Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet och hur dessa pÄverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i Äldrarna 5-7 Är. Vi har sjÀlva under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga Àmnena, som vi mött av hos lÀrarna i de tidigare Äldrarna. DÀrför utförde vi en studie dÀr vi intervjuade 10 lÀrare, verksamma bland barn i den aktuella Äldern och anvÀnde oss av frÄgor som rörde hur de upplevde Àmnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet Àr viktigt att arbeta med, men att endast ett fÄtal anser att naturvetenskap Àr nÄgot mer Àn biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolÄr 1 Àr i stor utstrÀckningen endast inriktad pÄ biologi, ett fÄtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet..

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om intresset för naturvetenskap hos eleverna i Är6 ? 9 pÄverkas av tidigare lÀrares intresse och engagemang i dessa Àmnen.Tio stycken lÀrare som jobbar i de tidiga Ären i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lÀrare fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om deras intresse för NO och nÀr de hade NO för första gÄngen.De flesta lÀrare som jobbar med elever i Är ett till fem undervisar i biologi, resten av Àmnena Àr det olika med och beror pÄ deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bÀst om kemi och teknik medan biologi hamnar lÀngst ner pÄ listan.Resultaten visar att lÀrarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga Ären i grundskolan inte har sÀrskilt stor betydelse dÄ det gÀller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare Ären i grundskolan..

I gymnasieskolans nya lÀroplan stÄr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav mÄste eleven inneha eller utveckla en mÀngd olika förmÄgor. I den processen behöver lÀraren vara en delaktig handledare som ocksÄ kan förstÄ och göra en rÀttvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen Àr det skrivna och talade sprÄket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat pÄ visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det Àven förÀndrar hur vi tÀnker.

Examensarbetet handlar om en jÀmförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem pÄ gymnasienivÄ. Syftet Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv analysera hur de tvÄ olika skolsystemen pÄverkar undervisning i Àmnet biologi. JÀmförelsen Àr baserad pÄ bÄda lÀndernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmÀnt tillgÀnglig pÄ myndigheternas informationsplattformer och stöds med lÀrarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden Àr att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem dÀr ansvaret ligger pÄ delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger pÄ varje enskild kommun. En stor skillnad finns i bÄda lÀndernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet Àr ett helhetsbetyg av alla kurser som ingÄr i antagningskraven under de sista tvÄ Ären och prestanda i slutexamen.

De lokala kursplanerna i bild stÄr i centrum för denna studie. Syftet Àr att utifrÄn tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildÀmnets innehÄll. Syftet Àr Àven att belysa och problematisera bildÀmnets innehÄll i spÀnningsfÀltet mellan tradition och förnyelse utifrÄn de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildÀmnet kan innehÄlla för att mÄlen skall nÄs i undervisningen sÄ som de formuleras i nationella styrdokument.Studien bestÄr i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhÄllande till tradition och förnyelse.

För mig som blivande lÀrare Àr det viktigt att veta hur man pÄ bÀsta sÀtt fÄr eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lÀra, vilka lÀraregenskaper Àr viktiga? Min litteraturgenomgÄng visar att intresse för Àmnet Àr viktigt och dÀrför har jag undersökt vilken instÀllning lÀrarstuderande har till de naturorienterande Àmnena. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt och intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Undersökningen visar att en stor del av de lÀrarstuderande tycker att biologi Àr det viktigaste NO-Àmnet och att moment som mÀnniskokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar ocksÄ att de lÀrarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-Àmnena ska Àgnas Ät praktiska moment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀroböcker och lÀrarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hÀlsa, vapen och hur pÄverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lÀrarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lÀrare samt analyserades tre lÀroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare Är. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse omrÄden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lÀrarna anvÀnder och följer i stort sÀtt bara de analyserade lÀroböckerna.

Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

Utformning och innehÄll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkÀt besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, lÀromedel, laborationer, utvÀrdering kartlÀggs..

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

I vÄrt examensarbete ville vi undersöka hur nÀra skolverkets kursplaner för fotografisk bild ligger nÀringslivets önskemÄl, och vad som Àr relevant kunskap. Anledningen Àr att inom fotografisk bild gÄr utvecklingen vÀldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att fÄ en relevant bild av kursplanerna vÀnde vi oss till branschfolk som dagligen hanterar bilder inom olika omrÄden. Vi genomförde dels en enkÀtundersökning dÀr vi pÄ en skala kan se hur de olika yrkena ser pÄ de olika delmomenten, dels en intervju dÀr det framgÄr hur fotografyrket förÀndrats och vart yrket Àr pÄ vÀg. Vi gjorde Àven en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att fÄ en bakgrund till hur kursplaner tas fram.