Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en modell för att öka förstÄelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.DÄ begreppet kultur Àr brett har vi valt att avgrÀnsa studien till matkultur. Anledningen till detta Àr att Àmnet Àr aktuellt i Sverige dÄ regeringen Àmnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krÀvs förstÄelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att fÄ ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter gÄr till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Studiens syfte Àr att undersöka orsakerna som invandrarkillar har nÀr de vÀljer fotboll före andra sporter, samt varför vÀljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte Àr att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att fÄ svar pÄ detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:Vilka Àr orsakerna till att invandrarkillar vÀljer fotbollen före andra sporter?Varför vÀljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen nÄgon inverkan för deras integration?För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att fÄ inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhÄllningssÀtt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag ocksÄ nÄgra fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och trÀnare.Resultatet visar att killarna i min studie Àr integrerade i det svenska samhÀllet, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhÀllet och samtidigt lyckats att behÄlla sin kultur och vÀrderingar.

Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda pÄ varför tvÄ nyzeelÀndska skolor har valt att behÄlla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde pÄ tvÄ skolor dÀr den ena slutade med Reading Recovery för nÄgra Är sedan och dÀr den andra skolan fortfarande anvÀnder programmet. Undersökningen syftar inte till att jÀmföra de bÄda skolornas sprÄkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera pÄ en nyzeelÀndsk skola. Intervjuerna Àgde rum pÄ Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeelÀndska skolsystemet, sprÄkpedagogik samt stödundervisning.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förÀndrats efter att under en period ha arbetat med hÄllbar utveckling i projektform..

?Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences? is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in itÂŽs public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

VÄrt examensarbete handlar om estetiska lÀrprocesser. Syftet var att synliggöra ochbeskriva hur lÀrarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill anvÀndadet i sitt framtida yrke. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur man legitimerar anvÀndandet.Studien grundas pÄ tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lÀrarstudenter. Derasutsagor sammanstÀlldes och bildade olika kategorier. Resultatet av vÄr undersökningvisar att det finns ett Hettal olika sÀtt att se pÄ begreppet estetiska lÀrprocesser.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ, beskriva och förstÄ vad nÄgra pedagoger pÄ en skola har för uppfattning om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgÄ inom Àmnena fostranoch vÀrdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansÄgs som det dokument skolans verksamhet vilar pÄ och att fostran utifrÄn detta skapar goda samhÀllsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla mÀnniskor har lika vÀrde och samma rÀttigheter. Det frÀmsta sÀttet som pedagogerna anvÀnde för att fostra utifrÄn skolans vÀrdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Organisationer strÀvar hela tiden efter att höja kvalitén pÄ sina varor och tjÀnster, samt att fÄ sina anstÀllda att prestera bÀttre. En viktig faktor för att lyckas Àr medarbetarnas hÀlsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att frÀmja sina anstÀlldas hÀlsa. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.