Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lÀrares attityder gÀllande litteraturkanon och lÀrares didaktiska synsÀtt och uppfattningar gÀllande litteratur. Och om dessa attityder pÄverkar undervisning och litteratururval. FrÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur motiverar lÀrare sina litteratururval till undervisning? 2.

Elever, dramapedagog, lÀrare och rektor berÀttar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Syftet med denna uppsats Ă€r att försöka ta reda pĂ„ hur andrasprĂ„kselever pĂ„ den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gĂ€llande Svenska som andrasprĂ„k, Ă€mnes- och modersmĂ„lsundervisning och vilka faktorer som Ă€r viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie pĂ„ skolan dĂ€r jag har intervjuat fyra andrasprĂ„kselever. I mitt arbete har jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad innebĂ€r, för andrasprĂ„kseleverna, en vĂ€l fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andrasprĂ„kseleverna att de fĂ„r möjlighet att utveckla andrasprĂ„ket parallellt med sitt modersmĂ„l? (3) Har förĂ€ldrasamverkan en betydande roll för andrasprĂ„kselevernas skolresultat? (4) Upplever andrasprĂ„kselever i hög utstrĂ€ckning att de fĂ„r förenklade texter och uppgifter av sina lĂ€rare? Hur pĂ„verkar det dem i sĂ„ fall?Resultaten av min studie stĂ€mmer till största del överens med tidigare forskning. LikvĂ€rdig, varierad och inspirerande undervisning för sĂ„vĂ€l första- som andrasprĂ„kselever, god samverkan mellan olika pedagoger pĂ„ skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man Ă€r betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ med utgÄngspunkt frÄn Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lÀgger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.FrÄgestÀllningar:Vad lÀgger elever i Ärskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i Ärskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien Àr en samhÀllsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrÄn en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgÄtt ifrÄn de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhÀllsvetenskaplig forskning, det vill sÀga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts pÄ en grundskola med tydlig profilering i Àmnet Idrott och HÀlsa. Skolan ligger i sydvÀstra delen av Sverige, dÀr tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i Ärskurs nio har besvarat en skriftlig enkÀt.Resultatet i min studie tyder pÄ att de allra flesta eleverna Àr nöjda med undervisningen i Àmnet Idrott och HÀlsa i skolan, sÀrskilt friluftsundervisningen, dÄ de fÄr praktisera detta moment mycket, ifrÄn förskoleverksamhet upp till Ärskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgÄende frÄn Skolverkets styrdokument, lÀroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Spelmarknaden vÀrlden över Àr starkt vÀxande, och en allt större andel av befolkningen uppger att de spelar.PÄ senare Är har det blivit populÀrt att anvÀnda sig av element av det som gör spel sÄ engagerande ochberoendeframkallande inom andra omrÄden. Detta Àr vad som kallas spelifiering.Spelifiering har pÄ senaste tiden blivit lite av ett modeord. Det har anvÀnts i Ätskilliga smartphoneapplikationerför att hjÀlpa anvÀndare att hÄlla motivationen uppe vid till exempel fysisk trÀning eller inlÀrning av ett nyttsprÄk. Inom svenska skolan har dock inte spelifiering slagit igenom fullt ut.Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur anvÀndningen av spelifiering ser ut inom den svenska skolan,om det Àr ett omrÄde att satsa vidare pÄ, samt om vad som skulle behövas för att det ska anvÀndas mer. Vikommer frÀmst att fokusera pÄ undervisning pÄ högstadienivÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhÄller sig till kÀllkritik i Internetundervisningen. Fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, undervisande i Ärskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lÀrarna stÀller sig positiva till Internet i undervisningen samt att det rÄder en oklarhet bland lÀrarna vad kÀllkritik för InternetkÀllor innebÀr. Majoriteten av lÀrarna undervisar dock eleverna i kÀllkritik, men dÄ framför allt kÀllkritik av andra kÀllor Àn hÀmtade frÄn Internet. KÀllkritik av InternetkÀllor sker nÀr lÀrarna anser att eleverna kommer i kontakt med information pÄ Internet som inte anses etisk hÄllbar eller som anses mindre trovÀrdig.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

Syftet med min studie Àr att se hur en förskoleklasslÀrare och tvÄ naturskolelÀrare ser pÄ utomhusmatematik. Syftet Àr Àven att undersöka hur de beskriver sitt anvÀndande av utomhusmatematik och om de anser att utomhusmatematik Àr nÄgot vanligt förekommande i skolan.I studien har kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna anvÀnder bÄde naturskolelÀrarna och förskoleklass-lÀraren sig av utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för fÄ anvÀnder sig av utomhusmatematik men de vill gÀrna att fler lÀrare ska anvÀnda sig av utomhusmatematik, dÄ de ser naturen som en stor resurs.Studiens resultat Àr att utomhusmatematik, enligt naturskolelÀrarna och förskoleklasslÀraren, inte Àr nÄgot som vanligen anvÀnds i skolan..

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.