Tidigare studier har visat att domesticerade höns pÄvisar en lÀgre nivÄ av rÀdsla jÀmfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). MÄlet med studien var att studera ÄterhÀmtningen för de bÄda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut pÄ att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. DÀrefter startades observationerna omedelbart för att se nÀr hönsen ÄterhÀmtade sig och Äterigen började visa naturliga beteenden.

Denna c-uppsats undersöker om elever i Är nio blivit informerade om betygskriterierna för G, VG och MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa samt om de kan identifiera dessa betygskriterier. En annan frÄgestÀllning som undersöks Àr om det Àr nÄgon skillnad mellan flickor och pojkar betrÀffande kÀnnedom om betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 pÄ tre olika högstadieskolor i VÀsterbotten. Resultatet av vÄr undersökning Àr sammanstÀllt frÄn en enkÀt som elever i klass nio frÄn respektive skola fÄtt fylla i. EnkÀten var baserad pÄ betygskriterier och mÄl att uppnÄ som finns faststÀllda i den nationella lÀroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.

The loss of such great wetlands, which has arose in Sweden the last decades, has created a situation that threats both the function and the biological diversity within the wetlands. Many ecological niches can be found in the wetlands and it is one of the habitats where most different species exist. In the 17th Century people started to ditch damp environments, such as bogs, to create a productive cultivated ground. Further ditches were made when the forestry gave large economical profits. The wetlands were impoverished from both groundwater and nourishment, and this led to a great loss of species.In a corporation with WWF and Skogsstyrelsen in Arvika, the University of Karlstad has participated in the Laskerudproject, a hydrological restoration-project in a forest landscape.

Syftet med denna studie har tvÄ infallsvinklar. Den ena Àr att utröna i vilken grad studenterna upplever att utbildningen ger dem den förberedelse som behövs för att klara det professionella arbetet, det andra Àr att jÀmför detta mellan fyra utbildningsorter. Studien har genomförts genom enkÀt som bestÄr av Ätta mÄlrelaterade pÄstÄenden. Respondenterna har svarat om de InstÀmmer helt till InstÀmmer inte alls, samt i vilken grad mÄlet i pÄstÄendet Àr Viktigt eller Oviktigt.De Ätta mÄlrelaterade pÄstÄendena har stÀllts till sjuksköterskor som varit fÀrdiga i ett Är:? gett Dig goda förutsÀttningar för att arbeta som sjuksköterska (1a) Oviktigt/Viktigt mÄl (1b)? bidragit till att utveckla Din förmÄga till samarbetet med andra yrkesgrupper/kollegor inomvÄrdarbetet (2a) Oviktigt/Viktigt mÄl (2b)? bidragit till att utveckla Din förmÄga att utöva ett bra ledarskap i vÄrden (3a) Oviktigt/ViktigtmÄl (3b)? hjÀlpt Dig nÀr det gÀller Din förmÄga att kommunicera med patienter (4a) Oviktigt/ViktigtmÄl (4b)? bidragit till att utveckla Din vilja till ett livslÄngt lÀrande (5a) Oviktigt/Viktigt mÄl (5b)? bidragit till Din vilja att forska (6a) Oviktigt/Viktigt mÄl (6b)? hjÀlpt Dig nÀr det gÀller Din förmÄga att ta hand om akut sjuka patienter (7a) Oviktigt/ViktigtmÄl (7b)? hjÀlpt Dig nÀr det gÀller Din förmÄga att utöva förebyggande hÀlsovÄrd (8a) Oviktigt/ViktigtmÄl (8b)I den teoretiska bakgrunden belyses dÀrefter de Ätta omrÄden samt en kort beskrivning av respektive utbildningsort och de kursplaner som gÀllde för utbildningen dÄ uppsatsen startade..

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förstÄelse för lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt vid betygsÀttning och bedömning av Engelska pÄ gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lÀrarna anvÀnder vid betygsÀttning: ?principen att utgÄ frÄn kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att vÀrna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lÀrarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssÀttningen, men att hÀlften av lÀrarna i undantagsfall anvÀnder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Syftet med detta examensarbete Àr att urskilja de faktorer som Àr sÀrskilt viktiga och Àven avgörande för ett frÀmjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. DÀrefter följer en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra utvalda lÀrares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lÀgger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för Àmnet till eleven. Detta förhÄllningssÀtt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lÀrarens förmÄga att variera undervisningen samt lÀrarens förmÄga att individualisera undervisningen utifrÄn varje elevs behov.

Detta arbete bestÄr av en tvÄdelad studie. Vi har dels tagit reda pÄ huruvida lÀrare anvÀnder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen pÄ gymnasiet, dels gestaltat lÀrarinformanternas uppfattningar angÄende anvÀndandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt om det Àr möjligt att anvÀnda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det Àr möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) pÄ gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara pÄ undersökningens forskningsfrÄgor genomfördes dessutom en didaktisk lÀsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska lÀsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till bÄde Lpf 94 (2008:59?76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C pÄ gymnasiet.

I samhÀllet finns det en förvÀntning pÄ att kvinnor och mÀn Àr olika och de ska ÄtrÄ varandra, vilket kan benÀmnas heteronormativiten. Att följa den förvÀntade normen innebÀr att fÄ ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrÄgasÀtta de rÀttigheter och privilegier som heteronormativiteten innebÀr. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen Àmnade ta reda pÄ hur lÀrare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lÀrarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhÀllet.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de lÀromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgÄ frÄn elevernas intresse och fÄnga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation pÄ uppgifter och arbetssÀtt och att sedan arbeta vidare med deras egna frÄgestÀllningar, men utifrÄn vissa givna uppgifter. FrÄgan varför blir central i ett reflekterande arbetssÀtt. Jag har gjort ett jÀmförelsememory, dÀr paren konstrueras med bilder frÄn Indien och Sverige, det vill sÀga en bild frÄn Sverige och en frÄn Indien, förestÀllande liknande situationer eller föremÄl. Detta Àr utformat utifrÄn teorier om vi-och-dom-kÀnsla, elevernas olika lÀrstilar, Gardners teorier om De sju mÀnskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lÀrarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i lÀroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhÀllskunskap och svenska.

This paper examines whether the American officer?s education at West Point and the Swedish officer?s education at the Military Academy Karlberg have adapted their history of the military art education in accordance to the new requirements of the Armed Forces and its focus on the operational defense. Sweden is evolving towards an operational defense and so is the United States. This in turn requires that training and education keep up with the changes. The National Defense College in Sweden do not focus the teaching of advanced history, which happened beforet he invention of the engine, in the officer?s training program, while the American education is rather advanced, with special focus on events taken place in the 19th century up to the Cold War.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras nÀr text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 Ärs kursplan för Äk 7-9 behandlar livsfrÄgor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebÀr att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framtrÀder för eleven. Inom detta perspektiv Àr en viktig utgÄngspunkt att pÄ det sÀtt vi individer uppfattar oss sjÀlva och omgivningen styrs av och konstitueras i sprÄket.  PÄ sÄ sÀtt kan skolböckernas sprÄk genom text sÀgas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur fÄr konsekvenser för elevens förhÄllande till kristendomen och dess utövare. Men ocksÄ i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsÄskÄdning.