Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet inkludering inom specialpedagogiken. SÄvÀl svenska som internationella forskares syn pÄ inkludering och vÀgen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssÀtt som kan anvÀndas i den svenska skolan.  Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som kÀllor.  Resultaten pekade pÄ tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lÀrarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssÀtt.

VÄr studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att fÄ en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vÀgar runt funktionshindret lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi nÄr ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjÀlpa elever som har problem i sin lÀs- och skrivinlÀrning samt hur pedagoger kan anvÀnda kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar pÄ olika skolor frÄn skolÄr ett till skolÄr fem har vi fÄtt svar pÄ vÄr problemprecisering. VÄrt resultat med stöd av tidigare forskning pekar pÄ att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

Uppsatsen Àr skriven för att ge nÄgra tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svÄraste situationer vi som lÀrare eller skolpersonal kan hamna i, nÀr det gÀller dödsfall eller svÄra kriser i skolan. Under mina Är pÄ Högskolan i GÀvle/Sandviken har jag funnit vÀldigt lite litteratur och fÄtt ringa undervisning i Àmnet krishantering. Det kÀndes dÀrför angelÀget för mig att fördjupa mig i Àmnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring Àmnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lÀgga upp en krishanteringsplan och hur man kan gÄ tillvÀga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Ämnet för denna studie Ă€r skolkultur. Syftet Ă€r att analysera LĂ€roplanen för det svenska obligatoriska skolvĂ€sendet, Lpo 94, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ den ideologi som gĂ„r att finna, samt hur skolans kultur - hĂ€r i frĂ„ga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition pĂ„verkar synen pĂ„ elever och utformandet av undervisningen. Studien Ă€r en innehĂ„llslig idĂ©analys. Det empiriska materialet bestĂ„r av Lpo 94 och mediapresentationer dĂ€r det framgĂ„r hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet Ă€r hĂ€mtat under hösten 2007 i en vĂ€stsvensk kommuns lokaltidning och frĂ„n den aktuella kommunens hemsida.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka kommunikationskanaler som lÀmpar sig för att nÄ ungdomar som kan tÀnka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fÄtt av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda pÄ ungdomars kultur- och medievanor. Min metod Àr kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmÀnhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter Àr intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de Àr alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

I vÄr studie, FörestÀllningar om Àldre dementa - ur vÄrdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi förestÀllningar om Àldre dementa samt förestÀllningar om kultur för Àldre dementa. Vi har intervjuat tvÄ kulturarbetare och tvÄ vÄrdpersonal för att kunna belysa deras förestÀllningar. Vi har Àven undersökt förestÀllningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vÄrt litteraturresultat samt vÄrt intervjuresultat dÄ vissa förestÀllningar förekommer i bÄda. Vi har Àven diskuterat och analyserat resultaten utifrÄn delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

I dagens snabbt förÀnderliga affÀrssamhÀlle Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Organisationskultur Àr avgörande för innovation och företag behöver förstÄ denna koppling bÀttre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvÀndig.

Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

Idag Àr rasism och frÀmlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhÀllet. Syftet med studien Àr att visa pÄ ett antal lÀrares syn och tankar kring hur rasism och frÀmlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i relation till dessa fenomen. FrÄgorna som besvaras Àr: Vilka erfarenheter har lÀrare av rasism och frÀmlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lÀrare rasism och frÀmlingsfientlighet om sÄdant kommer till uttryck i skolan? I vilken utstrÀckning och pÄ vilka sÀtt kÀnner lÀrarna att de Àr förberedda pÄ att bemöta rasism och frÀmlingsfientlighet i skolan? Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna i olik utstrÀckning har stött pÄ eller relativt ofta stöter pÄ rasistiska och frÀmlingsfientliga Äsikter i skolan.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.