Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att Àr att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna sprÄk idag och tidigare traditionell sprÄkundervisning. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka metoder/arbetssÀtt som anvÀnds vid sprÄkinlÀrning. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer lÀroplanen i moderna sprÄk ifrÄn tidigare lÀroplaner Àr betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi sprÄklÀrare ska lÀra eleverna att kommunicera Ànnu bÀttre sÄ att de kan göra sig förstÄdda internationellt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare i Är 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsÀtt rÄder eller om lÀrarna fortfarande Àr bundna till gamla traditionella syn- och arbetssÀtt. NÄgonting vi ocksÄ undersökte var vilka arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de sÄg pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. För att fÄ fram data till vÄrt arbete anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolans Är 1-3. Det som framkom i vÄr undersökning var att lÀrarna hade olika syn pÄ hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad SnöÄ lanthushÄllskola 1909-1989 var. För att undersöka detta anvÀndes tillgÀngligt arkivmaterial angÄende SnöÄ lanthushÄllsskola, framförallt verksamhetsberÀttelser och Ärsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushÄllet pÄ rÀtt sÀtt skulle göra sina mÀn till bÀttre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var lÀnge inriktad pÄ att utbilda kvinnor i lanthushÄllning men dÄ samhÀllets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad pÄ sjÀlvhushÄll och mer pÄ hushÄll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, Àven detta i samklang med samhÀllets behov.

Syftet med denna litteraturstudien Àr att belysa modersmÄletsmÄlets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som Àmne, men ocksÄ som inverkan till andra Àmnen utifrÄn ett interkulturellt perspektiv..

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr undersökningen Àr skapa bÀttre förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur pÄverkas mÀnniskan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstÄnd kan pÄverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krÀvs av personal som vÀgleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hÀlsointerventioner? Vilka ÄtgÀrder behövs, inom vÄrd, politik, samhÀllsstruktur och forskning för att kultur som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd skall nÄ de mÀnniskor som behöver den?MetodDen hÀr studien Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna Àr analyserade med meningsinnehÄllet (inte sprÄket) i fokus.

Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell lÀggning eller religionstillhörighet. FrÄgan Àr dock om den likvÀrdiga undervisningen ger en likvÀrdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i lÀromedlen och vilken bild ger undervisningen?Islam Àr en religion som vÀxer, bÄde i Sverige och i vÀrlden. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar Àven fördomarna mot muslimerna och den sÄ kallade islamofobin fÄr ett starkare fÀste hos mÄnga mÀnniskor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som mÄnga av de muslimska ungdomarna kÀnner?Denna litteraturstudie försöker besvara dessa tvÄ problem tillsammans.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.

Kultur Àr viktigt inom sprÄkundervisningen. De flesta forskare Àr överens om Àr att kultur Àr inlÀrd, och resultat av en process, att den kommuniceras via sprÄket och att den Àr ett socialt samspel. DÀremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktstÀlls med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? dÀr traditioner, vanor, sÀtt att vara och tÀnka blandas med fakta om mÄlsprÄkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehÄllet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förÀndrats över tiden utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera bÄde texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelÀmnas.

I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är.  Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra pÄ vilka sÀtt lÀrare ser pÄ den estetiska verksamheten i skolan. Den lÀrarkategori som vi valt att rikta in oss pÄ Àr högstadielÀrare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera pÄ det estetiska omrÄdet inom skolan berodde framförallt pÄ den omorganisation som skedde inom lÀrarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska omrÄdet, att ett större fokus kom att riktas pÄ den estetiska verksamheten Àn vad som tidigare varit fallet.