Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tolkar kursplanerna gÀllande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andrasprÄk B. För att utröna om de kan anses som likvÀrdiga görs jÀmförelser gÀllande hur undervisningen skiljer sig Ät mellan olika lÀrare som undervisar samma kurs och Àven mellan kurserna Svenska B och Svenska som andrasprÄk B. Detta eftersom godkÀnt betyg i kurserna ger likvÀrdig grundlÀggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angÄende likvÀrdighetsaspekten avser undersökningen ocksÄ att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lÀrare pÄ gymnasiet och pÄ Komvux.LÀrarna i Svenska B vittnade om att de allmÀnna formuleringarna i kursplanen ger lÀraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lÀrare, kan skilja sig Ät betrÀffande undervisningstid och innehÄll.

Vi har under Äret fÄtt larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning Àr undermÄlig. Enligt Skolverkets statistik fÄr vi ocksÄ detta bekrÀftat. Undersökningen avser att ta reda pÄ hur lÀrare uttrycker sig kring undervisning, elevens sjÀlvbild och kunskapsbedömning nÀr det gÀller att minimera antalet elever som lÀmnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklÀrare i grundskolans senare Är. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tÀnkbara orsaker till att svenska elever tappar mark nÀr det gÀller matematikkunskaper.

Att undervisa i teaterÀmnet pÄ gymnasiet innebÀr bedömning och betygssÀttning. BetygssÀttning Àr en komplex uppgift sÀrskilt nÀr det gÀller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkÀnsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny lÀroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krÀvde att teaterlÀrare reflekterade över sina bedömnings- och betygssÀttningsprocesser pÄ ett nytt sÀtt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt frÄn den tidigare.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att undersöka vilket synsĂ€tt lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har pĂ„ inkludering samt pĂ„ momentet specialpedagogik inom ramen för lĂ€rarutbildningen.Hur förhĂ„ller sig lĂ€rare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hĂ€lsoĂ€mnet?Vilka uppfattningar har lĂ€rare kring den utbildning de har fĂ„tt inom specialpedagogik i lĂ€rarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlĂ€sts. Vidare har överstrykningspennor anvĂ€nts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frĂ„gestĂ€llningar dĂ€r teoretiska perspektiv anvĂ€nts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa vill förhĂ„lla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av sĂ€rskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hĂ€lsoĂ€mnet beskrivs som en utsatt miljö och sĂ€rskilt svĂ„rt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka och jÀmföra förutsÀttningar för den svenska respektive den finlÀndska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de bÄda lÀndernas kursplaner i matematik samt tvÄ lÀroböcker för Ärskurs 5 i respektive land. Det matematiska omrÄdet brÄk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses lÀnderna emellan gÀllande matematiskt innehÄll, sprÄkbruk samt frÀmjandet av imitativa respektive kreativa matematiska resonemang.I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finlÀndska eleverna i Ärskurs 5 förvÀntas behandla fler moment inom brÄkomrÄdet. Detta avspeglas i viss utstrÀckning i lÀroböckerna, dÀr de finlÀndska böckerna omfattar fler moment pÄ omrÄdet. De moment som behandlas i bÄda lÀndernas böcker har dessutom en högre matematisk svÄrighetsgrad i de finlÀndska Àn i de svenska böckerna.

I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik genom stÀndiga samtal.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Att recensionsskrivande Àr ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning pÄ alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport frÄn Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begrÀnsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gÀller en ny lÀroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskÀmnet betonas undervisning om olika texttyper, nÄgot som Àven tidigare forskning lyft fram som vÀsentligt och som ligger i linje med den sÄ kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, Àr den avgörande roll som lÀroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts pÄ olika sÀtt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie Àr att jÀmföra tre lÀroböcker i svenska med avseende pÄ vilka möjligheter dessa erbjuder elever i Ärskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jÀmförs lÀroböckerna i en komparativ analys med hjÀlp av Ivani?s (2004) diskursanalytiska ramverk.

Det hÀr arbetet har frÀmst koncentrerat sig pÄ att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebÀr samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och lÀromedel för Engelska A. DÀrtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhÄller sig till en kommunikativ sprÄksyn. För att komma ifrÄn de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har hÀr anvÀnts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det pÄ ett bra sÀtt fÄngar upp det man vill uppnÄ med det vidgade textbegreppet. Metoden som har anvÀnts för detta har varit att jÀmföra de tre första kapitlen i vart och ett av lÀromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jÀmförts ur tvÄ aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har Äterfunnits i lÀromedlen och lÀrarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till tvÄ viktiga slutsatser. Den första slutsatsen Àr att mÄnga olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i lÀromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock Àr de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand dÀr för att fördjupa elevernas förstÄelse av texterna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken syn lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet har pÄ genus i förhÄllande till undervisningen samt hur de vÀljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i Àmnesplanen för Idrott och hÀlsa kravet pÄ att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa förestÀllningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsÀttningar att etiskt ta stÀllning i frÄgor om könsmönster och jÀmstÀlldhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rÄdande styrdokument lÀgger stor vikt pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lÀrarna de nya direktiven? För att fÄ en inblick i hur lÀrare resonerar kring förÀndringarna i Àmnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lÀrare i Idrott och hÀlsa om hur implementeringen av de nya direktiven gÄtt till. För att fÄ en inblick i hur styrdokumenten behandlar jÀmstÀlldhet och genus, samt för att visa pÄ de förÀndringar som genomförts har vi granskat tidigare lÀroplaner och kursplaner och jÀmfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lÀrarna som intervjuats vÀljer att fokusera undervisningens innehÄll pÄ de delar som Àr betygsgrundande och vÀljer snarast att behandla mÄlen i syftet som övergripande mÄl som ska genomsyrar undervisningen.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslÀrare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner frÄn 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förÀndrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill dÀrför undersöka hur idrottslÀrare upplever momentet. Studien har utgÄtt ifrÄn en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslÀrares upplevelser. Grundantagande Àr att ett fenomen kan upplevas pÄ olika sÀtt beroende pÄ individ och situation.

Vikten av utbildning och livslÄngt lÀrande Àr betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillvÀxten i vÄrt land ska stimuleras, för att vÀlfÀrden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhÀllsklyftor. Statistik frÄn Skolverket visar pÄ en konstant andel, ca 10 % de senaste fem Ären, av elever i Ärskurs 9 som inte Àr behöriga att söka till gymnasiet. Det beror pÄ att de inte har uppnÄtt kursplanemÄlen för att fÄ godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, matematik och engelska. Detta Àr bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lÀrares utsagor och resonemang kring hinder och förutsÀttningar för elevers mÄluppfyllelse i kÀrnÀmnena.I denna kvalitativa studie har vi anvÀnt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lÀrare, pÄ fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvÀstra Sverige.