Kultur har en central roll i utbildningen i moderna sprÄk och de lÀroböcker som anvÀnds i sprÄkundervisningen bidrar avsevÀrt till att forma elevens bilder av mÄlsprÄkskulturen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den syn pÄ kultur som förmedlas i tre olika lÀroböcker i franska respektive spanska. En innehÄllsmÀssig analys av de sex lÀroböckerna genomförs, dÀr fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum Àr det kulturperspektiv som prÀglar de sex lÀroböckerna. HÀlften av samtliga nedslag som gjorts i lÀroböckerna Äterfinns i detta perspektiv. Resterande hÀlften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i lÄgstadiet ser pÄ platsens betydelse för inlÀrning, men Àven hur de arbetar med det, framför allt i SO-undervisning. Syftet har Àven varit att se vad forskning och lÀroplan sÀger om platsbaserat lÀrande som undervisningsmetod. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 pÄ tre olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna vi intervjuat ser fördelar med att anvÀnda platsbaserat lÀrande i undervisningen. De menar att det Àr en undervisningsmetod som gynnar mÄnga och genom att gÄ utanför klassrummet fÄr eleverna anvÀnda sig av sinnena, fantasin och praktisk inlÀrning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar med sprÄkutveckling och med flersprÄkiga elever pÄ en mÄngkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi fÄ djupare kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning bedrivs. VÄra vÀgledande frÄgor var vilka insatser skolan gör för att frÀmja sprÄkutvecklingen samt vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds. VÄr slutsats Àr att en sprÄkutvecklande undervisning krÀver att eleven Àr i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen Àr att anvÀnda sprÄket sÄ mycket som möjligt, enligt informanterna mÄste eleven stÀndigt fÄ tala sprÄket för att utveckla det och vara aktiv i allt lÀrande..

Arbetets didaktiska upplÀgg utgÄr frÄn ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Undervisningen ska hÄlla hög pedagogisk standard och uppfylla de lÀromÄl som finns angivna i lÀroplanen. Tidigare forskning om populÀr kultur och lÀrande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla lÀromÄl genom att analysera ett populÀr kulturellt barnprogram..

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.

Det finns i Norden en sprÄklig gemenskap pÄ sÄ sÀtt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra pÄ sina respektive modersmÄl och detfinns en unik politisk vilja att grannsprÄksförstÄelsen upprÀtthÄlls. Exempelvisfinns det i de danska, norska och svenska lÀroplanerna för modersmÄlundervisningenreglerat att eleverna ska lÀra sig om sina skandinaviskagrannlÀnders sprÄk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstÄr varandra sÄ bra och framförallt svenskar Àr dÄliga pÄ att förstÄdanska och till viss del Àven norska. Vad detta skulle bero pÄ finns detmÄnga teorier om.I denna undersökning tittar jag pÄ hur grannsprÄksförstÄelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan pÄ hur mycket danska och norska eleverna förstÄr. Följande faktorerhar anvÀnts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervisningi eller om danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till danska och norska sprÄket samt elevernas egna uppskattadeförmÄga att förstÄ dessa sprÄk.32 gymnasieelever har svarat pÄ en enkÀt med frÄgor som rör de variablersom tas upp i ovanstÄende stycke samt hur de sjÀlva tycker att undervisningenom danska och norska ska gÄ till.

AbstractExamensarbetets syfte Àr att belysa Hem- och konsumentkunskapslÀrares uppfattningar om jÀmstÀlldhetsperspektivet utifrÄn Lgr 11. Vi har utifrÄn ett genusperspektiv undersökt hur Hem- och konsumentkunskapslÀrare samtalar och resonerar kring jÀmstÀlldhet i relation till sin undervisning. I Lgr 11 stÄr det att skolan aktivt ska frÀmja för lika rÀttigheter och möjligheter för pojkar och flickar. Skolan har ett stort ansvar att motverka traditionella könsroller genom att bemöta eleverna pÄ ett sÀtt som inte förstÀrker genusordningen dvs. vad som anses vara manligt och kvinnligt.

Valet vi gjorde gÀllande undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar bÄde sprÄk- och kunskapsutvecklande i olika Àmnen för elever med SVA. Vi ville ocksÄ undersöka vikten av meningsfulla lÀrandesituationer samt betydelsen relationen har mellan lÀraren och eleven. För att uppnÄ detta syfte mötte vi klasslÀrare, SVA lÀrare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet som framkommit Àr tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom Àmnet SVA.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa elever har inte uppnÄtt den nivÄ i svenska sprÄket som krÀvs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lÀrare har ett viktigt uppdrag nÀr det gÀller att ge dessa flerkulturella elever rÀtt förutsÀttningar för en lyckad skolframgÄng, trots sprÄkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssÀtt i flerkulturella klasser. Arbetet avser ocksÄ att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom Àmnet uttrycker om hur lÀrare bör anpassa undervisning och arbetssÀtt till elever med utlÀndsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av tvÄ delar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hÀlft vilket har lett till ett nu mÄngkulturellt svenskt samhÀlle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer Àn ett sprÄk. Skolan Àr en plattform dÀr alla dessa barn möts för att lÀra och utvecklas tillsammans med andra barn, frÄn andra kulturer och med andra modersmÄl . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och nÀr de möts sker ett lÀrande. DÄ flersprÄkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrÄn det svenska sprÄket.

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.