Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar bildskapande undervisning i grundskolans lĂ€gre Ă„ldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i Ă€mnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger pĂ„ enkĂ€tsvar frĂ„n 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser pĂ„ bildskapandets roll utifrĂ„n Ă€mnesintegrering, kommunikation och elevhĂ€lsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lĂ€gsta Ă„rskurserna men avtog betĂ€nkligt frĂ„n Ă„rskurs fyra.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda vad begreppet hÀlsa innebÀr för lÀrare och elever. Undersökningen vill Àven titta pÄ hur undervisningen i hÀlsa bedrivs och om den stÀmmer överens med det lÀrarna anser sig ge. Slutligen görs en jÀmförelse mellan lÀrarnas syn pÄ undervisning mot hur den förhÄller sig till lÀroplanens riktlinjer. För att svara pÄ det fick elever besvara en enkÀt och lÀrare fick vara med pÄ en intervju. EnkÀterna och intervjuerna bestod av frÄgor som berörde hÀlsa ifrÄn vad lÀroplanen framför om hÀlsa och kunskap i Idrott och hÀlsa.

SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt. Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra orsaker till innehĂ„llsförĂ€ndringen i skolans kristendomsĂ€mne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans lĂ€roplan 1962. Metoden Ă€r en litteratur- och dokumentstudie dĂ€r material frĂ„n betydelsefulla utredningar, lĂ€roplaner och nĂ„gra viktiga personer finns med vilka kan sĂ€gas ha pĂ„verkat processen.LĂ€roplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremĂ„l för omprövning och förĂ€ndring och det finns mĂ„nga skĂ€l till den utvecklingen. År 1946 tillsattes pĂ„ regeringens begĂ€ran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-Ă„rs lĂ€roplan. KristendomsĂ€mnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom en empirisk undersökning besvara frÄgestÀllningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor pÄverkas av att leva i tvÄ olika kulturer? Och hur pÄverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten stÄr i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill sÀga den svenska kulturen, medan den andra foten stÄr i en kultur som ungdomarnas förÀldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara sjÀlvklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina förÀldrar, men för de hÀr ungdomarna kÀnns deras förÀldrars kultur frÀmmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frÄgor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna gÄr pÄ olika gymnasieskolor i GÀstrikland och mÄnga av tonÄringarna visar pÄ en stor komplexitet i sina svar. Det som de hÀr ungdomarna har gemensamt Àr inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mÀngd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte Àr en homogen grupp.

Abstract Hedén Lena & Larsson Ida (2009) ?Tomten kommer inte till oss för vi Àr araber? Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider. Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn var: Hur upplever muslimska förÀldrar och barn sina religiösa traditioner i förhÄllande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sÀtt att fira? De tvÄ metoder som anvÀndes var skriftliga intervjufrÄgor till förÀldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var pÄ svenska och arabiska för att tydligt fÄ del av familjernas erfarenheter och uppfattningar.

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Med den hÀr uppsatsen har jag velat diskutera relationen mellan utomhusdidaktik respektive inomhusdidaktik som utgÄngspunkt för undervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte Àr att med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda didaktiker fördjupa kunskaperna i utbildningsmetodik för lÀrare i allmÀnhet och biologilÀrare i synnerhet.Studien utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som jag genom intervjuer med tvÄ representanter för utomhusdidaktik och tvÄ representanter för inomhusdidaktik har försökt besvara.Resultatet av denna studie visar att utomhusdidaktik och inomhusdidaktik kan vara mycket lika i sina fokus pÄ de didaktiska frÄgorna. Ett undantag Àr var-frÄgan som Àr av större betydelse för utomhusdidaktiken. Studien visar Àven att utomhusdidaktik berör mÄnga fler Àmnen Àn biologiÀmnet.En viktig slutsats Àr att undervisningen i skolan ofta saknar verklighetsförankring. Utomhusdidaktik och science-center-didaktik, som representerar inomhudidaktik i denna studie kan bÄda hjÀlpa skolan att konkretisera den ofta teoretiska undervisningen och bidra till en ökad förstÄelse hos eleverna..

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten nÀrvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever pÄ gymnasiet. Medveten nÀrvaro eller mindfulness syftar till att vara nÀrvarande i stunden. Den har en bas i en medkÀnnande instÀllning till sig sjÀlv och andra levande varelser. Medveten nÀrvaro bestÄr av övningar, som att bli nÀrvarande i kroppen, kÀnslor och tankar, och odlandet av en kÀrleksfull och vÀnlig attityd mot sig sjÀlv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfÀllen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

BAKGRUND: Studien gÄr igenom olika metoder som kan anvÀndas vid lÀs? och skrivundervisning, kartlÀggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhÄller att nÀr lÀrarna lÄter lÀs- och skrivundervisning utgÄr frÄn elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att belysa hur ett antal lÀrare i förskoleklass till skolÄr tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras lÀs- och skrivundervisning.

En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel dÀr varje bana Àr baserad pÄ en leks mekaniker eller mening. Spelaren mÄste sjÀlv i slutÀndan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtrÄd. Detta för att om spelaren sjÀlv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren pÄ sÄ sÀtt minnas kulturen det medförde..

Uppsatsens syfte Àr att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vÄr uppfattning om kultur och sport i samhÀllet. Varför lÄter sport- och kulturjournalistik sÄ olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera tvÄ av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de tvÄ genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrÄn begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och lÄg samhÀllelig status. Uppsatsens slutsatser Àr att uppdelningen mellan sport och kultur hÄlls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur Àr skapade efter uttryckens olika samhÀlleliga status.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en övergÄng, frÄn Äldersintegrerad till Äldershomogen verksamhet, pÄverkar undervisningen utifrÄn pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den Äldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. DÀrefter gÄr vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förstÄelse för vÄr undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som Àr verksamma i Ärskurs 1-4 för att besvara vÄr forskningsfrÄga: PÄ vilket sÀtt pÄverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat Äldersintegrerat av att nu arbeta Älderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av bÄde Äldersintegrerad sÄvÀl som Äldershomogen undervisning.Resultatet visar att Äsikterna gick isÀr angÄende om Äldersblandade klasser Àr pedagogik eller organisationsform. TvÄ av pedagogerna var positivt instÀllda till den Äldersintegrerade undervisning och de andra tvÄ var kritiska.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.