Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna..

Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka modersmålets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat närmare på vilken roll modersmålsundervisningen har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs även upp hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel.

Att språket bidrar till att forma vår omvärld är en utgångspunkt inom diskursanalysen. Utifrån det synsättet kan slutsatsen dras: att hur vi talar om det offentliga rummet formar också dess fysiska gestaltning. Målet för denna uppsats har varit att studera de termer och begrepp som beskriver och konstruerar det offentliga rummet. Vilka är de termer och begrepp som används för att beskriva det offentliga rummet? Hur påverkar de planeringen och utformningen? Dessa frågor har undersökts i syfte att problematisera kring begreppsanvändningen i den nutida svenska stadsplaneringen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp.

Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning.

Omvårdnad och omvårdnadsrollen är två svårdefinierade begrepp. Det behövs en ökad kunskapsnivå inom hur manliga sjuksköterskor uppfattar dessa begrepp då män blir allt vanligare i vården. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur manliga sjuksköterskor uppfattar sin omvårdnadsroll. För att få svar på det ställdes frågor om omvårdnad som begrepp samt hur de upplevde att de vuxit in i rollen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utfördes genom intervjuer med fyra legitimerade, manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar.

Detta examensarbete undersöker närmare lärares åsikter om matematikundervisningen. Hur lärare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvårigheter, och i vilken utsträckning lärare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvårigheter att utvecklas i ämnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lärare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvårigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver få använda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren..

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte.Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på.För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.       Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen.

Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt.

Syftet med uppsatsen är att möjliggöra påståendet att fastighetsannonser kan marknadsföras bättre.Ett samband mellan de ord och begrepp som används i bostadsannonser och intresset för ett objekt har upptäckts inom målgruppen 19-28 år. Det finns ord och begrepp som används inom bostadsannonsering och resultaten från denna studie har visat på trender till att vissa inte fångar ett lika högt intresse som andra. Marknadsföringen av bostäder kan därför inte ses som optimal, och rekommendationer ges till att vidare forskning inom kommunikationens effekter och struktur för bostadsannonsering bör göras..

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.