I rinnande vatten, sÄ som bÀckar och Äar, har Gammarus pulex en viktig stÀllning i nÀringsvÀven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgÀnglig för andra organismer. G. pulex Àr dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G.

Syftet med projektet var att undersöka Ärstids- och den individuella variationen av normala tarmfloran hos travhÀstar utfodrade med en grovfoderdiet. HÀstar Àr grovtarmsjÀsare med ett komplex mikrobiellt ekosystem anpassat för betning av foder med högt fiberinnehÄll och lÄgt energiinnehÄll. För att i framtiden kunna veta och jÀmföra hur olika fodermedel pÄverkar och förÀndrar det mikrobiella ekosystemet i hÀstens mag- och tarmkanal Àr det av intresse att Àven veta hur ekosystemet ser ut hos hÀstar utfodrade med ett naturligt anpassat foder. En större förstÄelse om hÀstens biologi och tarmflora Àr vÀsentligt att veta för att undvika och behandla tarmsjukdomar. FrÄn 16 stycken hÄrt trÀnade travhÀstar har trÀck- och foderprov samlats under ett helt Är. Vid 9 tillfÀllen har prover analyserats frÄn alla 16 hÀstar för att studera mikrobiotans Ärstidsvariation samt vid 3 tillfÀllen för 4 av hÀstarna har prover samlats in under tre efterföljande dagar och analyserats för att studera mikrobiotans dagsvariation.

Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har lÀnge anvÀnts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det lÀnge pÄgÄtt en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns fÄ studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lÀrare har vÀldigt lite stöd i forskningen vad gÀller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gÀller sÄvÀl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mÄl ska bedömas.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner Àr formulerade pÄ sÄ vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska frÀmjas inom Àmnet Idrott och hÀlsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i Àmnet pÄverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Skiljer det sig mellan könen pÄ eleverna nÀr det kommer till lÀrares toleransnivÄ för oönskat beteende? Vad sÀger det lokala betygskriterierna i frÄga om kunskap kontra beteende inom Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur upplever lÀrarna i Idrott och hÀlsa sitt hanterande av att skilja pÄ beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr fem lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa har intervjuats.

I denna uppsats jÀmförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med tvÄ typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehÄllsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hÀnger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna Àr riktade, texternas form och struktur samt de matematiska omrÄden som behandlas i texterna. UtifrÄn dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig Ät betrÀffande innehÄll, utformning och uttryckssÀtt.

Studier har visat att elever har ett lÄgt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istÀllet som att intresset minskat de senaste Ären. Naturvetenskaplig kunskap Àr viktig bÄde för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhÀlle dÀr de ska ta stÀllning till olika samhÀlliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhÀllets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket Àr en litteraturöversikt, Àr att ta reda pÄ om elever har lÄgt intresse för naturvetenskap i skolan och i sÄ fall varför. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka förÀndringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

Hösten 2004 började rektorsomrĂ„dena i undersökningen tala om att utforma ett material som kunde anvĂ€ndas i verksamheten för personal, förĂ€ldrar och elever. Materialet skulle Ă€ven gĂ„ att anvĂ€nda vid kvalitetsredovisning, till politiker, av verksamheten i sĂ€rskolan. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning och med etnografisk ansats, gĂ€llande hur personalen i sĂ€rskolan tycker att en Individuell utvecklingsplan ska se ut, vad den ska innehĂ„lla och vad den ska anvĂ€ndas till.Som teoretisk utgĂ„ngspunkt valdes Giddens och Helldins syn pĂ„ individualisering. Även Persson och hans teorier kring specialpedagogik som tvĂ€rvetenskapligt forskningsfĂ€lt lyfts fram.PĂ„ rektorsomrĂ„dena valdes fokusgrupper ut för diskussioner. Undersökarna fungerade som moderatorer, vilket innebar att de hade en frĂ„geguide med sig som diskuterades.

TeknikÀmnet Àr idag ett skolÀmne som kan ses som oklart odefinierat dÄ det inte finns nÄgon entydig beskrivning avseende Àmnets innehÄll. Detta framgÄr Àven i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svÄrt för elever och lÀrare att överblicka teknikÀmnet avseende mÄl och undervisning. Detta kan Àven utlÀsas frÄn en pÄgÄende granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt Àr teknik helt klart ett framtidsÀmne med stor betydelse för samhÀlle, skola och elever. Arbetet har som utgÄngspunkt haft följande frÄgestÀllning: Hur ser teknikÀmnets stÀllning ut i den svenska grundskolan utifrÄn lÀrarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014? Arbetets metodik bygger pÄ kvalitativa datainsamlingar frÄn olika dokument.

