I den empiriska undersökning har fem idrottslÀrare intervjuats om vad det innebÀr att varaidrottslÀrare i dagens skola. För att genomföra undersökningen anvÀnds kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer pÄ djupet och förstÄ hur lÀrarna tÀnker, dels angÄendearbetet som lÀrare i stort och dels arbetet som just idrottslÀrare.Alla fem lÀrarna Àr tvÄÀmneslÀrare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefÀr samma strukturpÄ sina idrottslektioner. DÀremot skiljer de sig lite nÀr man tittar pÄ betygsbedömningen. Fyraav lÀrarna utgÄr ifrÄn de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet Àr objektivt.Svaren frÄn intervjuerna har jag kopplat till de förÀndringar som skett i skolan under desenaste 25 Ären.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur gymnasieelever ser pÄ skönlitteratur, vad de har för krav för att den ska upplevas som lÀsvÀrd, samt att se hur skönlitteratur kan anvÀndas för att frÀmja kulturell förstÄelse. Vidare vill jag se hur pedagoger ser pÄ möjligheterna att anvÀnda skönlitteratur för att frÀmja elevernas kulturella förstÄelse. Uppsatsen Àr riktad mot Àmnet engelska och undersökningen genomfördes i form av djupintervjuer med fyra engelsklÀrare samt en enkÀtundersökning med elever. EnkÀtundersökningen genomfördes i en klass som undervisades av vardera pedagogen. Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna och eleverna till stor del Àr överens om vad som ska lÀras ut Àven om lÀrarna tenderar att bli lite mer faktaorienterade i sjÀlva genomförandet.

Genom att intervjua sex personer med iranskt pÄbrÄ har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de stÀller pÄ skolan. FrÄgornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan pÄverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förvÀntar sig fÄ frÄn historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vÀvt samman följande teoretiska utgÄngspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt vÄld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlÀgsen.

Studiens syfte var att granska om i vilken utstrÀckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gÀllande kost, motion och hÀlsa. Resultatet pekar pÄ att skolan har goda intentioner men begrÀnsade möjligheter att nÄ upp till Lpo 94: s krav pÄ att elever utövar nÄgon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svÄrigheter att kunna undervisa de yngre Äldrarna, i kost och hÀlsa pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, dÄ lÀrarna upplever det som svÄrt att hitta bra material pÄ grund av skolans otillrÀckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svÄrt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hÀlsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lÀrare och tvÄ elever i Ärskurs fyra respektive Ärskurs sex pÄ en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet Àr den okunskap som finns hos elever i dagens samhÀlle om hÀlsa respektive ohÀlsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det Àr bra att vara fysisk aktiv och det bör dÀrför belysas hur det idag kan se ut pÄ en skola. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoĂ€ngKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska sprĂ„ket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och anvĂ€ndning av film i svenskundervisningen pĂ„ gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen Ă€r att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingĂ„ i svenskĂ€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi har arbetat utifrĂ„n Ă€r: Hur förhĂ„ller sig svensklĂ€rarna till det vidgade textbegreppet och dĂ„ framförallt till film i svenskundervisningen? PĂ„ vilka sĂ€tt anvĂ€nder svensklĂ€rarna film i sin undervisning och vad vill de uppnĂ„ med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lĂ€rare med att anvĂ€nda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med Ă„tta svensklĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fĂ„tt fram Ă€r att svensklĂ€rarna i undersökningen Ă€r positiva till film i undervisningen, men tycker att lĂ€sning av skönlitteratur Ă€r viktigare. PĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€rarna anvĂ€nder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med anvĂ€ndningen av film Ă€r tĂ€tt sammanbundet med synen pĂ„ vad eleverna bör lĂ€ra sig och pĂ„ vad som anses som hög och lĂ„g kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskĂ€mnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lĂ€rande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lÀrprocesser igrundskolan. Vidare Àr syftet att undersöka hur danspedagoger/danslÀrare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lÀrande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en Àr danslÀrare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslÀrare Àr anstÀllda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, DanslÀraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

Detta arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningen om vad det finns för förutsÀttningar för att anvÀnda elektroniska spel med avseende att anvÀndas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser sÀrskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lÀrarutbildning, men ocksÄ till vilka krav som skolan stÀller pÄ ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frÄgestÀllning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har ocksÄ litteratur och förelÀsningsinformation studerats.Resultatet tyder pÄ att matematikundervisningsspel behöver betraktas och anvÀndas som ett pedagogiskt medel av bÄde elever och lÀrare för att de ska vara effektiva. MatematiklÀrare behöver utbildas om hur dessa spel ska anvÀndas, dÄ spelen blir som mest effektiva först nÀr eleverna fÄr reflektera över sitt spelande och dÄ lÀraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lÀrare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam..

En studie av hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lÀrarnas arbete och kunskaper i hbt-frÄgor. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med vÀrdegrundsfrÄgor, speciellt hbt-frÄgor, vilken kompetens kring hbt-frÄgor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer Àr pÄ skolan. Mot detta stÀlls liknande frÄgor till eleverna för att kunna jÀmföra lÀrarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lÀrare, sex elever och en skolsköterska.

SprÄk Àr en del av den undervisning som alla elever fÄr under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lÀra sig ett andra sprÄk utöver det modersmÄl eleven har krÀvs det att lÀraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjÀlpa till med inlÀrningen. Det Àr hur lÀraren kan hjÀlpa sina elever att uppnÄ bÀsta möjliga resultat i sin inlÀrning av sitt andrasprÄk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgÄngspunkt frÄn ett lÀrarperspektiv, d.v.s. hur en lÀrare ser pÄ hur de bÀst kan hjÀlpa sina elevers andrasprÄksinlÀrning.