De elever som gÄr pÄ gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nÄ Skolverkets kunskapskrav. För att erhÄlla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nÄ mÄlen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som pÄbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhÄlla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt slÀp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltsÄ följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lÀrare pÄ olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet Àr att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som undervisar elever som lÀser efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare Äldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det Àr stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsÀttningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende pÄ om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga förkunskaperna i omrÄdena fotosyntes, biologisk mÄngfald, vÀxthusgaser, energi och hÄllbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som lÀser Àmnet Biologi 1 pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i vÀstra Götaland. Syftet Àr ocksÄ att utvÀrdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lÀrare. Avsikten Àr Àven att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa de elever som har svÄrigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svÄrigheter i dessa kunskapsomrÄden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lÀrare pÄ gymnasieskolan. Eleverna har Àven fÄtt tvÄ analysfrÄgor som berörde deras uppfattningar om anvÀndandet av denna test inom Àmnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom omrÄdena fotosyntes och betydelse av vÀxthusgaser. BÄde elever och intervjuade lÀrare Àr positivt instÀllda till diagnostisk test i Biologi.

Syftet med studien var att mÀta elevernas kunskaper inom omrÄdet evolution pÄ yrkesförberedande program. En enkÀt delades ut till elever pÄ en gymnasieskola med frÄgor som hade fasta och öppna svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) anvÀndes nÀr materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade svaren pÄ flersarsfrÄgorna medan det hos de öppna frÄgorna var en dominans av vet ej/ingen aning svar. Det fanns ingen skillnad pÄ rangen hos enkÀtfrÄgorna med öppna svar och intresset av att lÀsa naturkunskap b eller biologi.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplÀgg för hur man kan arbeta tvÀrvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. VÄrt mÄl har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de bÄda kurserna, istÀllet har vi utgÄtt ifrÄn tanken att tvÀrvetenskapligt arbete enbart Àr gynnsamt dÄ det finns naturliga överlappningar mellan Àmnena. Med hjÀlp av en ingÄende litteraturstudie har vi samlat in fakta pÄ vilken vi baserar vÄrt kursupplÀgg. I kursupplÀgget visar vi pÄ hur ett samarbete skulle kunna gÄ till nÀr man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem vÀrldsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmÄlen för de bÄda kurserna uppfylls av vÄrt tÀnkta upplÀgg, trots att upplÀgget inte strÀcker sig över hela kurserna.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ hur mycket biologi man kan fĂ„ in i verksamheten genom att uppmĂ€rksamma nĂ€r Ă€mnet naturligt visar sig hos barnen under utomhusvistelse, i deras egna lekar, upptĂ€ckter och utforskande. Bakgrunden till min undersökning Ă€r att den svenska förskolan sĂ€gs befinna sig i en brytningstid, med större fokus pĂ„ Ă€mneskunskaper och att lĂ€roplanen samtidigt poĂ€ngterar vikten av att ta tillvara barns perspektiv, frĂ„gor och idĂ©er. För att fĂ„ svar har jag gjort observationer pĂ„ tvĂ„ olika förskolor/avdelningar. Även enkĂ€ter har skickats till de medverkande pedagogerna. Resultatet av mina observationer visar att barnen ofta uppmĂ€rksammar olika djur och vĂ€xter och andra omrĂ„den inom Ă€mnet biologi nĂ€r de vistas ute i naturen.

Syftet med detta arbete Àr att studera utomhusundervisning inom biologiÀmnet i grundskolans senare Är. Arbetet syftar Àven till att faststÀlla Ekobussens roll i utomhusundervisningen. FrÄgestÀllningarna lyder som följande:?Vilken instÀllning har lÀrare till utomhusundervisning inom biologi??Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning??Vad fÄr elever ut av utomhusundervisning??Hur anvÀnder sig lÀrare av Ekobussen och vilken instÀllning har de till den?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning med lÀrare och elever samt djupintervjuer av tre lÀrare.Resultatet i undersökningen visar att bÄde lÀrare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiÀmnet inte bedrivs i tillrÀcklig utstrÀckning. Orsaker till detta Àr bland annat osÀkerhet hos lÀrare, brist pÄ bra exkursionsplatser i nÀromrÄdet samt att det Àr schematekniskt svÄrt att fÄ tid att komma ut.Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi Àr att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att mÄnga sinnen stimuleras vilket underlÀttar inlÀrningen..

