. The company therefore wanted to investigate howthey could develop their remit in door production, which is the projection and designof blueprints. By taking part of installers opinions on how they want the blueprints ofdoors and door - sections to be designed for the best installation possibilities,developÂŹment areas, and to some extent improvements regarding the company's useof accounting techniques, could be provided to the company.The study shows, among other things, that there is a possibility of development in thefunctional descriptions that entail the doors' fitting components.
Fysisk miljö och inlÀrning
AbstractFysisk miljö och inlÀrning Àr skriven av Christel Eriksson och Therese MÄrtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö pÄ tvÄ olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan pÄverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möbleringen i klassrummet, ljudnivÄn och undervisningsmaterial. Den gÀller Àven skolgÄrden, matsalen och andra lokaler pÄ skolan men vi har valt att fokusera oss pÄ klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort Àr kvalitativ och innefattar bÄde observationer och intervjuer med elever och pedagoger.
Bostadshus i Stadshagen
Projektet ligger i Stadshagen pÄ nordvÀstra Kungsholmen, dÀr den omkringliggande bebyggelsen bestÄr till stor del av större kontorsbyggnader och Àr mycket varierad i storlek. Fokus lÄg tidigt pÄ att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nÀmligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gÄng har avvÀgningen mellan hur mycket de enskilda lÀgenheternas kvaliteter ska fÄ styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska fÄ begrÀnsa lÀgenheterna varit viktig.Byggnaden innehÄller Ätta bostadsplan med fyra lÀgenheter pÄ varje plan. LÀgenheterna Àr utformade samma sÀtt pÄ alla planen. Den största ligger i det nordvÀstra hörnet och Àr 71 kvadratmeter stor med tre sovrum.
Rörelseaktivitetens betydelse i förskolan : UtifrÄn pedagogers perspektiv
Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser pÄ dess betydelse. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vÄr empiri. Arbetet Àr Àven grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger frÄn olika avdelningar eller förskolor. För att fÄ en större spridning har vi valt att genomföra studien bÄde pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har nÄgon uttalad profil.
Friskolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i Àmnet Idrott och HÀlsa
IdÚen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För mÄnga barn Àr skolidrotten den enda form av motion som de tillÀgnar sig. Nu ökar antalet fristÄende skolor i Sverige, som har en sÀrstÀllning, inte minst ekonomiskt. Nu nÀr skolidrotten blir allt viktigare för barns hÀlsa ville jag undersöka vad nÄgra fristÄende skolor har att erbjuda nÀr det gÀller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete Àr att genom ett skolledarperspektiv utröna nÄgra fristÄende skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i Àmnet Idrott och HÀlsa.
Granknytning i medelÄlders och Àldre bestÄnd i sydöstra Sverige ? en myt eller mÀtbara effekter?
Den produktiva skogsarealen i Sverige som Àr grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha stÄr pÄ torr mark (personlig kommunikation Göran KÀmpe, 2015). Problematiken i södra Sverige Àr att gran planteras pÄ allt för torra marker, eftersom att tall anses för osÀkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och nÀr tillvÀxten avtar för granen pÄ torrare marker i sydöstra Sverige med hjÀlp av bestÀmning av stÄndortsindex (SI). HöjdtillvÀxten har, med hjÀlp av borrning/kapning pÄ olika trÀdhöjder, rekonstruerats i granbestÄnd för en hel omloppstid. Detta har utförts pÄ tvÄ olika lokaler dÀr tall hade varit det naturliga valet och dÀr granen bedöms lida av vattenbrist. FokusomrÄdet Àr ifall höjdtillvÀxten och SI avtar för granen pÄ tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation pÄ granknytning.Resultatet visar att granbestÄnden har ett betydligt högre stÄndortindex i ungskogsfasen jÀmfört med nÀr bestÄndet Àr Àldre.
Ett försprÄng till skapande - en undersökning om förutsÀttningarna för Musikproduktion pÄ Kulturskolan
Syftet med rapporten Àr att undersöka förutsÀttningarna för en introduktionskurs i musikproduktion pÄ Kulturskolan i Karlskrona, samt att utforma en övergripande plan för undervisningen. Arbetet omfattar Àven en mindre undersökning av eventuella liknande kurser pÄ kulturskolor i tolv större svenska stÀder. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer genomförts med lÀrare och ledning pÄ Kulturskolan i Karlskrona, anstÀllda pÄ kulturskolor pÄ andra orter, musikgymnasium i Karlskrona samt pÄ kommunens kulturförvaltning. Undersökningen visade att endast tvÄ av tolv stÀder har motsvarande eller liknande kurser pÄ sina kulturskolor. De materiella förutsÀttningarna för en musikproduktionskurs pÄ Kulturskolan i Karlskrona Àr goda, i form av lokaler med befintlig ljudutrustning och programvara.
Att ge utrymme för barns egna planer: En kvalitativ intervjustudie bland förskollÀrare
Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.
?För mycket patienter, för lite personal och för lite utrymme? : sjuksköterskors erfarenheter av patientsÀkerheten pÄ en akutmottagning
Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden Àr exempel pÄ olika faktorer som omnÀmns i diskussioner kring patientsÀkerheten pÄ akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frÄgor utifrÄn sjuksköterskornas egna upplevelser pÄ en akutmottagning i Storstockholm. Vad Àr det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsÀkerhetsrisker? Finns de? Och i sÄ fall vilka Àr de?Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsÀkerhet pÄ en akutmottagning.Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats pÄ aktuell akutmottagning.Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist pÄ akutmottagningen medan samtliga menade att vÀntetiderna för patienterna inte Àr patientsÀker.
Ungdomscentrum - Klaragymnasiet 2001-2007
Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.