Det hÀr arbetet Àr ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar pÄ frÄgorna Hur framstÀlls den muslimska familjen i kapitlet islam i lÀroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framstÀllningarna de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller? För detta har en komparativ metod anvÀnts med utgÄngspunkt i lÀroböcker, stÀllda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrÄgor och underliggande frÄgor.De resultat som framkommer hÀri Àr att lÀroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelÀmnar barnen. DÀr fokus ligger pÄ kvinnan. Den hÀr delen, familjen, i de lÀroböcker som anvÀnts, uppfyller de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller.Islam Àr en religion som Àr vÀrldsomspÀnnande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor gÄr mÄnga muslimska barn, dÀrför behövs en förstÄelse för den muslimska familjen bÄde hos lÀrare och hos andra elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Abstrakt     Syftet med föreliggande undersökning Àr att mot bakgrund av tidigare forskning inom omrÄdet, bidra med ytterligare förstÄelse för hur övergÄngen mellan kursplaner kan upplevas av yrkesverksamma lÀrare och vilka praktiska konsekvenser det fÄtt för undervisningen och genom detta försöka ge svar pÄ studiens tre frÄgestÀllningar. Vad finns det för likheter/skillnader mellan kursplanerna Lpf 94 och Gy 11 nÀr det gÀller idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet? Har övergÄngen till nya kursplanen förÀndrat synsÀttet pÄ idrottsÀmnet utifrÄn lÀrarnas perspektiv? Hur har implementeringen av den nya kursplanen fungerat och hur har idrottsundervisningen i teori och praktik pÄverkats? De kvalitativa intervjuerna genomfördes med fem idrottslÀrare som alla hade erfarenhet av undervisning utifrÄn bÄda kursplanerna. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad karaktÀr. Resultatet av kursplansjÀmförelsen och intervjuerna visade att Lpf 94 och Gy 11 Àr övervÀgande lika nÀr det gÀller innehÄll men skiljer sig Ät nÀr det gÀller struktur och uppbyggnad.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Denna studie genomfördes i samspel med en forskargrupp inom omrĂ„det vĂ€xtskyddsbiologi, avdelningen för integrerat vĂ€xtskydd pĂ„ SLU Alnarp. Undersökningen gick ut pĂ„ att övervaka Äpplestekelns flygningsperiod utifrĂ„n en prognosmodell baserad pĂ„ en temperatursumma samt att validera modellen under svenska förhĂ„llanden. Studien genomfördes tillsammans med sex odlare för att samla underlag hur stekelns flygningsperiod förhĂ„ller sig mellan olika odlingar samt för att se om Ă€pplestekeln har enkel- eller dubbeltopp i flygningen. En dubbel topp eller en utdragen svĂ€rmning kan innebĂ€ra att det finns ett behov för en upprepad behandling. I försöket skedde övervakningen av Ă€pplestekeln pĂ„ TrĂ€dgĂ„rdslaboratoriet i Alnarp med hjĂ€lp av 8 vita klisterfĂ€llor (Rebell bianco) för daglig avrĂ€kning. 6 Rebell fĂ€llor skickades Ă€ven in succesivt av sex odlare lokaliserade i södra Sverige för avrĂ€kning och sammanstĂ€llning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka det svenska spanskÀmnets kanon pÄ gymnasiet, hur den ser ut och hur den förÀndrats över tid. Detta genom att studera 77 lÀroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och pÄ sÄ sÀtt faststÀlla spanskÀmnets kanon.En kanon Àr en term som anvÀnds inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör lÀsa och kÀnna till nÄgot om. En kanon Àr lÄngsamt förÀnderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det Àr en kollektiv Äsikt som ligger till grund för kanon, vilken pÄverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in pÄ kanonisering av författare, vilka Àr ?kön?, ?nationalitet? och ?litterÀra pris?.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter frÄn könstypiska tidsskrifter. Med utgÄngspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling dÀr jag utifrÄn aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt könstypiska tidningstexter kan anvÀndas i undervisning. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga mÀn, respektive unga kvinnor? PÄ vilka sÀtt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig pÄ behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.PrimÀrmaterialet bestÄr av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig pÄ den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).