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning.Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. ItÂŽs up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach.Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor.

Syftet med studien Àr att beskriva förskollÀrares förhÄllningssÀtt gentemot naturvetenskap och hur Àmnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens lÀn, med barn i Äldern 1-6. Metoden som har kommit till anvÀndning Àr kvalitativa intervjuer, som Àven har spelats in för att underlÀtta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hÄllbar utveckling och de traditionella Àmnena som kemi, biologi och fysik nÀr de vÀljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hÄllbar utveckling Àr det frÀmst kÀllsortering och att tÀnka pÄ miljön som förskollÀrarna nÀmner.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka vilka olika uttryck för svenskĂ€mneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hĂ€mtat och sammanstĂ€llt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jĂ€mförelse mellan de bĂ„da. Resultatet pekar pĂ„ stor splittring i Ă€mnessyn i sĂ„vĂ€l styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, bĂ„de inom enskilda och vid jĂ€mförelse av olika dokument. De dominerande Ă€mneskonceptionerna skiljer sig Ă„t mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Med denna studie har jag undersökt om och pÄ vilket sÀtt svenskundervisningen i grundskolan har förÀndrats utifrÄn Lgr 80 och Lpo 94, bÄde vad gÀller lÀrares erfarenheter och Äsikter om eventuell förÀndring i undervisningssÀttet samt i kursplanstexter. Vad gÀller Lpo 94 Àr det de reviderade kursplanerna frÄn 2000 som studerats och jÀmförts med Lgr 80. Tre lÀrare med olika bakgrund och med erfarenhet frÄn undervisning i de bÄda kursplanerna har intervjuats och deras svar jÀmförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lÀrarna anser sig Àga en större frihet att lÀgga upp sin undervisning utifrÄn Lpo 94 samt att Lpo 94 sÀtter eleven som individ i fokus. LÀrarna pÄpekar ocksÄ vikten av erfarenhet i sina yrken.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ÀmnesinnehÄllet i gymnasiets kÀrnÀmneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjÀlp av en enkÀt. FrÄgorna var uppdelade dels efter ett fokus pÄ antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter Àmnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. JÀmfört med elever pÄ det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever pÄ yrkesförberedande program och det samhÀllsvetenskapliga programmet lÀgre för naturvetenskapliga begrepp, men ocksÄ, i omkring samma utstrÀckning, lÀgre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor pÄ samtliga program.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elevers förstÄelse av kursplaner pÄverkar deras förmÄga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny lÀroplan nyligen implementerats Àr vi intresserade av hur införandet hittills har pÄverkat eleverna. Studien Àr baserad pÄ sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien Àr kvalitativ dÀr respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan kursplaner och studier utgör studieobjektet.Uppsatsen har sina teoretiska utgÄngspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket stÄr för kÀnsla av sammanhang. KASAM bestÄr av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmÄgor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmÄgor Àr hos individen avgör hur bra denne kan hantera omstÀndigheter.

Studiens syfte var att kartlÀgga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmÀnhet och i synnerhet pÄ den undersökta skolan. FrÄgestÀllningenvar: Hur ser eleverna pÄ undervisningen i biologi, biologins olika ÀmnesomrÄden samtbiologiÀmnets livsanknytning pÄ denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhÀmtadesgenom en enkÀt som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanstÀlldes ochanalyserades utifrÄn frÄgestÀllningen. Eleverna anser att betygen Àr viktigare Àn Àmnet i sigoch att de delar av Àmnet som har anknytning till dem sjÀlva Àr intressantare Àn allmÀnnabiologikunskaper.