AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivÄ: Examensarbete, 15 poÀngTitel: ?Alla cyklar likadant ÀndÄ? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer pÄ högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och Är: VÄrterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrÀndbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frÄgor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet Àr att undersöka hur lÀrare lÀgger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrÄnperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgÄngspunkt i lÀroplanen, anvÀnt oss av intervjuer med verksamma lÀrare och enbarnmorska pÄ ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi anvÀnt annan relevantlitteratur.ResultatLÀrarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska kÀnna sig inkluderade, oavsett sexuelllÀggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och krÀnkningar av hbtpersoner.Relevans för lÀraryrketDetta arbete Àr tÀnkt att generera olika förslag pÄ utvecklingsomrÄden gÀllande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

HÀstens och mÀnniskans historia har varit sammanvÀvd under tusentals Är. AnvÀndningsomrÄdena har fluktuerat med mÀnniskans behov och intressen, men under lÄng tid har vi anvÀnt hÀstar som sport- och tÀvlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, anvÀnds hÀsten som ett medel att nÄ framgÄng samt fungerar som nöje och underhÄllning för mÀnniskan. Travsport Àr en typ av hÀstsport dÀr hÀstens spÀnns framför en sulky och tÀvlar i en specifik gÄngart ? trav.

LÀrarens frÀmsta uppdrag Àr att förverkliga de mÄl som finns för skolan vilka formellt uttryckts i lÀroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrÄn exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av lÀroplaner och kursplaner mer allmÀnt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att Àmnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans vÀrdegrund, tolerans(skapande) och samhÀllskunskap. Vi har genom analys av Àmnesdidaktiska texter sedan sökt svar pÄ vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att vÄra kunskaper om Àmnet fördjupades samtidigt som vi insÄg att vÀgen dit varit lika intressant.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Arbetet handlar om jÀmförelser i slöjdÀmnet med fokus pÄ trÀ- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i Àmnet slöjd för elever pÄ grundskolenivÄ, 7 - 15 Är samt den svenska motsvarigheten till TrÀ och metallslöjd i de respektive lÀnderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i lÀndernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta Àmne. Av praktiska skÀl Àr det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag anvÀnt mig av komparativ metod, förstÄelse genom jÀmförelse.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förÀndring frÄn 1970 till idag undersökts. Som utgÄngspunkt för undersökningen har biologiÀmnet studerats. Under tiden frÄn 1970 till idag har tvÄ lÀroplaner gÀllt (Lgy 70 och Lpf 94) och i Är börjar en tredje att gÀlla (Gy 11). Genom att studera lÀroplaner kan man fÄ en kÀnsla över vad som Àr syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjÀlp av olika lÀroplanskoder.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en stor hĂ€ndelse för mĂ„nga elever. DetstĂ€lls högre och fler krav pĂ„ eleverna nĂ€r de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur vĂ€l de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i Ă„rskurs ettpĂ„ det naturvetenskapliga programmet svara pĂ„ frĂ„gor om de anser att de hade tillrĂ€ckligakunskaper i de naturvetenskapliga Ă€mnena frĂ„n högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillrĂ€ckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik pĂ„ gymnasiet skiljer sig frĂ„n de andra kursplanerna, genom att det intestĂ„r lika tydligt att undervisningen ska bygga pĂ„ elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick Ă€ven svara pĂ„ frĂ„gor om vilket Ă€mne som var svĂ„rt,roligt och om de lĂ€ste i NO-block eller i separata Ă€mnen pĂ„ högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar nĂ€r det gĂ€ller deras attityder och intresse..

DÄ mÄlen i nuvarande lÀroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiÀmnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkÀtundersökning som besvarats av lÀrare i Ärskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat lÀromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument sÄsom lÀroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner frÄn 1919 och framÄt. Resultatet frÄn enkÀtstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie lÀser kemi som ett separat Àmne och utgÄr frÄn nÄgon lÀrobok nÀr de lÀgger upp undervisningen.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan dÀr bananflugan anvÀnds som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever pÄ olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende pÄ i vilken utstrÀckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmÄlen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stÀrka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna Àr vÀl förberedda för högskolestudier. För att ta reda pÄ detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhÄllit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmÄl som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra vÀl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stÀcker sig över bÄde kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Den hÀr studien syftar till att relatera lÀromedel i svenska som andrasprÄk till kursplaner i Àmnet som varit aktuella nÀr lÀromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andrasprÄk 1996, tillhörande lÀroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andrasprÄk 2011 tillhörande lÀroplanen Lgr11. LÀromedlen har analyserats med hjÀlp av analysscheman som skapats genom noggrann lÀsning och granskning av de bÄda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat pÄ centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgÄngpunkt frÄn dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar pÄ vad kursplanerna i svenska som andrasprÄk sÀtter i fokus.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.